Personer med en autismdiagnos löper en ökad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom tidigt i livet, visar en omfattande studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Neurology. Forskarna tror att de två tillstånden kan ha gemensamma biologiska mekanismer.

Studien bygger på registerdata från över två miljoner personer födda i Sverige mellan 1974 och 1999, som följts från 20 års ålder fram till slutet av 2022.

Forskarna undersökte om det finns ett samband mellan den neuropsykiatriska diagnosen autismspektrumtillstånd, som påverkar individens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor, och tidig debut av Parkinsons sjukdom, ett tillstånd som påverkar rörelseförmågan.

Dopamin kan spela en roll
Resultaten visar att personer med en autismdiagnos hade fyra gånger högre risk att utveckla Parkinsons sjukdom än personer utan en sådan diagnos. Sambandet kvarstod även när forskarna tagit hänsyn till faktorer som socioekonomisk status och ärftlighet för psykisk sjukdom eller Parkinsons sjukdom.

– Detta tyder på att det kan finnas gemensamma biologiska orsaker bakom autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom. En hypotes är att hjärnans dopaminsystem är påverkat i båda fallen eftersom signalsubstansen dopamin är viktig både för sociala beteenden och kontroll av rörelser, säger studiens försteförfattare Weiyao Yin, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Weiyao Yin, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Kong Kong

Det är välkänt att de nervceller som tillverkar dopamin bryts ned vid Parkinsons sjukdom. Tidigare studier har visat att dopamin även skulle kunna spela en roll vid autism, men mer forskning behövs för att bekräfta detta.

– Vi hoppas att studiens resultat på sikt ska hjälpa till att skapa ökad klarhet i de bakomliggande orsakerna för både autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom, säger Weiyao Yin.

Viktigt med uppföljning i vården
Depression och användning av antidepressiva läkemedel är vanligare bland personer med autism, liksom antipsykotiska läkemedel som är kända för att kunna orsaka Parkinson-liknande symtom. När forskarna justerade för dessa faktorer försvagades sambandet mellan autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom, men risken var fortfarande fördubblad.

Forskarna poängterar att de endast analyserade tidig Parkinson-debut före 50 års ålder och att studiedeltagarnas medelålder vid studiens slut var 34 år. Förekomsten av Parkinsons sjukdom var därför mycket låg. Framtida studier kommer att behöva undersöka om riskökningen kvarstår med stigande ålder.

– Det är viktigt att hälso- och sjukvården långsiktigt följer upp personer med autismspektrumtillstånd – en utsatt grupp med hög samsjuklighet och hög användning av psykofarmaka. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en Parkinsondiagnos före 50 års ålder är mycket ovanlig, även för personer med autism, säger studiens sisteförfattare Sven Sandin, statistiker och epidemiolog vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Studiens sisteförfattare Sven Sandin, statistiker och epidemiolog vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Simons Foundation och Vetenskapsrådet. Två av artikelförfattarna har uppgett att de fått finansiering och arvoden från läkemedelsbolag utan koppling till den aktuella studien. Se den vetenskapliga artikeln för mer information om potentiella intressekonflikter.

Publikation

“Risk of Parkinson Disease in Individuals With Autism Spectrum Disorder”, Weiyao Yin, Abraham Reichenberg, Michal Schnaider Beeri, Stephen Z. Levine, Jonas F. Ludvigsson, Martijn Figee, Sven Sandin, JAMA Neurology, online 27 maj 2025, doi: 10.1001/jamaneurol.2025.1284.

Det globala läkemedelsföretaget Sanofi meddelar att man har ingått ett avtal om att förvärva det amerikanska bioteknikbolaget Vigil Neuroscience, Inc. i en affär värd cirka 470 miljoner dollar. Förvärvet innebär att Sanofi stärker sin position inom neurologi – ett av företagets fyra strategiska fokusområden – och lägger till det lovande läkemedelskandidaten VG-3927 i sin pipeline för behandling av Alzheimers sjukdom.

