Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

EU godkänner Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

BioArctic och Eisai meddelar att Europeiska kommissionen har godkänt Leqembi® (lecanemab) för behandling inom EU. Det är den första behandlingen i EU som riktar sig mot en bakomliggande orsak till Alzheimers sjukdom. Godkännandet innebär att BioArctic får en milstolpsbetalning på 20 miljoner euro.

Leqembi är godkänt för vuxna patienter som har lindrig minnesnedsättning eller mild demens orsakad av Alzheimers sjukdom, och som har vissa genetiska egenskaper samt bekräftad förekomst av amyloid i hjärnan.

Leqembi är en typ av antikropp som riktar in sig på och tar bort giftiga ämnen i hjärnan (protofibriller och plack) som är kopplade till Alzheimers sjukdom. Dessa ämnen kan skada hjärnceller och bidra till att sjukdomen förvärras.

I Europa uppskattas cirka 15 miljoner människor ha lindrig kognitiv svikt och nästan 7 miljoner ha Alzheimersdemens. Sjukdomen blir värre över tid, och det finns ett stort behov av nya behandlingar som kan bromsa utvecklingen.

”Vi är väldigt glada över att Leqembi nu är godkänt i EU. Det gör att patienter i Europa kan få tillgång till en banbrytande behandling för tidig Alzheimers. Vi är också stolta över att denna innovation kommer från svensk forskning, ledd av BioArctics grundare Lars Lannfelt,” säger Gunilla Osswald, vd för BioArctic.

Gunilla Osswald, vd för BioArctic.

Leqembi har utvecklats i ett nära samarbete mellan BioArctic och Eisai. BioArctic har rätt att sälja Leqembi i Norden tillsammans med Eisai, och företagen förbereder en gemensam lansering i regionen.

”Vi bygger just nu upp en nordisk organisation med lokal närvaro i alla länder. Vi kommer samarbeta med myndigheter och vården så att patienter som behöver Leqembi får tillgång så snart som möjligt,” säger Anna-Kaija Grönblad på BioArctic.

Anna-Kaija Grönblad på BioArctic.

Godkännandet gäller i hela EU samt i Norge, Island och Liechtenstein. Leqembi är redan godkänt i bland annat USA, Japan, Kina och Storbritannien.

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

Svenska Läkaresällskapet (SLS) presenterar en ny Forskningspolicy – ett omfattande dokument som tydliggör de åtgärder och prioriteringar som krävs för att främja och utveckla medicinsk forskning i Sverige. Policyn fokuserar på tre huvudområden: läkarnas vetenskapliga lärande, förbättrade förutsättningar för forskande läkare och ökad tvärvetenskaplig samverkan.

– Forskning är en förutsättning för en hälso- och sjukvård i världsklass. Med vår forskningspolicy vill vi bidra till att skapa bättre strukturer för forskning och lärande i alla delar av läkarkåren – från läkarstudent till överläkare, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

Ola Winqvist. Foto: Anders G Warne.

Policyn betonar vikten av att vetenskaplig kompetens blir en självklar del av läkarrollen, att forskningstid skyddas från kliniska åtaganden och att fler fasta kombinationstjänster mellan klinik och forskning inrättas. Den lyfter också fram behovet av starkare infrastrukturer för kliniska prövningar och en förbättrad tillgång till hälsodata för forskning.

– Vi behöver ett sjukvårdssystem där forskning och klinik inte konkurrerar, utan samverkar. Det handlar om att göra det möjligt för fler läkare att forska utan att behöva välja bort den kliniska utvecklingen – och tvärtom, avslutar Ola Winqvist.

Svenska Läkaresällskapets forskningspolicy vänder sig till beslutsfattare inom politik, akademi och hälso- och sjukvård samt till alla aktörer som vill bidra till att stärka svensk medicinsk forskning.

