BioArctic, som är partner till Eisai, meddelade idag att de påbörjat en stegvis ansökan till amerikanska läkemedelsverket (FDA) om marknadsgodkännande (Biologics License Application (BLA)) av lecanemab för veckovis subkutan underhållsbehandling med en autoinjektor. Ansökan påbörjades efter att doseringsformen beviljats snabbspårsstatus, så kallad Fast Track designation, av FDA. I USA är Leqembi, som är varumärkesnamnet för lecanemab, godkänt för behandling av Alzheimers sjukdom hos patienter med mild kognitiv störning eller mild Alzheimers sjukdom, gemensamt benämnt tidig Alzheimers sjukdom.

Leqembi är godkänt för intravenös administrering som utförs varannan vecka, vanligtvis på sjukvårdsinrättningar. Subkutan administrering går även snabbare än den intravenösa behandlingen. Detta gör att behandlingen blir lättare för patienter och deras vårdpartners och kan minska behovet av sjukhusbesök och omvårdnad jämfört med intravenös administration. Samtidigt blir det enklare för patienter att fortsätta behandlingen.

Alzheimers sjukdom är en pågående process som långsamt skadar neuronerna i hjärnan och som börjar före och fortsätter efter avlägsnandet av amyloid beta (Aβ)-plack, som är ett kännetecken för sjukdomen. Tillgängliga data antyder att tidig och kontinuerlig behandling kan förlänga patientnyttan även efter det att placket avlägsnats från hjärnan. Om ansökan godkänns av FDA skulle patienter som avslutat den inledande fasen, med intravenös behandling varannan vecka, kunna behandlas en gång i veckan med 360 mg lecanemab via av en subkutan autoinjektor för att upprätthålla en effektiv koncentration av läkemedlet. Elimineringen av skadliga protofibriller^[i] av Aβ, som kan fortsätta att skada hjärnan även efter det att Aβ-placket avlägsnats, kan då upprätthållas. Ansökan baseras på data från den öppna förlängningsdelen av fas 3-studien Clarity AD och modellering av observerade data.

Leqembi är nu godkänt i USA, Japan och Kina, och ansökningar om marknadsgodkännande har lämnats in i EU, Australien, Brasilien, Kanada, Hongkong, Storbritannien, Indien, Israel, Ryssland, Saudiarabien, Sydkorea, Taiwan, Singapore och Schweiz. Eisai lämnade i mars 2024 in en tilläggsansökan om marknadsgodkännande (sBLA) till FDA för mindre frekvent intravenös underhållsbehandling månatligen med Leqembi.

Eisai ansvarar för utvecklingen och regulatoriska ansökningar avseende Leqembi globalt, och samarbetar med Biogen avseende marknadsföring och kommersialisering av produkten, där Eisai är den slutgiltiga beslutsfattaren. BioArctic har rättigheter att kommersialisera lecanemab i de nordiska länderna och för närvarande förbereder BioArctic och Eisai en gemensam kommersialisering i dessa länder i väntan på europeiskt godkännande.

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här skriver hon och berättar om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.

Enligt en studie kommer ungefär var fjärde människa att få stroke någon gång i livet. Bara i Sverige drabbas ungefär 25 000 personer varje år. Över 20 procent av dem överlever inte. Det behövs verkligen nya genombrott inom hjärnforskningen.

Min forskargrupp arbetar hårt för att ta reda på hur samhället ska bli bättre både på att förebygga stroke och att ta hand om dem som insjuknar. I vår forskning använder vi bland annat artificiell intelligens för att leta efter okända sjukdomsmönster i olika stora databaser. Vi använder också hypermodern teknik för att kartlägga rörelserna hos strokedrabbade. Vårt arbete går med andra ord både på bredden och djupet.