VG-3927 är en oral småmolekyl som verkar som en agonist till TREM2, en receptor som spelar en nyckelroll i aktiveringen av mikroglia – de immunceller som skyddar nervsystemet. Aktivering av TREM2 tros kunna förbättra mikrogliernas förmåga att motverka neurodegeneration, en mekanism som är särskilt relevant vid Alzheimers sjukdom.

Ett steg mot nya behandlingsmöjligheter

Houman Ashrafian, global FoU-chef på Sanofi, kommenterar:

”Förvärvet stödjer fullt ut vår strategi att fokusera på neurologiska sjukdomar och att använda vår expertis inom immunologi för att möta kritiska medicinska behov. TREM2 är ett mycket intressant mål i skärningspunkten mellan immunologisk dysreglering och neurodegenerativa sjukdomar. Vigil tillför både kunskap och kapacitet som kompletterar vår egen, och vi ser fram emot att arbeta tillsammans med deras team och patientgrupperna.”

Houman Ashrafian, Executive Vice President, Head of Research & Development, Sanofi

Vigil Neuroscience är ett börsnoterat bioteknikföretag i klinisk fas, med fokus på innovativa behandlingar för neurodegenerativa sjukdomar. Företagets vd, Ivana Magovčević-Liebisch, säger:

”Vi är mycket stolta över vårt team och den utveckling vi har nått med TREM2-baserade behandlingar. Genom att bli en del av Sanofi får vi möjlighet att påskynda utvecklingen av VG-3927 och ge nytt hopp till personer som lever med Alzheimers sjukdom.”

Stort medicinskt behov och begränsade behandlingsalternativ

I Alzheimers sjukdom är aktiveringen av mikroglia ofta nedsatt, vilket leder till kronisk inflammation och ansamling av skadliga ämnen i hjärnan. VG-3927:s verkningsmekanism syftar till att återställa mikrogliernas skyddande funktion och därmed bromsa sjukdomsutvecklingen. Dagens godkända behandlingar har begränsad effekt och omfattas av strikta användningskriterier, vilket gör behovet av nya terapier akut.

Sanofi investerade redan i juni 2024 40 miljoner dollar i Vigil och säkrade då exklusiv förhandlingsrätt till VG-3927. Dagens affär är ett konkret resultat av företagets strategi att via riktade investeringar stärka sin pipeline och innovationskraft.

Affärens villkor

Sanofi betalar 8 dollar per aktie kontant, vilket motsvarar ett totalt värde om cirka 470 miljoner dollar. Utöver detta får Vigils aktieägare en icke-överlåtbar rätt till ytterligare 2 dollar per aktie, villkorad av att VG-3927 når marknaden.

Affären förväntas slutföras under tredje kvartalet 2025, efter godkännande från aktieägarna i Vigil och relevanta tillsynsmyndigheter. Molekylprogrammet VGL101, ett andra projekt hos Vigil, ingår inte i förvärvet. Sanofi uppger att affären inte påverkar företagets finansiella prognos för 2025.

Med detta steg fortsätter Sanofi sin strategiska satsning på neurologi och tar ytterligare ett steg mot att kunna erbjuda nya behandlingsalternativ för personer med Alzheimers sjukdom.

Med hjälp av gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet och Kings College London lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS. Forskningen visar att det uppstår ALS-kopplad dysfunktionalitet i nervcellernas energifabriker mitokondrierna, innan cellerna visar andra tecken på sjukdom, något som inte tidigare varit känt. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

– Vi visar att de nervceller som slutligen kommer att dö i ALS får problem strax efter att de bildats. Det tidigaste tecknet på problem såg vi i cellens energifabriker, mitokondrierna*, och även i hur de transporteras ut i nervcellernas utskott där det finns ett stort behov av dem och den energi de producerar, säger Eva Hedlund, professor i neurokemi vid Stockholms universitet och ansvarig för studien.

Eva Hedlund är professor i neurokemi vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson/Stockholms universitet

Forskarteamet kunde slå fast att dessa problem var gemensamma för flera olika ALS-orsakade mutationer, något som kommer att bli betydelsefullt vid framtida behandlingar av sjukdomen.

