Enligt en ny kartläggning kan flera hjärnsjukdomar delvis förklaras av påverkbara riskfaktorer så som låg fysisk aktivitet, rökning och stress. Rapporten visar också att samhällets kostnader för enbart Alzheimer och annan demenssjukdom överstiger de totala kostnaderna för cancer i Sverige.

Det är Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) som på uppdrag av Hjärnfonden har beräknat hur stor del av förekomst och kostnader av ett antal av hjärnans sjukdomar som kan kopplas till påverkbara riskfaktorer hos den vuxna befolkningen i Sverige. 43 % av sjukdomsbördan för stroke kan förklaras av de inkluderade riskfaktorerna. Motsvarande siffror är 39 % för Alzheimers sjukdom, 30 % för annan demenssjukdom, 13 % för depression, 13 % för GAD, 9 % för schizofreni och 7 % för Parkinsons sjukdom.

– Det är väl känt att levnadsvanor har en påverkan på vår hälsa. Men den här kartläggningen av hjärnans sjukdomar och riskfaktorer är i en svensk kontext helt ny. Vi vill öka kunskapen bland allmänhet och beslutsfattare om att flera av hjärnans sjukdomar till viss del går att förebygga, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Låg fysisk aktivitet bakom flest fall

IHE har undersökt en rad riskfaktorer som kan delas in i individuellt och samhälleligt påverkbara, där exempelvis rökning till högre grad är något individen kan påverka, medan utsatthet för mobbning och social isolering till högre grad är påverkbara från samhällets sida. Låg fysisk aktivitet (aktiv mindre än 150 minuter per vecka) är den faktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar. Stroke och Alzheimers sjukdom är de sjukdomar som kan tillskrivas flest påverkbara riskfaktorer.

Dyr samhällsnota  

De totala kostnaderna för hjärnans sjukdomar är höga även om samsjuklighetsproblematik och risk för dubbelräkning gör att kostnaderna inte kunnat summeras i den här rapporten. Men det går att konstatera att kostnaderna för Alzheimer och annan demenssjukdom, liksom för depression, överstiger de totala kostnaderna för cancer i Sverige. Kostnaderna för Alzheimer och annan demenssjukdom, depression och schizofreni separat överstiger de totala kostnaderna för hjärt-och kärlsjukdom.

– Hjärnans sjukdomar kostar inte bara individen liv och lidande utan även samhället stora summor pengar. Den här rapporten belyser flera områden som behöver extra insatser för att förebygga framtida fall av hjärnans sjukdomar, säger Peter Lindgren, verkställande direktör för IHE.

Samhällskostnader hjärnans sjukdomar i Sverige  (miljoner SEK 2022)
Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom, 90 788 Mkr.
Depression, 50 458 Mkr.
Schizofreni, 35 772 Mkr.
Generaliserat ångestsyndrom, 25 229 Mkr.
Stroke, 10 115 Mkr.
Parkinsons sjukdom, 3 761 Mkr.

Mer om IHE:s rapport Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdomar

•IHE har i denna rapport på uppdrag av Hjärnfonden analyserat hur stor del av sjukdomsbördan för ett antal av hjärnans sjukdomar som kan förklaras av riskfaktorer. Syftet med rapporten var att studera hur stor del av förekomst och kostnader av hjärnans sjukdomar som kan kopplas till påverkbara riskfaktorer hos den vuxna befolkningen i Sverige 2022.

•De sjukdomar som ingick i analysen var Alzheimers sjukdom, annan demenssjukdom, depression, generaliserat ångestsyndrom (GAD), Parkinsons sjukdom, schizofreni och stroke.

•De riskfaktorer som ingick var tobaksrökning, kostvanor, låg nivå av fysisk aktivitet, social isolering, övervikt och fetma, långvarig stress och intensivkonsumtion av alkohol. I en undergruppsanalys för åldersgruppen 18–29 år inkluderades även utsatthet för mobbning som en riskfaktor.

•Analysen har använt en väletablerad metod utformad av Världshälsoorganisationen (WHO), som utgår från samband mellan riskfaktorer och sjukdomar, tillsammans med förekomsten av dessa riskfaktorer i den svenska befolkningen.

•Ökade risker för hjärnsjukdomar, kopplade till påverkbara riskfaktorer, har hämtats från Global Burden of Disease och andra metastudier. Förekomsten av påverkbara riskfaktorer bland den svenska befolkningen har hämtats från svenska databaser och rapporter för senaste möjliga år. Vidare har också kostnaderna för dessa sjukdomar undersökts, genom uppräkningar av resultat från tidigare kostnadsstudier. Dessa kostnader har inte summerats, då betydande samsjuklighet innebär en stor risk för dubbelräkning.

