Idag publicerar Socialstyrelsen uppdaterade nationella riktlinjer för vård och stöd till personer med adhd och autism. Liksom tidigare ligger fokus på tidiga insatser och individanpassad diagnostik, i stället för ensidiga snabbutredningar utan uppföljande insatser. Dessutom lyfts vikten av att personer med komplexa behov och utmanande beteenden prioriteras i vården.

Den första versionen av riktlinjerna publicerades i oktober 2022 och blev då väl mottagen. Nu har sammanlagt tretton nya rekommendationer tillkommit, efter en remissrunda med synpunkter från närmare 500 intressenter, framförallt från barn- och ungaområdet.

Snabbutredningar kan leda till fel behandling
Ökningen av neuropsykiatriska utredningar är tydlig och flera initiativ har tagits för att minska köerna. Socialstyrelsen betonar vikten av att genomföra utredningarna noggrant, och som vid all diagnostik behöver man ha fokus på individens behov och vara öppen för flera möjliga diagnoser eller orsaker till problemen. Utredningarna behöver kopplas till lämpliga insatser och utföras av personal med relevant kompetens – minst en läkare och en psykolog.
– Bristfälliga utredningar riskerar att leda till fel insatser och att resurser tas från de med störst behov, det är väldigt tydligt i riktlinjerna, säger Evelyn Andersson, projektledare för arbetet med riktlinjerna, Socialstyrelsen.

Personer med komplexa behov behöver prioriteras
Diskussionen kring adhd och autism tenderar att handla mycket om köer till utredning och läkemedelsbehandling. I ljuset av det menar Socialstyrelsen att personer som har mer komplexa behov eller svårare problematik riskerar att hamna i skuggan. Ofta behövs insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
– Personer med till exempel autism och utmanande beteenden behöver prioriteras eftersom de annars riskerar att få mycket stora funktionshinder. En viktig insats för dessa grupper är positivt beteendestöd (PBS), som nu har högsta prioritet i riktlinjerna. Det handlar om att förstärka det som trots allt fungerar och därmed minska utmanande beteenden, säger Evelyn Andersson.

Stöd för att hantera höga krav
Personer med adhd har ofta svårt med uppmärksamhet och att planera och organisera, medan personer med autism har svårt med social kommunikation och att hantera förändringar. För en del personer med de här funktionsnedsättningarna räcker det med anpassningar i vardagsmiljön eller skolan. Det kan handla om stöd och hjälpmedel direkt till personen, men också om att personer i omgivningen kan behöva anpassa sitt sätt att kommunicera och agera.
– I skolan och även senare i arbetslivet ställs idag höga krav på kognitiv och social flexibilitet och dessa krav samspelar inte alltid med våra förmågor. Våra hjärnor verkar inte vara rustade för den belastningen, och särskilt inte om man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I riktlinjerna lyfter vi därför även olika former av kognitivt och kommunikativt stöd, till personer med både mindre och större behov, säger Evelyn Andersson.

Viktigt med tidiga insatser
Socialstyrelsen betonar fortsatt att insatser till både barn och vuxna bör ges så tidigt som möjligt när svårigheter uppstår, ofta redan före en neuropsykiatrisk utredning. Annars riskerar personerna annan problematik som depression, självskadebeteende, beroendeproblematik och i vissa fall livslångt utanförskap.
– Vi hoppas att riktlinjerna ska kunna bidra till ett mer inkluderande samhälle där många av svårigheterna inte behöver uppstå, säger Louise von Bahr, projektledare för arbetet med riktlinjerna, Socialstyrelsen.

SCAPIS 2 – världens mest omfattande hjärtkärl- och lungstudie återstartas på Danderyds sjukhus. SCAPIS är en av världens mest omfattande hjärt- kärl- och lungsjukdomsstudie som ska identifiera individuella risker för att kunna sätta in behandling innan sjukdom uppstår. Under 2013–2018 undersöktes 30 000 slumpmässigt utvalda personer 50–64 år i SCAPIS 1, och nu ska hälften av deltagarna undersökas på nytt vid 6 universitetskliniker i Sverige. Danderyds sjukhus tar emot 2 500 av dessa med start den 18 mars.

Tomas Jernberg, överläkare på Danderyds sjukhus och huvudansvarig för SCAPIS i Stockholm.

I SCAPIS 2 genomgår deltagarna utförliga hälsoundersökningar med prover, tester, röntgen av organ och avancerad bildtagning av hjärtats blodkärl. Allt insamlat material från SCAPIS 1 har samlats i en nationell forskningsbank som är en av världens mest kompletta data-, bild- och biobank. Med SCAPIS 2, där 15 000 personer ska återundersökas, blir den redan världsunika forskningsbanken ännu bättre och ger forskarna fantastiska möjligheter att skapa nya genombrott under lång tid framöver.
Sex universitet och universitetssjukhus leder och driver SCAPIS i nära samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.
– Vi vet att en stor del av vår befolkning i åldern 50–64 år riskerar att drabbas av hjärtinfarkt. Med vår forskning försöker vi utveckla nya metoder för att hitta riskindivider. Vi vet sedan tidigare studier på SCAPIS-materialet att fyra av tio svenskar 50–64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl och då utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom. Plack är inlagringar av kolesterol i kärlväggen. Dessutom hade en av tjugo en oupptäckt allvarlig förträngning i kranskärlen, säger Tomas Jernberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus och huvudansvarig för SCAPIS i Stockholm.