– Det betyder att det finns gemensamma faktorer som man skulle kunna rikta läkemedel mot oavsett sjukdomsorsak, säger Eva Hedlund.

Omprogrammerade celler
Forskarna använde gensaxarna CRISPR/Cas9 för att introducera olika ALS-orsakande mutationer i mänskliga stamceller, kallade iPS celler*. Från dem framställdes sedan motorneuroner, de nervceller som dör i ALS, samt interneuroner, nervceller som är relativt motståndskraftiga mot sjukdomen. Därefter analyserades dessa med singel cell RNA sekvensering, en metod som gör det möjligt att identifiera alla budbärarmolekyler (mRNA) i individuella celler och därmed förstå hur de fungerar, hur de pratar med sina grannar och om de börjar få problem.

– I den data vi fick fram identifierade vi en gemensam sjukdoms-signatur tvärs över alla ALS-orsakande mutationer, som var unik för motorneuroner och alltså inte uppstod i motståndskraftiga celler, säger Eva Hedlund.

Detta skedde mycket tidigt och var helt oberoende av om sjukdomsframkallande muterade proteiner (FUS, eller TDP-43) fanns på fel ställe i cellen eller inte.

– Hittills har man trott att det är förändringen, mislokaliseringen*, i proteinerna som sker först, säger Eva Hedlund.

Banbrytande upptäck
Inom ALS talar man ofta om att visa problem orsakas av en förlust av funktionen hos ett protein som är muterat, medan andra problem uppstår på grund av motsatsen, nämligen uppkomsten av en ny toxisk funktion som har erhållits genom mutationen, men det har enligt Eva Hedlund inte alltid varit lätt att bena ut hur det verkligen ligger till och mycket är fortfarande okänt.

– Genom att göra olika CRISPR-mutationer i den ALS-orsakande FUS-genen, har vi nu för första gången kunnat visa att de fel som uppstår orsakas av en ny toxisk egenskap hos proteinet, inte av en förlust av funktion, säger Eva Hedlund.

Cellernas energifabriker påverkas
En tredje upptäckt forskarteamen gjorde var att transporten av mitokondrier ut i axonerna*, nervcellernas utskott, där de flesta mitokondrier i nervceller behövs, var radikalt påverkad i ALS linjerna. Även detta var oberoende av om de sjukdomsframkallande proteinerna fanns på fel ställe i cellen eller inte.

– Ett faktum som innebär problem eftersom det finns ett stort behov av dessa energifabriker ute i axonerna. Utan dem har nervcellerna inte nog med energi för att kunna kommunicera som de ska med andra celler, säger Eva Hedlund.

De nya upptäckterna öppnar för nya tidiga behandlingsmetoder, något som forskarteamet nu fortsätter att lägga grunden för.

– Vi vill förstå hur dessa tidiga fel uppstår i känsliga nervceller i ALS, hur det påverkar energinivåer i cellerna samt deras kommunikation och nödvändiga kontakt med muskelfibrer. Vi tror att det är en mycket viktig nyckel till att förstå varför kontakten mellan motorneuroner och muskler bryts i sjukdomen och till att identifiera nya mål för terapier, säger Eva Hedlund.

Läs artikeln i Nature Communications: ”Single-cell RNA-sequencing reveals early mitochondrial dysfunction unique to motor neurons shared across FUS- and TARDBP-ALS”.

Om ALS Den dödliga sjukdomen ALS karaktäriseras av att nervceller i vår hjärna och ryggmärg, så kallade motorneuroner, som styr all vår skelettmuskulatur i kroppen dör och detta ledder till att musklerna bryts ner. I de flest fall av ALS uppstår sjukdomen sporadiskt men i 10–20 procent av fallen är det olika genmutationer som orsakar sjukdomen. Det har hittills varit okänt om olika mutationer orsakar ALS på samma sätt. Det har även varit okänt varför vissa nervceller är känsliga medan andra är motståndskraftiga.

