Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

TV4-dokumentär följer Kim Kärnfalks liv med Alzheimer: ”Jag vill hjälpa andra”

Kim Kärnfalk, artist och programledare lever med Alzheimers sjukdom

Mitt i livet, vid 48 års ålder fick hon diagnosen. Nu berättar hon och maken Anders öppenhjärtigt i en dokumentär om hur det är att leva med alzheimer.

Dokumentären ”Kim – jag lever!” sänds på TV4 och TV4 Play med start den 2 juli.

Det är mer än två år sedan Kim Kärnfalk och hennes man Anders Löwstedt tog emot beskedet att Kim drabbats av en obotlig sjukdom.

Känslan att något var fel hade funnits med henne ett tag, inte minst på jobbet som programledare i radio P4 Väst. Vid ett tillfälle fick hon en blackout i direktsändning.

– Jag tror inte lyssnarna märkte någonting men det var obehagligt att helt tappa orienteringen i studion, berättar Kim.

– När jag fick diagnosen trodde jag att jag skulle dö men det hade jag ingen lust med. Livet har blivit annorlunda, men vi har också gjort många roliga saker sedan jag blev sjuk.

– För mig känns det viktigt att berätta. Många vågar inte gå så nära. Vi vill skildra det vi är med om, våra känslor och anhörigperspektivet. Vi gör det för att kunna hjälpa någon annan som har fått samma sjukdom och för alla anhöriga, säger Anders.

I samband med att dokumentären har premiär släpps musikalbumet ”Vykort till framtiden”. Idag är musikskapandet tillsammans med maken Anders Löwstedt det som får henne att må som bäst och sätta sjukdomen på paus.

Kim har en bakgrund som sångerska i bandet Friends, som tog hem Melodifestivalen med låten ”Lyssna till ditt hjärta” 2001, och i duon Nina & Kim.

Hon berättar om den svåra tiden efter diagnosen, hur tårarna hela tiden rann, även då var det musiken som kunde bryta förlamningen.

Ett viktigt sätt att bidra till att synliggöra livet tillsammans med alzheimern är den här dokumentärfilmen som de producerar tillsammans med vännen och TV-producenten Nike Lindblom.

I juni var de också med på Alzheimerfondens läger för familjer mitt i livet där de var med och höll i en musikworkshop.

– Det var roligt, jag gillar att jobba med och försöka inspirera andra, säger Kim. Hon letar efter de rätta orden, de kommer inte så lätt.

– Vi blir nu ambassadörer för Alzheimerfonden och det är vi stolta över, säger Kim.

– Det är viktigt att sprida kunskaper om den här sjukdomen så mycket och brett som möjligt. Vi gör det med dokumentären och med vår musik, och nu som ambassadörer, säger Anders.

Alzheimerfonden välkomnar Kim och Anders som ambassadörer.

– Vi är tacksamma för deras fina sätt att berätta om hur det är att leva med och nära sjukdomen. Det är viktigt att få höra deras berättelse och att vi ökar förståelsen hur utmanande Alzheimer sjukdom är för drabbade, anhöriga och samhället i stort, säger Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson.

Sveriges universitetssjukhus går samman för framtidens vård

Fotograf/Källa: Paul Björkman

I samband med Almedalsveckan lanseras ett historiskt samarbete inom svensk hälso- och sjukvård. Landets sju universitetssjukhus går samman i en gemensam allians för att stärka den högspecialiserade vården, forskningen och utbildningen i Sverige.

Initiativet syftar till att skapa en mer tillgänglig, jämlik och effektiv högspecialiserad vård för patienter i hela landet. Universitetssjukhus i allians (Swedish University Hospital Alliance) samlar Norrlands universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset Örebro, Universitetssjukhuset i Linköping, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus.

En fjärdedel av svensk sjukvård i samverkan
Universitetssjukhusen vårdar över 1,6 miljoner patienter varje år och står för omkring 25 procent av den svenska hälso- och sjukvården. Tillsammans med universiteten driver universitetssjukhusen också klinisk forskning och utbildar framtidens medarbetare.

Gemensam kraft för framtidens vård
– Sveriges universitetssjukhus spelar en central roll för hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Stärkt samverkan i en ny allians leder till förbättrad hälso- och sjukvård till gagn för alla invånare och stärker Sveriges konkurrenskraft internationellt, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ordförande för initiativet första året.

