Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Pedroletti ny sjukhusdirektör för Karolinska

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde den 20 augusti utsett Christophe Pedroletti till ny sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset.

Christophe Pedroletti som idag arbetar som vd för Danderyds sjukhus efterträder Patrik Rossi som varit tillförordnad sjukhusdirektör efter Björn Zoëga.

Christophe Pedroletti har en bred bakgrund inom Region Stockholms olika verksamheter och har tidigare bland annat varit vd för Södertälje sjukhus och arbetat som chef för barnmedicinska akuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Karolinska universitetssjukhuset är ett av världens bästa sjukhus och med Christophe Pedroletti som sjukhusdirektör kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling. Jag förknippar Christophe med tydlighet i ledarskapet men också med värme och patientfokus, säger regiondirektör Emma Lennartsson.

– Christophe Pedroletti har den erfarenhet och den kompetens som krävs för det här komplexa och mycket viktiga uppdraget. Han har en mer än 20-årig bakgrund inom universitetssjukvården och har bidragit till att utveckla nya metoder som gjort skillnad för många patienter. Christophe har också varit starkt bidragande till att stärka vårt samarbete inom hela den egenägda vården i regionen, säger Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

– I sina tidigare uppdrag har Christophe Pedroletti visat att han är en skicklig ledare som förmår bygga starka och trygga lag som sätter patienterna i främsta rummet. Medarbetarna på Karolinska kommer få en chef som är lyhörd och lyssnar in olika perspektiv men samtidigt inte är rädd för att göra tydliga vägval, säger Göran Stiernstedt, ordförande i Karolinska universitetssjukhusets styrelse.

Christophe Pedroletti är legitimerad läkare och specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin samt specialist i barnallergologi. Förutom uppdragen i regionen har han varit chef för barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har en bakgrund inom forskning, bland annat vid Karolinska Institutet och är disputerad inom barnallergologi och en av grundarna av det nationella luftvägsregistret.

– Det känns hedrande och ansvarsfullt att utses till sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset. Karolinska representerar bland det bästa vi har i Sverige, sjukhuset står för innovation och forskning som ligger i framkant. Karolinska är motorn i det stora förändringsarbete som svensk sjukvård just nu genomgår. Sen ska det bli fantastiskt roligt att få komma tillbaka till Karolinska som tidigare medarbetare, säger Christophe Pedroletti.

– Pandemin lärde oss vikten av ett nära samarbete mellan olika delar av vårdsystemet i Stockholm. Jag hoppas kunna stärka och utveckla samarbetet inom regionen. Karolinska har ett ansvar att gå före och utveckla vården men också vara en viktig del av en större helhet, fortsätter Christophe Pedroletti.

För att undvika en jävssituation kommer Corinne Pedroletti, idag temachef för Kvinnohälsa och hälsoprofessioner, att gå vidare till nya ledande uppdrag i Region Stockholm.

– Det är speciellt att två syskon har tunga ledarroller i regionen och det kräver ett särskilt hänsynstagande. Vi kommer att återkomma med besked kring en ny roll där Corinne Pedroletti fortsätter att bidra till att utveckla ledningen och styrningen av vården i regionen, säger Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

– Christophe är rätt person att leda Karolinska universitetssjukhuset och jag är övertygad om att han kommer att göra ett bra jobb som sjukhusdirektör. Jag står bakom regionstyrelsens beslut. Jävssituationen behöver däremot hanteras och jag tycker att vi har haft en konstruktiv dialog kring detta. Nu blir mitt fokus att göra en så bra överlämning som möjligt, säger Corinne Pedroletti, temachef för Kvinnohälsa och hälsoprofessioner på Karolinska universitetssjukhuset.

Christophe Pedroletti tillträder tjänsten som sjukhusdirektör den 1 oktober. Styrelsen för Danderyds sjukhus föreslår att produktionsdirektör Erik Sköldenberg utnämns till vd vid nästa möte med styrelsen, till dess att en ny ordinarie vd är rekryterad.

AI-modell underlättar tidig upptäckt av autism

En ny maskininlärningsmodell kan förutsäga autism hos små barn utifrån relativt begränsad information. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet publicerad i JAMA Network Open. Modellen kan underlätta tidig upptäckt av autism, något som är viktigt för att kunna sätta in rätt stödinsatser.

– Med en träffsäkerhet på nästan 80 procent för barn under två års ålder hoppas vi att detta ska kunna bli ett värdefullt verktyg för vården, säger Kristiina Tammimies, docent vid KINDinstitutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och sisteförfattare till studien.

Assistant Professor Kristiina Tammimies, corresponding author of the study.

Kristiina Tammimies. Foto: Ulf Sirborn

Forskarteamet har utgått från en stor amerikansk databas (SPARK) med bakgrundsinformation om cirka 30 000 individer med och utan autismspektrumtillstånd.

Genom att analysera en kombination av 28 olika parametrar utvecklade forskarna fyra olika maskininlärningsmodeller för att kunna urskilja mönster i materialet. De parametrar som valdes ut var information om barn som kan inhämtas utan omfattande bedömningar och medicinska tester innan 24 månaders ålder. Den modell som presterade bäst döptes till ”AutMedAI”.