Några viktiga termer:

* iPSCs är omprogrammerade celler som isolerats från en vuxen människas vävnader för att vändas tillbaka i utvecklingen till celler som påminner om embryonala stamceller.

*Mitokondrier är små strukturer som finns i alla våra celler. De brukar kallas cellens kraftverk; i dem förbränns socker och fett till vatten och koldioxid. Den energi som då frigörs lagras i en molekyl, ATP, som används i olika cellprocesser.

*Axoner är det utskott som nervceller skickar ut för att kontakta andra celler. I motorneurons fall så är det muskelfibrer som ska kontaktas, som ibland är över en meter bort.

*Mislokalisering betyder att något hamnar på fel stället. I ALS och även andra neurodegenerativa sjukdomar ser man felveckade proteiner på platser där proteinet normalt inte ska befinna sig.

Forskare har upptäckt hur en jonkanal i hjärnans nervceller har ett slags ”molekylärt minne”, som bidrar till att livslånga minnen kan skapas och bevaras. Foto: Charlotte Perhammar/Linköpings universitet

Forskare har upptäckt hur en jonkanal i hjärnans nervceller har ett slags ”molekylärt minne”, som bidrar till att livslånga minnen kan skapas och bevaras. Forskarna har identifierat en specifik del av jonkanalen som nya läkemedel mot vissa genetiska sjukdomar skulle kunna riktas mot. Studien, som letts från Linköpings universitet (LiU), har publicerats i tidskriften Nature Communications.

En av hjärnans superkrafter är förmågan att lära från tidigare erfarenheter och skapa minnen. Grunden för dessa livsnödvändiga processer är att kopplingar mellan nervceller i hjärnan omformas. Nervkopplingarna, som kallas synapser, förstärks eller försvagas under hela livet på ett sätt som gör att hjärnan på sätt och vis ständigt formas om på cellnivå. Detta fenomen kallas synaptisk plasticitet.

Det finns flera processer som bidrar till synaptisk plasticitet i nervsystemet. En av processerna har att göra med en typ av molekyler som heter kalciumjonkanaler, som länge har intresserat forskarna vid Linköpings universitet.

– Jag vill avslöja de här jonkanalenas hemliga liv. Kalciumjonkanaler har väldigt viktiga funktioner i kroppen – genom att öppna och stänga sig reglerar de bland annat signalering mellan nervceller. Men dessutom har dessa molekyler också ett slags eget minne och kan minnas tidigare nervsignalering, säger Antonios Pantazis, universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid LiU, som har lett studien.

I den aktuella studien har de studerat en specifik typ av jonkanal, CaV2.1-kanalen, som är den vanligaste kalciumjonkanalen i hjärnan. Jonkanalen finns vid synapsen längst ut i änden på nervcellen. När det kommer en elektrisk signal genom nervcellen öppnas jonkanalen, vilket sätter i gång en process som leder till att en signalsubstans släpps ut den mottagande nervcellen i synapsen. CaV2.1-jonkanalerna fungerar på så sätt som portvakter för cell-till-cell-kommunikationen mellan nervcellerna.

När den elektriska aktiviteten i nervcellen pågår länge minskar antalet jonkanaler som kan öppnas. Effekten blir att mindre signalsubstans utsöndras och signalen till den mottagande nervcellen blir svagare. Det är som om jonkanalerna kan ”minnas” tidigare signalering och svarar med att inte kunna öppnas. Fram tills nu har forskare inte vetat hur detta sker på molekylär nivå.

Nu har Linköpingsforskarna upptäckt en mekanism för hur jonkanalen kan ”minnas”. Kanalen är en stor molekyl som är uppbyggd av flera ihopkopplade delar, som kan röra sig i förhållande till varandra som svar på elektriska signaler. De upptäckte att jonkanalen kan anta nästan 200 olika former beroende på hur stark och hur långvarig signalen är.

– Vi tror att vid ihållande elektrisk nervsignalering kopplar en viktig del av molekylen bort sig från kanalöppningen, på liknande sätt som kopplingspedalen i en bil bryter kopplingen mellan motorn och hjulen. Då kan jonkanalen inte längre öppnas. När hundratals signaler kommer under tillräckligt lång tid, kan de försätta de flesta jonkanalerna i detta ”frånkopplade minnestillstånd” i flera sekunder, säger Antonios Pantazis.