Alliansen kommer bland annat utveckla samarbetet kring precisionsmedicin, verka för fler kliniska prövningar där fler patienter får möjlighet att delta och bättre kunna möta framtidens kompetensbehov genom samordning i utbildningsfrågor. Genom att gemensamt representera svensk universitetssjukvård i internationella sammanhang stärks också Sveriges position globalt. Universitetssjukhus i allians tar ett gemensamt ansvar för framtidens vård – för dagens och morgondagens patienter.

Lanseras i Almedalen
Den 24 juni samlas ledarna för universitetssjukhusen i ett panelsamtal, representanter för bland annat universitet, näringsliv, patientorganisationer och politik deltar.

Tisdag 24 juni, klockan 15.00–16.00, Region Västerbottens eventyta, Novgorodgränd 1, Visby.

Deltagare:
Elisabeth Karlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Västerbotten
Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset
Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Örebro län
Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland
Boubou Hallberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Björn Ekmehag, förvaltningschef Skånes universitetssjukhus

G7-möte i Kanada sätter hjärnhälsa på den globala ekonomiska agendan

GettyImages.

I samband med G7-mötet i Kanada under helgen som gick, samlades beslutsfattare, forskare och representanter från näringslivet vid G7 Canada Brain Economy Summit i Calgary, där en ny internationell deklaration lanserades med målet att etablera hjärnhälsa som en prioriterad fråga inom global ekonomisk politik.

Deklarationen, kallad Canada Brain Economy Declaration, markerar ett betydande skifte i hur hjärnhälsa betraktas: inte enbart som ett folkhälsoproblem, utan som en strategisk ekonomisk fråga med direkt påverkan på produktivitet, innovation och långsiktig tillväxt i världens ledande ekonomier.

Med stöd från bland andra Davos Alzheimer’s Collaborative (DAC), uppmanar deklarationen G7-länderna att vidta konkreta åtgärder inför nästa G7-toppmöte i Frankrike 2026. Bland de föreslagna initiativen märks:

  • Inkludering av begreppet ”hjärnkapital” i 2025 års G7-ledarkommuniké
  • Samordning av investeringsstrategier mellan hälso- och finansdepartement
  • Inrättande av en G7+ arbetsgrupp för hjärnekonomiska frågor
  • Genomförande av en särskild G7-konferens med fokus på hjärnhälsa och ekonomi

Bakgrunden till deklarationen är de snabbt växande samhällsekonomiska kostnaderna för hjärnrelaterade sjukdomar – inklusive neurodegenerativa, psykiatriska och substansrelaterade tillstånd – vilka enligt aktuella prognoser beräknas uppgå till 16 biljoner USD globalt till år 2030.

– Hjärnhälsa är grundläggande för framtidens ekonomi. Inget land har råd att ignorera de multi-biljonkostnader som är kopplade till obehandlade hjärnsjukdomar, sade George Vradenburg, grundande ordförande för DAC.

Initiativet speglar ett växande globalt samförstånd kring behovet av tvärsektoriell samverkan för att främja både mental och neurologisk hälsa – inte minst i ljuset av en åldrande befolkning, ökande psykisk ohälsa och ett förändrat arbetsliv.

DAC:s deltagande i mötet ingår i organisationens internationella initiativ Brain House Tour, som syftar till att mobilisera aktörer från olika sektorer för att utforma en global agenda för hjärnhälsa. Nästa steg blir en presentation vid FN:s generalförsamling i New York i september (UNGA80), med slutmålet att lansera en global handlingsplan för hjärnekonomin vid Världsekonomiskt forum 2026.

Läs Canada Brain Economy Declaration i sin helhet här.

Dags att söka: Eppendorf & Science Prize for Neurobiology 2025

Är du en ung forskare inom neurovetenskap med banbrytande resultat? Då är det hög tid att söka det prestigefyllda Eppendorf & Science Prize for Neurobiology.

Priset delas ut årligen till forskare under 36 år som gjort enastående insatser inom neurobiologisk forskning – oavsett om det rör sig om molekylär, cellulär, systemisk eller organismisk nivå.

Vad får vinnaren?

  • Ett pris på 25 000 USD
  • Publicering av ditt arbete i Science
  • Internationell uppmärksamhet och erkännande
  • Möjlighet att bygga vidare på din karriär inom akademi eller industri

Även upp till tre finalister hedras och får sina prestationer uppmärksammade.

Sök själv – eller tipsa en kollega som bör söka!
Ansökan är öppen nu, så missa inte chansen att få ditt arbete erkänt i det internationella rampljuset.

Läs mer och ansök via Eppendorfs eller Sciences webbplats.