En av våra upptäckter, som har fått mycket uppmärksamhet, var att en halvtimmes lätt fysisk aktivitet om dagen ger rejält minskad risk för stroke – och minskad risk för att en stroke som ändå inträffar blir allvarlig. Vi har också kunnat se att egenvård med digitala hjälpmedel kan utgöra ett bra komplement för vissa patienter, vilket ger individen frihet och sparar samhället stora resurser.

Det här är två av flera exempel på hur min forskargrupps arbete, på sikt, både kan förbättra strokevården och rädda liv. Nu är det avgörande att vi får tillräckliga resurser för att kunna fortsätta. Det ligger i allas intresse, eftersom vem som helst kan drabbas av stroke.

För ett antal år sedan gick min far bort till följd av denna sjukdom. Jag kunde varken förutse eller förhindra detta, trots att jag hade arbetat med stroke i flera decennier. Då blev det tydligare än någonsin för mig att det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas. Därför är gåvor till hjärnforskningen så viktiga.

Katharina Stibrant Sunnerhagen
Professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin

Genom att analysera små blåsor som hjärncellerna släpper ifrån sig för att kommunicera med omgivningen, mikrovesiklar, kartlägger forskare vid Lunds universitet vad som sker i hjärnan hos strokepatienter.

Gesine Paul-Visse, adjungerad professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus har lett studien tillsammans med medförfattare till studien Andreas Enström, som ingår i hans doktorsavhandling. Foto: Ingemar Hultquist

Mikrovesiklar kan mätas i blodet och studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke, ökar förståelsen av stroke och öppnar dörrar för nya behandlingsstrategier.

Idag finns bara ett läkemedel att ge i det akuta skedet vid blodpropp i hjärnan, ischemisk stroke, och det måste sättas in snabbt, inom ett par timmar från det att en stroke inträffat.

En av utmaningarna i jakten på nya behandlingar är svårigheten att studera hjärncellernas reaktioner under pågående stroke. Men nu har forskare vid Lunds universitet funnit ett innovativt sätt att avkoda hjärnans miljö genom biomarkörer i blodet.

Avlyssnar hjärncellernas språk via blodet

I studien analyserade forskarna blodprover från 39 patienter som drabbats av akut stroke, och en lika stor kontrollgrupp. Forskarna har studerat mikrovesiklar från hjärnans pericyter, celler som sitter intill blodkärlsväggen. Dessa celler reagerar snabbt på syrebristen som uppstår vid en stroke och skickar vidare viktiga signaler till andra celler.

Mikrovesiklar är små blåsor, som släpps ut av pericytcellerna, och innehåller viktiga signalämnen som används för att koordinera hjärnans aktiviteter och kroppens funktioner. De kan resa långa distanser i kroppen genom blodet och bär med sig information, som har betydelse för hur kroppen reagerar vid en stroke.

– Mikrovesiklarnas innehåll hjälper oss att förstå hjärncellers signaler vid olika tidpunkter efter stroke. De kan användas som biomarkör och ger alltså information om kommunikationen mellan cellerna. Förenklat kan man säga att vi kikar in i hjärnan genom att avlyssna hjärncellernas språk via blodet, säger Gesine Paul-Visse, adjungerad professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus som lett studien.

Studien har genomförts i nära samarbete med Arne G Lindgren, professor vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och ansvarig för Lund Stroke Register.

650 kilometer blodkärl i hjärnan

– Vi har ungefär 650 kilometer blodkärl i hjärnan och pericyter är som väktare, med ansvar för utbytet som sker mellan det som transporteras i blodet och det som far komma in i hjärnan. De har en viktig funktion i att skydda och stabilisera blod-hjärnbarriären, som fungerar som en brandvägg kring hjärnan. Pericyterna är också de celler som sätter i gång nybildning av blodkärl efter stroke, förklarar Andreas Enström, som är medförfattare till studien som ingår i hans doktorsavhandling.