Att ihållande nervsignalering kan leda till att överföringen av signalen försvagas kan verka motsägelsefullt. Forskarna vet inte varför det är så, men en tänkbar förklaring är att det är ett sätt att skydda nervsystemet om en nervcell signalerar alltför intensivt.

Men om jonkanalen bara kan ”minnas” under ett par sekunder, hur kan det bidra till livslångt lärande? Jo, denna typ av kollektiva minne i jonkanalerna kan ackumuleras över tid och minska kommunikationen mellan två nervceller. Det leder till förändringar i den mottagande nervcellen, som varar i timmar eller dagar. På sikt ger det långvariga förändringar i hjärnan, som att försvagade synapser försvinner.

– På så sätt kan ett ”minne” som varar under några sekunder i en enskild molekyl ge ett litet bidrag till en persons minne som varar under en livstid, säger Antonios Pantazis.

Ökad kunskap om hur dessa kalciumjonkanaler fungerar kan på sikt bidra till behandling av vissa sjukdomar. Det finns många varianter av genen som producerar CaV2.1-kanalen, CACNA1A, som är kopplade till sällsynta men allvarliga neurologiska sjukdomar som ofta går i arv i familjer. För att utveckla läkemedel mot dessa hjälper det att veta vilken del av den stora jonkanalen som ska påverkas och på vilket sätt dess aktivitet ska ändras.

– Vårt arbete pekar ut vilken del av proteinet som nya läkemedel borde riktas mot, säger Antonios Pantazis.

Antonios Pantazis, universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid LiU.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Wallenberg center för molekylär medicin vid Linköpings universitet, Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Lions Forskningsfond mot Folksjukdomar och NIH.

Artikeln: A rich conformational palette underlies human CaV2.1-channel availability, Kaiqian Wang, Michelle Nilsson, Marina Angelini, Riccardo Olcese, Fredrik Elinder och Antonios Pantazis, (2025), Nature Communications, publicerad 23 april 2025, doi: https://doi.org/10.1038/s41467-025-58884-2

European Brain Council (EBC) presenterar sin årsrapport för 2024 och lyfter fram ett år fyllt av viktiga insatser inom hjärnforskning och policyarbete. Med utökad närvaro på nationell, europeisk och global nivå fokuserade EBC på att främja hjärnhälsa som en central del av hälsopolitiken.

Under året lanserades kampanjen No Health Without Brain Health i samband med EU-valet, tillsammans med EBC:s valmanifest. Syftet var att påverka beslutsfattare att prioritera hjärnhälsa och forskning. Kampanjen stödde även inrättandet av ett EU-samordningsprogram för hjärnan via en temagrupp inom EU:s hälsopolitikplattform. Parallellt arbetade nationella hjärnråd i länder som Norge, Finland, Polen och Spanien med att utveckla nationella handlingsplaner.

Globalt initierade EBC bildandet av Global Brain Coalition och arrangerade ett högnivåevent under FN:s generalförsamling i New York. Konsortiet BrainHealth tog fram viktiga dokument inför en kommande europeisk hjärnhälsopartnerskap, planerat till 2026.

Bland årets övriga initiativ fanns publiceringen av vitböcker om schizofreni och Alzheimers, evenemang som Brain Awareness Week och Rare Disease Day, samt fortsatt arbete inom projekt som Value of Treatment, BRAINTEASER och HEREDITARY. EBC deltog även i utvecklingen av en europeisk charter för ansvarsfull neuroteknologi.

2024 var ett år av stark tillväxt och nya samarbeten för EBC, tack vare medlemsorganisationernas stöd. Organisationen ser fram emot att bygga vidare på detta momentum under 2025 och fortsätta arbeta för att sätta hjärnhälsa högre upp på den politiska agendan.

Läs årsrapporten här.

EBC Annual Report 2024