Bland omkring 12 000 individer lyckades AutMedAI-modellen identifiera cirka 80 procent av barnen med autism. Ålder för första leendet, första korta meningen samt förekomsten av ätsvårigheter var starka predikatorer för autism när de förekom i specifika kombinationer med andra parametrar.

Shyam Rajagopalan

Shyam Sundar Rajagopalan Foto: privat

– Resultaten från studien är betydelsefulla eftersom de visar att det är möjligt att identifiera individer som sannolikt har autism utifrån relativt begränsad och lättillgänglig information, säger studiens förstaförfattare Shyam Rajagopalan, anknuten forskare vid samma institution vid Karolinska Instituet, samt biträdande professor vid Institute of bioinformatics and applied techonology i Indien.

Tidig diagnos är enligt forskarna kritiskt för att kunna sätta in effektiva stödåtgärder som kan hjälpa barn med autism att utvecklas optimalt.

– Detta kan drastiskt förändra förutsättningarna för tidig diagnosticering och interventioner, och i förlängningen förbättra livskvaliteten för många individer och deras familjer, säger Shyam Rajagopalan.

I studien visade AI-modellen framför allt goda resultat när det kom till att identifiera barn med mer omfattande svårigheter inom områdena social kommunikation och kognitiv förmåga, samt mer generella utvecklingsförseningar.

Ersätter inte klinisk utredning

Forskargruppen planerar nu för ytterligare förbättringar och validering av modellen i kliniska sammanhang. Det pågår även ett arbete med att inkludera genetisk information i modellen, vilket kan leda till ännu mer specifika och precisa förutsägelser.

– För att säkerställa att modellen är pålitlig nog för att kunna implementeras i kliniska sammanhang krävs ett rigoröst arbete och noggrann validering. Jag vill poängtera att vårt mål är att modellen ska bli ett värdefullt hjälpmedel för vården och den är inte tänkt att ersätta en klinisk utredning av autism, säger Kristiina Tammimies.

Studien har finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning, Hjärnfonden och Stratneuro.

Publikation

Machine Learning Prediction of Autism Spectrum Disorder from a Minimal Set of Medical and Background Information”, Shyam Sundar Rajagopalan, Yali Zhang, Ashraf Yahia, Kristiina Tammimies. Jama Network Open, online 19 augusti, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2024.29229

Ökad risk för dödsfall under graviditet för kvinnor med epilepsi kräver förbättrad vård

Kvinnor med epilepsi löper fyra gånger högre risk att dö under graviditeten och barnen har 50 procents högre risk att drabbas av sjukdom eller död. Det visar en ny stor studie ledd från Karolinska Institutet och publiceras i JAMA Neurology. Forskarna tror att bättre vård av kvinnor före, under och efter graviditeten kan minska riskerna.

Kvinnor med epilepsi som blir gravida är en sedan tidigare välkänd risksituation. Många epilepsimediciner kan ge fosterskador samtidigt som uppehåll i medicineringen under graviditeten dramatiskt ökar risken för epilepsianfall som kan få allvarliga konsekvenser både för mamman och fostret.

Men precis hur stora riskerna är har varit mer oklart. Randomiserade kliniska studier är uteslutet av etiska skäl och observationsstudier behöver ett mycket stort befolkningsunderlag för att kunna kvantifiera de relativt sett ovanliga händelserna.


Neda Razaz. Foto: Stefan Zimmerman

Nu har en internationell forskargrupp, ledd från Karolinska Institutet, sammanställt registerdata från de fem nordiska länderna över drygt 4,5 miljoner graviditeter mellan åren 1997 och 2017. Bland dessa fanns över 35 000 graviditeter där mamman hade epilepsi.

– Det är ett unikt stort underlag som har möjliggjort för oss att titta på väldigt ovanliga utfall, säger förstaförfattaren Neda Razaz, docent i epidemiologi och forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet. Hon fortsätter:

– Huvudfynden är att kvinnor med epilepsi har fyra gånger högre risk att dö under graviditeten samt att under de första 42 dagarna efter förlossningen har barnen till kvinnor med epilepsi 50 procents högre risk att drabbas av sjukdom eller död.

Absoluta talen är små

Hon vill dock poängtera att trots att de relativa risksiffrorna är höga så är de absoluta talen små och de allra flesta graviditeter för kvinnor med epilepsi går bra. Till exempel innebär den fyrfaldigt ökade risken för dödsfall hos den gravida att risken stiger från fem dödsfall på 100 000 graviditeter till 23 dödsfall på 100 000 graviditeter.

– 96 procent av alla kvinnor med epilepsi i vår studie genomgick en helt okomplicerad graviditet med ett normalt utfall. Jag vill inte att våra resultat ska skrämma kvinnor från att skaffa barn, säger Neda Razaz.

Jämfört med kvinnor med epilepsi som inte behandlades med anti-epileptiska läkemedel hade både mamman som behandlades med sådana läkemedel och hennes barn högre risker, något som sannolikt speglar att de kvinnor som får läkemedelsbehandling har en allvarligare form av epilepsi, menar Neda Razaz.