Vid en stroke lämnar pericyterna blodkärlen, vilket förvärrar nedbrytningen av blod-hjärnbarriären. Forskarna visar att mängden mikrovesiklar från pericyterna ökar i blodet hos patienter som fått ischemisk stroke. Vid första mätningen, 0-6 timmar efter stroken, hade strokepatienterna och kontrollgruppen i stort samma mängd mikrovesiklar i blodet. Däremot, 12-24 timmar efter stroken, ökade mängden mikrovesiklar signifikant hos de som drabbats av stroke, jämfört med kontrollgruppen. Ökningen låg kvar på samma nivåer vid mätningen som gjordes 2-6 dagar efter stroken. Analyser av mikrovesiklarnas innehåll visar att även det förändrades över tid.

– Efter ett tag skickar pericyterna signaler som påverkar inflammation men även återuppbyggnad av blodkärlen. Att identifiera potentiellt skadliga signaler som förmedlas från pericyter och blockera deras frisättning vid stroke är en möjlighet att i framtiden kunna utveckla nya behandlingar som skulle kunna bromsa skadeutvecklingen vid stroke, säger Andreas Enström.

Forskarna planerar nu att utvidga sina studier för att inkludera andra celltyper i hjärnan och undersöka deras kommunikation under en stroke. Deras mål är att identifiera potentiella terapeutiska mål som kan användas för att minska skador och förbättra överlevnaden vid stroke.

– Det här öppnar nya möjligheter för forskare att studera stroke och vi hoppas att kunskapen om vad som sker i hjärnan på molekylär nivå på sikt ska kunna förbättra prognosen för de som drabbas. Vi vill nu undersöka kommunikationen från andra celltyper vid stroke i ett större material, säger Gesine Paul-Visse

Publikation
“Pericyte Microvesicles as Plasma Biomarkers Reflecting Brain Microvascular Signaling in Patients With Acute Ischemic Stroke”, Stroke feb 2024

Bodil Karlsson, fil. dr Psykologi, forskare Samhällsbyggnad, RISE, Andreas B Larsson, fil. dr Psykologi, universitetslektor psykologi och socialt arbete vid Mittuniversitetet och Caroline Ran, med. dr, forskningsspecialist på Centrum för Klusterhuvudvärk, Karolinska Institutet får Pfizer och Svenska Huvudvärkssällskapets nyinstiftade forskningsstipendium inom migrän. De får dela på stipendiet på 200 000 kronor för forskning som kan vara till stor nytta för migränpatienter.

Pfizer och Svenska Huvudvärkssällskapets (SHS) nyinstiftade stipendium till stöd för forskning inom migrän syftar till att uppmuntra patientnära forskning i Sverige inom migränområdet. Bodil Karlsson, Andreas Larsson och Caroline Ran är först ut att tilldelas detta stipendium för deras respektive forskning inom migränområdet. Stipendiet delades ut vid SHS årsmöte i Halmstad den 14 maj.

– Migränforskning är ett högprioriterat område för SHS. Även om migrän klassas som ett folkhälsoproblem är okunskapen om sjukdomen stor och det finns ett stort behov av att skapa bättre förutsättningar för omhändertagandet av migränpatienter. Vi fäster stor tilltro till dessa projekt som kan belysa olika aspekter av migränsjukdomen och ny kunskap kan vara till stor nytta för våra patienter/medborgare med migrän, säger Lars Edvinsson, ordförande i SHS.

– Forskning ligger till grund för utvecklingen av de terapiområden vi är aktiva inom och vi är glada över att kunna samverka med SHS genom att stödja patientnära forskning inom migränområdet, säger Johan Holm, senior medicinsk rådgivare på Pfizer.

Årets stipendiater är:

Bodil Karlsson, fil Dr. Psykologi, forskare Samhällsbyggnad RISE

Hur miljövänlig ljusdesign kan påverka livet för migränpatienter– inom projektet ska en översikt av vetenskaplig forskning kring ljusets effekt på migrän och hur man genom medveten design kan skapa arbets- och livsmiljöer som stödjer migränpatienters behov göras. Målet med projektet är att genom kunskapsspridning inte bara höja livskvaliteten för individer, utan också bidra till en hållbar framtid ur både social och ekonomisk synvinkel och visa hur vetenskaplig forskning kan transformeras till praktiska lösningar som gagnar samhället i stort.