Så påverkar amerikansk politik svensk hjärnforskning

USA:s president Donald Trumps nedskärningar i forskningen påverkar nu Sverige. Flera projekt har blivit av med forskningsanslag från USA. Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, lyfter frågan om risken för amerikansk brain drain.

Sedan sitt tillträde har Trump-administrationen minskat finansieringen till flera amerikanska forskningsmyndigheter, däribland National Institutes of Health (NIH), National Science Foundation (NSF) och Department of Energy (DOE). Dessa nedskärningar har lett till uppsägningar och avbrutna projekt – och det påverkar forskningssamarbeten långt utanför USA:s gränser.

NIH har infört en ny policy som tillfälligt stoppar amerikanska universitet från att samarbeta med utländska forskare genom underkontrakt. En ny finansieringsstruktur ska vara på plats senast 30 september – fram till dess pausas samarbeten i både nya och pågående projekt. Och det finns inga garantier för att projekten fortsatt får pengar då.

Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd

Framstående forskare påverkas
Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Hon säger att det för svenska forskare med finansiering från NIH blir svåra konsekvenser, även om de inte är många.

– NIH delar ju ut pengar till ett antal icke-amerikanska PI:s, alltså huvudansvariga forskare, för stora forskningsprojekt. För dem är ju detta väldigt allvarligt.

– Det är ju dessutom några av de mest framstående i forskarna, med stor påverkan på forskningen som drabbas – att få anslag från NIH är mycket, mycket svårt. Det handlar om unika projekt som NIH bedömt inte gått att bedriva i USA.

De här projekten har andra anslag från EU samtidigt, men anslagen från NIH är ofta stora och får därmed konsekvenser som att forskare i projekten måste sägas upp och att arbetet avstannar.

Skapar en oro
En enkät som Svenska Dagbladet skickat till Sveriges 13 universitet visar att flera har fått sina amerikanska anslag avbrutna.
Bara på Karolinska Institutet riskerar 21 forskningsprojekt att helt förlora sin finansiering från amerikanska NIH. Därför uppmanar lärosätet forskarna att pausa sina arbeten tills vidare.

Men Cecilia Lundberg poängterar att det fortfarande är ett relativt litet antal projekt som påverkas direkt. Däremot skapar USA:s agerande en stor oro och osäkerhet i forskarsamhället.

– Det går inte att lita på USA längre, vi vet inte hur framtiden ser ut. Vi vet inte längre spelreglerna. Det kan påverka postdocs till att exempelvis inte välja USA, trots att det vore det bästa för deras karriär. Andra kanske väljer en helt annan karriär, för man vet inte hur försörjningen kommer se ut. Vi förlorar bra idéer och bra hjärnor i hjärnforskningen.

Det här kan dessutom bara vara början. Trump föreslår i budgeten för 2026 mycket drastiska minskningar av forskningsanslag. Han vill minska NIH:s budget med 40 procent och NSF:s med över 50 procent, enligt Nature.

Forskningsdatabas hotas
Samtidigt varnar svenska forskare för att den amerikanska databasen PubMed riskerar att begränsas eller stängas ned. Enligt en rapport från Union of Concerned Scientists har Trump-administrationen tidigare agerat på sätt som begränsat tillgången till vetenskapliga resultat, vilket gör att forskarsamhället nu uppmanas att förbereda sig på ett scenario där medicinska forskningsresultat kan bli svårare att tillgå.

– Det skulle så klart innebära ett stort problem. Tidigare har USA och NIH väldigt generöst erbjudit den här servicen och sett forskning som en global företeelse. PubMed används jättemycket, men stängs den ner finns andra alternativ som Google Scholar. Där är dock urvalet annorlunda, det är svårare med källkritiken, den innebär mer jobb och allt blir lite krångligare. Det går dock att få ungefär samma information.

Fånga upp forskare
Samtidigt har Vetenskapsrådet utlyst ett nytt bidrag för att underlätta rekrytering av internationella forskare. Det är en utlysning om bidrag på två miljoner för att möjliggöra för svenska lärosäten och andra forskningsorganisationer att rekrytera framstående forskare verksamma utanför Europa.

– Det pratas om att locka hit Nobelpristagare, men jag tror inte det blir någon allmän forskarexodus från USA, utöver någon enskild individ. Jag tror snarare det blir så att svenska forskare väljer att inte åka dit trots att det skulle gynna individer och projekt.

Skulle Hjärnfonden kunna göra en liknande utlysning för att få hit framstående amerikanska forskare?

– Det här är inte aktuellt för Hjärnfonden i dagsläget, vi är en för liten finansiär för att kunna locka de stora forskarna.