Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Johan Zelano, ny föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM), är professor och överläkare i neurologi vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. ”Jag har ett stort engagemang för translationell forskning och vill gärna stärka samarbetet mellan klink och pre-klinik. Jag ser också fram emot att vara med och forma starka vetenskapliga miljöer, som ju WCMTM är,” säger Johan.

Flera intervjuer hölls med sökande till rollen som centrumföreståndare strax innan sommaren. Därefter har beslut tagits av rektor efter rekommendation från centrumets styrgrupp och huvudfinansiär Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Föreståndaren rapporterar till dekan vid Sahlgrenska akademin.

Johan har själv varit fellow inom centrumet och är nu alumn. Han berättar att värdet av att få tillhöra programmet varit stort.

– Det har gjort det möjligt att ta sig an frågeställningar med metoder jag annars aldrig skulle ha haft resurser till. Och forskargrupperna i WCMTM har höga ambitioner vad gäller såväl vetenskaplig kvalitet som impact
– så det har varit inspirerande och lärorikt att delta i möten och nätverksträffar under mina år i programmet.

Brygga mellan klinik, akademi och industri
Centrumets mål är att skapa de bästa förutsättningarna för världsledande molekylär och translationell forskning och att bygga upp kunskap och kompetens hos nästa generations ledare inom akademi och sjukvård. Genom Region Västra Götaland och AstraZeneca som partner i centrumet, finns en stark brygga till klinik och industri.

– I min roll som föreståndare vill jag fokusera särskilt på samverkan mellan sjukvård, industri och akademi. En viktig del i det blir inledningsvis att lyssna in behov och tankar från forskargruppsledarna och ha en levande dialog med samarbetspartners. Tillsammans ska vi fortsätta med forskning på högsta nivå som är till nytta i sig, samtidigt som vi utvecklar, behåller och attraherar nya talanger inom life science till Göteborg, säger Johan.

Läs hela artikeln

Nytt stöd ska underlätta införandet av de nationella riktlinjerna för adhd & autism

Socialstyrelsen meddelar att det nu finns ett digitalt stöd som ska underlätta implementeringen av de nationella riktlinjerna för adhd och autism i olika verksamheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Materialet består av sex olika delar, och du kan välja de delar av stödet som passar din verksamhet.

Socialstyrelsen meddelar att det nu finns ett digitalt stöd som ska underlätta implementeringen av de nationella riktlinjerna för adhd och autism i olika verksamheter inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Materialet består av sex olika delar, och du kan välja de delar av stödet som passar din verksamhet.

Sedan våren 2024 finns reviderade nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism. Socialstyrelsen har nu tagit fram ett digitalt stöd som ska hjälpa verksamheterna att börja arbeta enligt riktlinjerna och använda resurser mer effektivt.

− Det ger stöd för ett ändrat arbetssätt som fokuserar på tidiga insatser, inte bara utredningar, säger Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig i psykiatri på Socialstyrelsen.

Stödet riktar sig till dig som är chef, verksamhetsutvecklare eller medarbetare inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, inklusive elevhälsan.

Implementeringsstödet är utformat så att du kan välja vad som är relevant i just din verksamhet. Du kan till exempel ta del av hur man arbetat med positivt beteendestöd i LSS-verksamhet, stegvis vård för barn i linje med vård- och insatsprogrammet för adhd, och tidig kontakt med Kriminalvården inför frigivning. Alla exempel visar att det går att utveckla verksamheter i linje med riktlinjerna.

− Stödet är som ett smörgåsbord. Utgå från det som du och din verksamhet behöver. Särskilt användbart tror jag att fallbeskrivningarna med tillhörande upplägg av workshops kan vara, säger Louise von Bahr, utredare på enheten för nationella riktlinjer och screening.

Läs mer på Socialstyrelsens hemsida

Läs hela artikeln

Så påverkades demensvården av covid-19- pandemin

COVID-19-pandemin orsakade stora störningar i vården för många sjukdomar, och tidigare studier har visat att nya diagnoser minskade för flera tillstånd, inklusive diabetes, demenssjukdom, psykisk ohälsa och stroke. I Sverige är demenssjukdom underdiagnostiserat, vilket var ett problem redan före pandemin. Det Svenska Kvalitetsregistret för Kognitiva Sjukdomar/Demenssjukdomar (SveDem) följer antalet nya demensdiagnoser samt kvaliteten på diagnostik och behandling över tid. Tidigare SveDem-studier har kopplat diagnostisk kvalitet till faktorer som befolkningstäthet, invandringsstatus, att bo ensam samt patienters socioekonomiska status.

I denna studie, publicerad i ”Journal of Prevention of Alzheimer’s Disease”, undersökte vi både kvantiteten och kvaliteten av registreringar av nydiagnosticerad demenssjukdom före (01 jan 2019 tom 28 feb 2020), under ( 1 mars-31 dec 2020) och efter COVID-19-pandemin (1 jan–31 aug 2021) , för att förstå hur pandemin påverkade demensvården i Sverige.