Andreas B Larsson, Fil Dr., Leg. Psykolog, Universitetslektor, Psykologi och Socialt arbete, Mittuniversitetet

Individualiserad migränbehandling – genom att använda den nyligen introducerade Process-Based Assessment Tool (PBAT) i kombination med Ekologiska Ögonblicksuppskattningar (EMA) ska han systematiskt utvärdera och analysera de psykologiska och beteendemässiga processerna som är inblandade i migrän. Projektet är inriktat på att identifiera specifika processer som kan vara mål för framtida processbaserade interventioner. Målet är att möjliggöra utveckling av individualiserade behandlingsplaner som inte bara lindrar symtom utan även förbättrar patienternas livskvalitet.

Caroline Ran, PhD, forskningsspecialist på Centrum för Klusterhuvudvärk, Karolinska institutet

Samband mellan migrän och psykisk ohälsa – genomföra en kartläggning av behandling, livskvalitet, hälsa och samsjuklighet hos patienter med migrän i Sverige med särskilt fokus på psykisk ohälsa.

Genom att samla in data relevant för att få kunskap om hälsa och sjuklighet, sömn, livsstil, utbildning och arbetsliv från personer med migrän kunna genomföra en analys av dessa parametrar och jämföra resultat med andra huvudvärksdiagnoser. Målet är att få ett bättre helhetsgrepp kring situationen för vuxna huvudvärkspatienter i Sverige med avseende på hälsa och livskvalitet.

Om migrän

Mer än en miljard människor världen över, och ca 1,4 miljoner svenskar, lider av migrän. Migrän kännetecknas av invalidiserande attacker som varar i fyra till 72 timmar med flera symtom, inklusive pulserande oftast ensidig huvudvärk av måttlig till svår intensitet som kan associeras med illamående eller kräkningar och/eller känslighet för ljud (fonofobi) och ljuskänslighet (fotofobi). Det finns ett betydande otillfredsställt behov av tillgång till nya behandlingar.

Om Pfizer och Svenska Huvudvärkssällskapets stipendium

Från och med i år delar Pfizer och Svenska Huvudvärkssällskapet (SHS) ut ett stipendium till stöd för forskning eller utvecklingsprojekt kopplat till migrän och syftar till att uppmuntra patientnära forskning i Sverige inom migränområdet. Stipendiet kan tillfalla en till tre sökande och den sammanlagda stipendiesumman kan som mest uppgå till 200 000 kronor. Uppföljning av hur stipendiet har använts skall skriftligen redovisas inom ett år till SHS styrelse.

Om Svenska Huvudvärkssällskapet

Svenska Huvudvärkssällskapet (före detta Svenska Migränsällskapet) bildades 1968 som en sammanslutning främst för verksamma inom sjukvården som har intresse av migrän och annan huvudvärk. Svenska Huvudvärkssällskapet har till syfte att främja forskning och öka kännedom om migrän och andra huvudvärksformer. Sällskapet ingår i European Headache Federation och International Headache Society.

Läs mer på: Huvudvärkssällskapet (huvudvarkssallskapet.se)

Referenser

Migraine statistics. How Common is Migraine? Available at: https://migraine.com/migraine-statistics

Migraine Headache. Medscape. Available at: https://emedicine.medscape.com/article/1142556-overview.

Migraine Again. Calling in Sick? Good Conversations about Migraine at Work. Available at: https://www.migraineagain.com/calling-sick-good-conversations-about-migraine-work/.

Dahlöf C, Linde M. One-year prevalence of migraine in Sweden: a population-based study in adults. Cephalalgia. 2001;21(6):664-71.