Superröntgen ger nya möjligheter
SCAPIS-studien undersöker också fysiskt aktivitet och levnadsvanor i detalj, för att få information om viktiga riskfaktorer som vi idag vet för lite om.
– För att kunna rädda fler liv behöver vi studera de levnadsvanor och riskfaktorer som är aktuella idag. Vid uppföljningen 2024 undersöks också patienterna med en ny, ultramodern skiktröntgenutrustning som har förmågan att avbilda vävnader, blodkärl, förkalkningar och plack med betydligt högre upplösning än tidigare, vilket underlättar bedömningen för läkaren och möjliggör bättre forskning. Forskarna kan nu beskriva förekomst av fett, plack eller förkalkningar i hjärtats kranskärl med betydligt bättre detalj. Denna så kallade fotonräknande datortomografiutrustningen på Danderyds sjukhus har blivit möjligt tack vare en mångmiljonsatsning från Hjärt-Lungfonden, säger Tomas Jernberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet och institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus.

FAKTA SCAPIS 2
SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och är en studie med målet att förebygga och förhindra hjärt-kärl- och lungsjukdom. Forskningsstudien SCAPIS 1 startade 2013 där 30 000 slumpmässigt utvalda svenskar lämnade forskningsprover och genomgick en rad hälsoundersökningar. Forskningsstudien SCAPIS 2 startar i mars 2024 där 15 000 av forskningsdeltagarna skall återundersökas, varav 2 500 ska undersökas på Danderyds sjukhus. De kommer lämna prover, genomgå en rad undersökningar och de undersöks med en ny, ultramodern skiktröntgenutrustning som har förmågan att avbilda blodkärl, förkalkningar och plack med betydligt högre upplösning är tidigare.

SCAPIS forskningsresultat
Forskning möjliggör en djupare förståelse för de underliggande mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdomar, vilket är avgörande för att utveckla effektivare behandlingar och förebyggande åtgärder. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. SCAPIS har redan gett många nya insikter. Den första vetenskapliga publikationen på hela materialet i SCAPIS 1 visar att fyra av tio svenskar 50–64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl, trots att de inte har några symtom. Andra studier visar att bo i områden med låg utbildningsnivå och låg medelinkomst innebär en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien visar även att personer som lever med oupptäckt diabetes, så kallad prediabetes, har betydligt mer åderförkalkning i hjärtats kranskärl än friska, och löper därmed större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Det här händer i kroppen vid en hjärtinfarkt
Vid hjärtinfarkt brister ett plack i något av hjärtats kranskärl. Där bildas en blodpropp som täpper igen kärlet, vilket leder till syrebrist och att hjärtmuskeln skadas. När hjärtmuskeln skadas kan det orsaka ett akut hjärtstopp, och om man inte får vård omedelbart så riskerar man att avlida. Om man får vård snabbt kan man minska risken för en stor hjärtmuskelskada, och minska risken för hjärtsvikt eller allvarliga hjärtrusningar. Danderyds sjukhus är snabbast i Sverige på att öppna upp blockerade blodkärl med ballongvidgning vid en akut hjärtinfarkt.

Clinical Laserthermia Systems AB meddelar idag att en vetenskaplig artikel med titeln ”Preclinical assessment of a non-cooled MR thermometry-based neurosurgical laser therapy system” har publicerats i den välrenommerade tidskriften Journal of Neurosurgery

Studien har genomförts av CLS och bolagets partner ClearPoint Neuro, Inc. med neurokirurgen Dr. John Rolston, MD, PhD som huvudprövare. En djurmodell användes för att demonstrera säkerheten, noggrannheten och effektiviteten hos CLS laserbehandlingsystem för neurokirurgi, som också inkluderar mjukvara för MR-termometri. Kommersialisering och design input pågår av ClearPoint, under varumärket ClearPoint Prism™.

Resultaten i studien uppnåddes genom att demonstrera säker och effektiv användning av CLS TRANBERG® icke-kylda laserapplikatorer i grishjärna. Laserljuset orsakade termiska skador i målvävnaden som ledde till koagulationsnekros och slutligen till celldöd. Thermoguide™-mjukvaran för termometri beräknade den termiska skadan och tillhandahöll färgkodade tröskelvärden för den termiska skadan vilka förutspådde den förväntade bestående vävnadsskadan, samt avgränsade tydligt säkerhetsmarginaler till friska hjärnstrukturer. Ytterligare resultat uppnåddes genom att utvärdera noggrannheten av temperaturberäkning med Thermoguide jämfört med kalibrerade temperatursonder in vivo, och genom histologi av hjärnvävnaden efter tre dagars överlevnad.