British Neuroscience Association (BNS) utser vinnare av sitt Green Neuroscience pris 2024:
Nick Souter, Postdoctural Research Fellow, University of Sussex

Nick Souter is a postdoctoral research fellow within the School of Psychology, at the University of Sussex. He has a background in Psychology and Cognitive Neuroscience, with previous work focusing on the retrieval of semantic concepts, in stroke patients with aphasia and in neurologically healthy adults.
Nick’s current work focuses on measuring and reducing the carbon footprint of computing required in human neuroimaging research, with a specific focus on functional magnetic resonance imaging (fMRI). A highlight from this work is a review paper, recently published in Imaging Neuroscience, which provides ten recommendations for neuroimagers to decrease the carbon footprint of their computing over the complete research life cycle, from study planning to data sharing.
Nick has led initiatives and studies that will form the foundation of sustainable neuroimaging practices for the community at large. He has developed the public tool fMRIPrepCleanup, enabling users to automatically remove junk files generated by preprocessing, which constitute up to 96% of total file size (reducing server workload). He has also released a novel carbon tracking tool, in collaboration with Sussex IT.
In helping to raise awareness of the importance of the need to engage the neuroscience community on sustainable practices, Nick has spoken on this at a variety of meetings, including BNA2023 in Brighton, the international Organization for Human Brain Mapping, in addition to events at Wellcome and the British Society of Computing – and most recently, at the BNA’s recent Members Meeting.

Joseph Clift, Head of Policy and Campaigns at the BNA, said:
”Our new prize shines a light on efforts by individuals already leading the way on reducing the environmental impact of their own research activities. Nick has led initiatives on making neuroimaging most sustainable, published recommendations on how researchers can achieve this, in addition to developing valuable sustainability-boosting tools to aid the neuroscience community – all within 1 year of his first postdoc.”

För nionde gången satsar Stiftelsen för Strategisk Forskning på flaggskeppsprogrammet Framtidens Forskningsledare (FFL-9). Sedan starten år 2000 har programmet utlysts vart tredje år och drygt 150 framgångsrika forskare har medverkat. Nu ges ytterligare 16 unga forskare möjligheten att delta.

Deltagarna får under en femårsperiod ett bidrag på 15 miljoner kronor vardera och genomgår dessutom en gedigen ledarskapsutbildning.

Målet med programmet är att ge nyetablerade forskare med högsta vetenskapliga och pedagogiska kompetens, möjlighet att utvecklas som forskningsledare. Personerna ska ha ambitionen att implementera forskningsresultat i samhället också utanför akademin och i ett senare skede av karriären, axla ansvaret för en konstellation som är väsentligt större än den egna forskargruppen.

Sökande ska ha avlagt sin svenska doktorsexamen, eller motsvarande utländsk examen, inom perioden 1 januari 2018 – 31 december 2020. Det är endast tillåtet att söka till programmet en gång under sin karriär.

– Bland de forskare som diplomerats i FFL-programmet finns flera av dagens stora forskningsledare i Sverige och utomlands, säger Lars Hultman, vd för SSF. Stiftelsen var tidigt ute med att integrera en ledarskapsutbildning, vilken är både krävande och mycket uppskattad.

Den sökande ska forska inom naturvetenskap, teknik eller medicin och arbeta heltid på ett svenskt universitet/högskola eller forskningsinstitut, under bidragsperioden, för att bygga upp en forskargrupp.

Sista ansökningsdag är den 26 augusti 2024 kl. 14.00.

Beslut om tilldelning tas i juni 2025, med tidigaste projektstart i augusti 2025.

Hämta utlysningen här!

”Ett demensvänligt samhälle är ingen lösning!”

Vi bör istället tala om bra och jämlik vård, rätt till korrekt diagnos och sedan medicin!

Det är något som skaver med dagens diskussion om kognitiva sjukdomar och ett ”demensvänligt samhälle”. Vem mår egentligen bra av ett demensvänligt samhälle? Inte nödvändigtvis patienterna.

Moa Wibom, överläkare och chef för Kognitiva mottagningen, Ängelholms Sjukhus, diskuterar i Alzheimer Life- podden, hur vi, med patienten i åtanke, ska ta oss an den stora utmaning kognitiva sjukdomar innebär. Och hur hon själv skulle vilja ha det om hon drabbas.

Håller ni med? Var med och diskutera!

Träffsäkrare diagnos inom räckhåll
Missa heller inte den nya studien som är igång. Äntligen testas nu möjligheten till att med hjälp av digitala minnestester och blodprov få rätt diagnos tidigt på dryt 100 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen.

Läs mer i blogginlägget här.

Huntingtons sjukdom är en ärftlig och obotlig sjukdom som successivt bryter ner nervsystemet. Den orsakas av en enda felaktig gen och har trots modern genterapi och lovande forskning hittills motstått alla försök att bota den.

UR har publicerat en föreläsning om arbetet med att hitta bot och behandling för den obotliga Huntingtons sjukdom.

Föreläsare är Sofia Bergh, doktorand i neurologi vid Lunds universitet. Sofia berättar om sjukdomen och hur de försöker bota den genom att fokusera på autofagi, kroppens eget sätt att rena celler från felaktiga komponenter. Föreläsningen är ca 20 minuter lång och har spelats in i Vattenhallen på Lunds universitet i mars 2024.

Arrangör: Lunds universitet.

Se hela föreläsningen på UR Play här.
Bild: Sofia Bergh från föreläsningen på UR Play.