Studieöversikt
Studien var registerbaserad och länkade SveDem till andra register. Vi definierade pandemin från den 1 mars 2020 till och med den 31 december 2020, därefter blev vaccin tillgängligt. Studien inkluderade patienter registrerade i SveDem mellan 2019 och augusti 2021, totalt 16 245 patienter.

Resultat

  • Åldersskillnader: Patienter registrerade före pandemin var något äldre (79,3 år i genomsnitt) jämfört med patienter registrerade under pandemin (78,9 år, p=0,006) och efter pandemin (78,9 år, p=0,032).
  • Antal nya diagnoser: Det genomsnittliga antalet nya demensfall minskade från 595 per månad före pandemin till 415 per månad under pandemin och ökade något till 470 per månad efter pandemin, men återhämtade sig inte helt under observationsperioden.
  • Diagnostisk kvalitet: Den diagnostiska kvaliteten förblev hög under alla perioder, med undantag för vissa tester, som lumbalpunktion och neuropsykologiska bedömningar, som minskade under pandemin. Bedömningar av arbetsterapeuter ökade dock.

Behandling
Förskrivningen av demensläkemedel, kolinesterashämmare och/eller memantin, förblev hög. Efter pandemin noterades en ökning av andel patienter som hade en komplett basal diagnostisk utredning, enligt definitionen från Socialstyrelsen, samt bedömning av arbetsterapeut och och användning av memantin.

Läs hela artikeln

MIGRÄN–en osynlig börda som påverkar både individ & samhälle

Migrän är inte bara en intensiv huvudvärk, det är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar både de drabbade och deras omgivning i hög grad. En ny undersökning, genomförd av Pfizer i samarbete med Verian, visar att många som lever med migränliknande symtom fortfarande saknar en formell diagnos, vilket kan leda till att de inte får rätt behandling och stöd. Här presenteras undersökningens viktigaste resultat samt förslag på hur livskvaliteten för personer med migrän i Sverige kan förbättras.

Enligt undersökningen uppskattas över en miljon personer i åldern 18–74 år i Sverige leva med migrän. På global nivå klassas sjukdomen som den tredje mest invalidiserande bland personer i åldern 25–40 år. Trots sjukdomens utbredning är underdiagnostisering ett stort problem – hela 49% av de som lider av migrän uppger att de inte har fått en migrändiagnos från en läkare.

Behandlingsklyftan – många utan vård
Ett anmärkningsvärt resultat från undersökningen är att 35% av de som lever med migrän aldrig har varit i kontakt med vården för sina symtom. Dessutom upplever 18% av de drabbade att de inte tas på allvar av vården, vilket ytterligare försvårar möjligheten till en korrekt diagnos och behandling.

Många migräniker tar saken i egna händer. 88% uppger att de praktiserar någon form av egenvård, som att undvika stress och se till att få tillräckligt med sömn – faktorer som enligt forskning kan påverka både frekvens och intensitet av migränattacker.

Ta del av undersökningen här

Läs hela artikeln

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning löper inte bara högre risk för stroke, de kan också drabbas av allvarligare stroke än personer utan dessa riskfaktorer. Det visar en studie som publicerades i onlineutgåvan av Neurology®, den medicinska tidskriften från American Academy of Neurology, i november 2024.

Stroke kan leda till funktionsnedsättningar eller till och med död, men det finns flera riskfaktorer som människor kan påverka genom livsstilsförändringar eller medicinering, säger studiens författare Catriona Reddin, MD vid University of Galway i Irland och medlem i American Academy of Neurology. Våra resultat understryker vikten av att hantera riskfaktorer för stroke, särskilt högt blodtryck, förmaksflimmer och rökning, för att förebygga svåra och funktionsnedsättande stroke.

Studien omfattade 26 948 personer från 32 länder med en genomsnittsålder på 62 år. Av denna grupp hade hälften haft en stroke och hälften hade inte haft någon stroke. Deltagarna utan stroke matchades efter ålder och kön med de som hade haft stroke.

Bland dem som hade stroke hade 4 848 personer en allvarlig stroke och 8 612 personer en mild till måttlig stroke. Allvarlig stroke definierades som att ha gett utfall från att inte kunna gå eller klara sig själv utan hjälp, till att behöva konstant vård eller att ha avlidit. Mild till måttlig stroke definierades som att ha gett utfall från att inte ha några symtom till att behöva viss hjälp med personlig omsorg, men kunna gå utan assistans från en annan person.

Forskarna undersökte följande riskfaktorer för stroke hos varje deltagare: blodtryck över 140/90 mmHg; förmaksflimmer; diabetes; högt kolesterol; rökning; alkoholkonsumtion; kostkvalitet; fysisk inaktivitet; psykologisk och social stress; samt överskottsfett kring midjan, kallar ”waist-to-hip ratio”.

Läs hela artikeln