– För många kvinnor med epilepsi är det inte möjligt att sluta med läkemedlen om de blir gravida, det är inte ens ett alternativ, säger hon.

Forskarnas slutsats är att riskerna kan minskas för både kvinnorna och barnen genom ett bättre omhändertagande före, under och efter graviditeten.

– Kvinnor med epilepsi bör handläggas vid kliniker med särskild kompetens som kan optimera deras behandling redan innan de blir gravida. Sedan bör de kontrolleras särskilt både under och efter graviditeten, säger Neda Razaz.

Forskningen finansierades av NordForsk och Norska forskningsrådet. Flera forskare rapporterar forskningsfinansiering och föreläsararvoden från ett flertal läkemedelsföretag och forskningsfonder.

Publikation

Risk of perinatal and maternal morbidity and mortality among pregnant women with epilepsy” Neda Razaz, Jannicke Igland, Marte-Helene Bjørk, KS Joseph, Julie Werenberg Dreier, Nils Erik Gilhus, MDMika Gissler, Maarit K. Leinonen, Helga Zoega, Silje Alvestad, Jakob Christensen Torbjörn Tomson. JAMA Neurology, online 5 augusti 2024,. doi: 10.1001/jamaneurol.2024.2375

Alzheimerfondens konsertkväll – för ett demens- & åldersvänligt Göteborg

Artisten Kim Kärnfalk har nyligen fått diagnosen Alzheimers sjukdom. Tillsammans med flera andra folkkära artister och kända forskare kommer hon inta scenen på Alzheimerfondens konsertkväll i Göteborgs Konserthus den 23 augusti.


Artisten Kim Kärnfalk. Foto: Staffan Löwstedt

Under Årsrika Göteborg – En del av Veteran-VM i friidrott, arrangerar Alzheimerfonden en känslostark konsertkväll med flera kända artister och forskare. Överskottet från biljettförsäljningen kommer att möjliggöra anslag till verksamheter i Göteborgsregionen och omnejd som arbetar för ett demens- och åldersvänligt samhälle. Biljetter till konserten den 23 augusti klockan 18.00 finns att köpa på Göteborgs Konserthus, gso.se.

– Vi hoppas att konserten, förutom att sprida kunskap om demenssjukdomar, kan bidra till nya projekt som främjar ett mer demens-och åldersvänligt samhälle i Göteborgsregionen. Vi vill bryta åldersstigmat kring Alzheimers sjukdom, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden.

Kim Kärnfalk fick diagnosen Alzheimers sjukdom, bara 48 år gammal. Hon vill därför uppträda på Alzheimerfondens konsertkväll. Kim slog igenom med bandet Friends i Melodifestivalvinsten 2001 med låten ”Lyssna till ditt hjärta”. Hon har även medverkat i Bingolotto och Allsång på skansen. Hennes singel ”Bortom tid och rum” blev en hymn inom HBTQ-rörelsen och översattes till ”Universe of love” och blev den officiella Pridelåten 2004.

Under konsertkvällen får Kim sällskap på scen av artisterna Shirley Clamp, Sonja Aldén, Andreas Johnson, Anders Ekborg, Tommy Nilsson, manskören Hellmans Drengar och en hemlig artist. Kattis Ahlström är kvällens konferencier och kommer att samtala med ledande forskare på scenen. Möt Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professori klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet och en av världens ledande forskare inom ämnet demens kopplat till livsstil samt Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

– Det är så viktigt att vi jobbar mer tillsammans därför har vi valt att samarbeta med *Årsrika Göteborg. Det krävs krafttag om vi ska driva utvecklingen framåt och få ett mer inkluderande samhälle med verksamhet och boende där demensdrabbade och deras anhöriga känner trygghet och tillit, säger Liselotte Jansson.

Köp dina biljetter till evenemanget här.

*Årsrika Göteborg är en sammanslutning av förvaltningar, föreningar och andra aktörer inom Göteborgs Stad. Sammanslutningen bildades när Göteborg firade 400 år i syfte att lyfta och synliggöra frågor kring åldrande och hälsa.

Ny studie visar effekter av COVID-19-pandemin på antalet nya demensdiagnoser

En ny studie från Karolinska Institutet som visar på effekter av COVID-19-pandemin på antalet nya demensdiagnoser, har publicerats i Journal of Prevention of Alzheimers Disease. Forskarna bakom studien undersökte covid-pandemins effekter på antalet nya demensregistreringar i SveDem (Svenska Demensregistret).

– Vi upptäckte att registreringarna minskade under pandemin, men överraskande nog hade de inte återhämtat sig efteråt. Med andra ord har pandemin haft långvariga effekter på demensvården, säger Sara Garcia-Ptacek, docent, biträdande lektor och en av forskarna bakom studien.

Länk till studien: ”Effects of the COVID-19 Pandemic on the Number of New Dementia Diagnoses and the Quality of Dementia Diagnostics and Treatment

Sara Garcia-Ptacek, docent, biträdande lektor, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Foto: Selma Wolofsky.