Ladda ned och läs SLS Forskningspolicy 2025

Nya data om exidavnemab och lecanemab vid årets AD/PD kongress

BioArctic presented data on exidavnemab and lecanemab at the 2025 International Conference on Alzheimer’s and Parkinson’s Diseases and related neurological disorders (AD/PD™), held in Vienna, Austria, April 1-5. BioArctic’s partner Eisai also presented new data including results from real-world use of lecanemab.

At AD/PD, Dr Johanna Fälting, Head of R&D at BioArctic, held an oral presentation on exidavnemab, the company’s proprietary drug candidate aimed at treating Parkinson’s disease and other alpha-synucleinopathies. The binding profile of exidavnemab was presented, demonstrating a high affinity and selectivity for pathological aggregated forms of alpha-synuclein and a low affinity for physiological monomers. In the Phase 1 studies, exidavnemab was generally well tolerated and demonstrated an elimination half-life of approximately 30 days. These properties make exidavnemab a suitable candidate for future studies of disease modification in alpha-synucleinopathies. The design of the ongoing EXIST Phase 2a study in Parkinson’s disease was presented. The presentation can be found on BioArctic’s website.

New data on lecanemab were also presented at the conference. Lecanemab is an anti-amyloid beta (Aβ) monoclonal antibody that preferentially binds to toxic protofibrils (soluble Aβ aggregates), in addition to targeting and reducing Aβ plaques (insoluble Aβ aggregates). Dr Linda Söderberg from BioArctic presented a poster on lecanemab’s binding profile that confirmed the high selectivity for the toxic Aβ protofibrils in Alzheimer’s disease brains. The limited binding to fibril structures in CAA (cerebral amyloid angiopathy) may explain the ARIA-E frequency reported for lecanemab.

In addition to BioArctic’s presentations, Eisai also held several presentations on lecanemab.

In an oral presentation by Dr Michael Rosenbloom, University of Washington, USA, recent findings from real-world clinical evidence of lecanemab in the United States were presented. The utilization patterns showed that real-world use of lecanemab conforms with the FDA approved prescribing recommendations, and patient adherence suggests that neither MRI monitoring nor possible adverse events significantly interfered with lecanemab dosing.

In two other presentations, Dr Lutz Froelich, University of Heidelberg, Germany, presented the efficacy and safety outcomes of lecanemab in early AD apolipoprotein E ε4 (ApoEε4) heterozygous carriers and non-carriers in the Phase 3 Clarity AD clinical study. The data presented were forming the basis for the regulatory approval in United Kingdom and the positive CHMP recommendation for EU approval, respectively. The data for the UK and EMA proposed indicated population confirmed that the effects of lecanemab were similar to the overall Clarity AD population with lower risk of ARIA events.

“It is inspiring to see all the data presented at the conference and reassuring that the real-world data reported for lecanemab conforms with the Phase 3 results. It is also great to see how the field is moving forward, with encouraging data regarding alpha-synuclein, blood brain barrier transportation approaches as well as biofluid biomarkers and blood-based diagnostics”, said Gunilla Osswald, CEO at BioArctic.”

This release discusses investigational uses of an agent in development and is not intended to convey conclusions about efficacy or safety. There is no guarantee that such investigational agents will successfully complete clinical development or gain health authority approval.

The information was released for public disclosure, through the agency of the contact person below, on April 7, 2025, at 12:00 CET. 

Nya data stärker den antiinflammatoriska effekten av NeuroRestore ACD856

 

AlzeCure Pharma AB har presenterat nya prekliniska data om läkemedelskandidaten NeuroRestore ACD856 vid AD/PD 2025-konferensen i Wien. Resultaten visar att ACD856 signifikant minskar nivåerna av inflammationsmarkörer som IL-6, PGE2 och COX, vilket stärker dess potential att motverka neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom.

”Det här är mycket goda resultat som ytterligare stärker våra kommersiella möjligheter för denna lovande substans,” säger Martin Jönsson, VD för AlzeCure Pharma AB.

NeuroRestore ACD856 är nu på väg mot fas II-studier, med stöd från European Innovation Council (EIC).