Studien visade att Thermoguidemjukvaran gav en exakt temperaturkarta av hjärnvävnaden i nära realtid, vilket visades genom hög korrelation mellan Thermoguide-termometri och fysiska temperatursonder. Dimensioner och område av den uppskattade bestående vävnadsskadan, som visualiseras av mjukvaran, överensstämde väl med histopatologin.

”Säkerheten och effekten av Thermoguide-mjukvaran som visades i denna in vivo-djurmodell var avgörande för vårt FDA 510(k)-godkännande inom neurokirurgi”, säger Verena Knappe, produktchef på CLS, och medförfattare till publikationen. ”Dessutom har våra erfarenheter från preklinisk användning, tillsammans med den gynnsamma säkerhetsprofilen och den utmärkta uppskattningen av celldöd, gjort det möjligt för oss att ta nästa avgörande steg mot klinisk användning för patienter med hjärntumörer eller epilepsi.”

För närvarande pågår en CLS-sponsrad klinisk studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Prism-systemet genomgår en begränsad marknadslansering på utvalda akademiska medicinska centra i USA.

¹Singh et al. Preclinical assessment of a noncooled MR thermometry-based neurosurgical laser therapy system. J Neurosurg. Published online March 8, 2024.

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Den utbredda användningen av mobiltelefoner och annan trådlös kommunikation har lett till oro för att den radiofrekventa elektromagnetiska strålningen vid mobil teknologi kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar.

WHO och EU har efterfrågat studier av hög kvalitet för att kunna besvara dessa frågor. Mot bakgrund av detta initierades COSMOS-studien för nästan 20 år sedan.

Mellan 2007 och 2013 besvarade ett stort antal personer i fem länder detaljerade frågor om mobiltelefonanvändning. Deltagarna följdes sedan i cancerregister för att registrera insjuknande i hjärntumör.

Professor Maria Feychting. Foto: Andreas Andersson.

– För första gången har forskare kunnat genomföra en framåtblickande kohortstudie där detaljerad information om deltagarnas mobiltelefonanvändning samlats in. Resultaten visar att de som sammanlagt talat flest antal timmar i mobiltelefon inte har högre risk att insjukna i hjärntumör än andra, säger Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett COSMOS-studien om cancerrisk.

Förekomsten av hjärntumör bland de tio procent som totalt talat  flest antal timmar i mobiltelefon skiljde sig inte från de individer som använt mobilen betydligt mindre.

Använt mobilen i mer än 15 år

Personer som började använda mobiltelefon mer än 15 år innan de besvarade COSMOS frågeformulär hade inte högre risk att insjukna än de som använt mobiltelefon kortare tid.

COSMOS är enligt forskarna den hittills enda studie som har kunnat kombinera en prospektiv kohortdesign, som mäter förändring i exponering och utfall över tid, med detaljerad information om omfattningen av mobiltelefonanvändning.

COSMOS har nu visat att de som pratar allra mest i mobilen inte har högre risk för hjärntumör än andra.

WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, klassificerade 2011 radiofrekventa fält som ”möjligen carcinogena”. Denna bedömning baserades till stor del på fall-kontrollstudierna som tillfrågat hjärntumörpatienter och friska kontroller i efterhand om sin tidigare mobiltelefonanvändning.

Forskarna pekar på att resultaten från COSMOS kommer att vara ett viktigt bidrag till det vetenskapliga underlaget vid framtida hälsoriskbedömningar, men att mer forskning behövs.

– Mobiltelefonitekniken förändras ständigt och vissa av tumörerna vi studerade är väldigt ovanliga. Därför kommer vi att fortsätta följa COSMOS-deltagarna för att kunna dra säkrare slutsatser om eventuella risker på lång sikt, säger Maria Feychting.

I Sverige har studien finansierats av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (FORTE), AFA Försäkring, Strålsäkerhetsmyndigheten och VINNOVA (se studien för mer information om finansiering).

Flera av forskarna är eller har varit engagerade som vetenskapliga experter i kommittéer på uppdrag av nationella och internationella myndigheter, såsom WHO och EU. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Mobile phone use and brain tumour risk – COSMOS, a prospective cohort study”, Maria Feychting, Joachim Schüz, Mireille B. Toledano, Roel Vermeulen, Anssi Auvinen, Aslak Harbo Poulsen, Isabelle Deltour, Rachel B. Smith, Joel Heller, Hans Kromhout, Anke Huss, Christoffer Johansen, Giorgio Tettamanti, Paul Elliott, Environment International, online mars 2024, doi:10.1016/j.envint.2024.108552.