13,7 miljoner till hjärnforskningen

Sju forskare delar på Hjärnfondens årliga postdoktorala stöd. Tillsammans berör de stora delar av hjärnans område – från ätstörningar till ALS.

Hjärnfonden

Hjärnfonden

Tiden som postdoktor är en kritisk fas i en forskares karriär. Då formas den självständiga forskarrollen och grunden läggs för framtida vetenskapliga genombrott.

Genom att finansiera postdoktorala anställningar ger Hjärnfonden unga forskare möjlighet att fördjupa sin kompetens, etablera egna projekt och bidra till utvecklingen av ny kunskap om hjärnan och dess sjukdomar.

Postdoktorala anställningar ger forskare trygghet och långsiktighet i en avgörande fas av karriären. Syftet med det här stödet är att tidigt stärka framtidens hjärnforskare i deras arbete mot nya, banbrytande upptäckter, säger Joakim Ramsberg, chef för Forsknings- och Samhällsavdelningen på Hjärnfonden.

Hjärnfonden har sedan 1995 delat ut postdoktorala stipendier till nydisputerade hjärnforskare. Detta är första gången då man finansierar postdoktorala anställningar. Förändringen är en anpassning till moderna villkor och postdoktorernas arbetssituation. I samband med detta ökade antal ansökningar med över 200 procent.

Intresset för hjärnans sjukdomar och möjligheter ökar för varje år. Samtidigt är forskningen fortsatt underfinansierad i förhållande till sjukdomsbördan. Tack vare våra givare växer Hjärnfonden, och det innebär mer pengar till fler forskare vars projekt prövas av vår Vetenskapliga nämnd. Vi har kommit långt, men det finns väldigt mycket mer som behöver göras, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Årets mottagare av Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd representerar fyra lärosäten. Tillsammans får de totalt 13,7 miljoner kronor i stöd.

Nya sätt att behandla hjärnsjukdomar

Fabio Begnini är forskare vid Uppsala universitet och får anslag för att forska på behandlingar för migrän, depression med mera. Detta är del av Hjärnfondens årliga postdoktorala stöd. Stödet är utformat på ett sätt som garanterar postdoktorernas anställningstrygghet, och stärker såväl forskare som forskningen.

Fabio Begnini forskar på nya sätt att behandla hjärnsjukdomar som depression, migrän och kronisk smärta. I fokus står TREK-1, ett protein som kan spela en nyckelroll i utvecklingen av framtidens läkemedel men som ännu inte utnyttjats i dagens behandlingar. Projektet genomförs vid UCSF i San Fransisco, ett ledande universitet inom hälsoforskning.

Just det proteinet som jag forskar på har en koppling till flera vanliga sjukdomar och genom att förstå mer så lägger vi grunden för framtida behandlingar. Vi har fortfarande väldigt låg kunskap om hjärnan och att få finansiering för grundläggande forskning är otroligt viktigt, säger Fabio Begnini.

Följande forskare har beviljats anställningsstöd

Nils Dennhag
Felaktig energiomsättning som orsak till motorenhetens misskommunikation i ALS, ALS, Stockholms universitet

Iris Stoltenborg
Personanpassad anorexivård – bättre vård med biomarkörbaserade patientstratifiering, Anorexia nervosa, Göteborgs universitet

Fabio Begnini
Ny CNS-terapi via selektiv jonkanals-modulering, Läkemedelsmolekyler, Uppsala universitet

Embla Eugensdottir Steiner
Identifiering av tumörstimulerande cell-cell-interaktioner i diffust ponsgliom, Hjärntumör, Karolinska Institutet

Pontus Plavén Sigray
mTOR inhibition as a neuroprotective treatment in Alzheimer’s Disease, Alzheimers sjukdom, Karolinska Institutet

Jesse Huang
Multi-omisk integration för att förutsäga multipel skleros, MS, Karolinska Institutet

Rasmus Berglund
Friskhetsfrämjande funktioner hos hjärnans medfödda immunförsvar, Hjärnans immunförsvar, Karolinska Institutet