Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Mekanismer för hur morfin lindrar smärta kartlagda

I en studie publicerad i Science beskriver forskare vid Karolinska Institutet nervprocesserna bakom hur morfin lindrar smärta. Det är värdefull kunskap eftersom läkemedlet har så pass allvarliga biverkningar.

Morfin är ett kraftigt smärtstillande läkemedel som ingår i gruppen opioder. Läkemedlet blockerar signaler i smärtbanorna och det förstärker samtidigt också njutningskänslorna. Morfin verkar på flera centrala och perifera smärtvägar i kroppen, men nervprocesserna bakom vad som åstadkommer smärtlindringen har tidigare inte varit helt kända.

Forskare har nu undersökt hur morfin lindrar smärta genom att använda flera nya experimentella metoder. De har bland annat exponerat försöksdjur för morfin och därefter lyckats ”fånga” de nervceller som morfinet aktiverat hos djuren. På så sätt har forskarna kunnat identifiera, klassificera och syntetiskt styra de nervceller i nervbanorna som är inblandade i smärtlindringen.

Forskarna upptäckte att morfinet påverkar en utvald uppsättning nervceller i hjärnan i den del som kallas rostrala ventromediala medulla (RVM). Tillsammans bildar de här nervcellerna en slags ”morfinensemble”. Det är en grupp nervceller vars förändring i aktivitet leder till smärtlindring.

När forskarna inaktiverade nervcellerna i denna grupp på syntetisk väg avskaffade de fullständigt morfinets effekter på smärta. När de åter aktiverade nervcellerna kunde de på motsvarande sätt återskapa smärtlindringen.

– En särskild typ av nervceller som har trådar till ryggmärgen visade sig spela en central roll i ”morfinensemblen”. I ryggmärgen kopplas de här nervcellerna till så kallade inhibitoriska nervceller som bromsar smärtsignaleringen i ryggmärgen och därmed förhindrar smärta, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och den som lett studien.

Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet. Foto: Martin Stenmark

När morfin används som läkemedel i hälso- och sjukvården har det potentiellt mycket allvarliga biverkningar i form av beroende, missbruk, överdoser och död.

– Det har varit svårt att hitta strategier för att behandla smärta utan att utlösa de här farliga biverkningarna, säger Patrik Ernfors.

Han och hans kollegor hoppas nu att fördjupade kunskaper om hur morfin fungerar i kroppen kan bidra till minskade biverkningar i framtiden.

– Studien är viktig eftersom kunskaper om nervbanan och cellerna kan förklara hur morfin kan ha en så kraftfull smärtlindrande effekt. Det kan också ge information om hur dessa processer skiljer sig från dem som framkallar känslan av eufori, välbefinnande och beroende, säger Patrik Ernfors.

I nästa steg vill forskarna gå vidare och undersöka orsakerna till varför smärtlindringen avtar allt mer vid långtidsanvändning av morfin.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, European Research Council och Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse.

Publikation: ”Morphine-responsive neurons that regulate mechanical antinociception”, Michael P. Fatt, Ming-Dong Zhang, Jussi Kupari, Müge Altınkök, Yunting Yang, Yizhou Hu, Per Svenningsson, Patrik Ernfors, Science, online 29 augusti 2024, doi: 10.1126/science.ado6593

Catharina Ihre Lundgren ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet

Svenska Läkaresällskapets Fullmäktige beslutade idag den 13 maj 2024 att utse Catharina ”Cia” Ihre Lundgren till ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet (SLS).

Catharina Ihre Lundgren är bröst- och endokrinkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset, samt docent vid Institutionen för Molekylär Medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet, och har under de senaste tre åren varit SLS vice ordförande.

– Jag är väldigt glad och djupt hedrad att få förtroendetatt leda Svenska Läkaresällskapet som är en fantastisk organisation med många engagerade kollegor. Jag ska verkligen göra mitt bästa för att ta vidare det viktiga arbete som Tobias Alfvén åstadkommit under sitt ordförandeskap och jag ser fram emot uppdraget, säger Catharina Ihre Lundgren.

Catharina Ihre Lundgren tillträder som ordförande den 1 juli 2024 och efterträder Tobias Alfvén som lämnar posten efter fyra år som ordförande.

– Efter fyra utmanande, lärorika och fantastiskt roliga år är det dags att lämna över ordförandeskapet och jag kan inte tänka mig en bättre efterträdare än Catharina Ihre Lundgren. Cia är välinsatt i SLS verksamhet och har dessutom varit ordförande i en av SLS medlemsföreningar, Svensk Kirurgisk Förening. Jag har uppskattat vårt samarbete och hur framgångsrikt hon lett arbetet i SLS arbetsgrupp om kunskapsstyrning. Jag önskar henne varmt lycka till och ser fram emot att följa Läkaresällskapets fortsatta arbete för bästa möjliga hälsa för alla, säger Tobias Alfvén.

Fullmäktige tog även beslut om att utse Patrik Danielson till SLS vice ordförande. Patrik är professor i anatomi vid Umeå universitet samt överläkare i ögonsjukdomar vid Norrlands universitetssjukhus. Patrik har dessutom tidigare erfarenhet som ledamot i SLS nämnd under åren 2015–2018.

Niklas Ekerstad utsågs till ny ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet och efterträder Karin Pukk Härenstam. Niklas är ledamot i SLS nämnd samt specialist i kardiologi och internmedicin och kliniskt verksam som överläkare på en kardiologisk specialistmottagning i Västra Götaland. Niklas har dessutom med stor framgång lett SLS arbete med Hippokratesrevisioner.

Nämnden får även en ny ledamot genom Mia Ramklint, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Uppsala universitet.

Berzelius Symposium 110: TBE in clinical practice 2024

Welcome to the Berzelius Symposium 110 – TBE in clinical practice October 4-5 at the Elite Park Avenue Hotel in Gothenburg

Tick-borne encephalitis – Diagnostics, treatment and prevention

Tick-borne encephalitis (TBE) can be a very severe disease and given the increased incidence in Europe we are seeing the consequences in terms of neurological or neuropsychological sequelae in 30-40% of clinical cases. We lack treatment possibilities and consensus for optimal rehabilitation after the acute phase. Diagnostics are evolving but still not available for all patients. Vaccination is an effective prevention although there are knowledge gaps to fill in how to protect certain groups better.

The aim of this Berzelius symposium, arranged by the Swedish Society of Medicine, is to focus on the clinical aspects of diagnostics, treatment, rehabilitation, and prevention of TBE. Weare happy to invite clinicians seeing and diagnosing TBE patients in Europe; primary health care, paediatricians, internal medicine and infectious diseases clinicians, neurologists and microbiologists.

Where: Elite Park Avenue Hotel in Gothenburg
Start: Friday October 4, 2024, at 12.00 with lunch
End: Saturday October 5, 13.00

Key-note speakers:
Daniel Ruzek, Professor of Virology at Masaryk University, Brno, Czechia: Treatment of TBE-infection – where are we now?”
Dace Zavadska, pediatrician and professor at Riga Stradins University, Riga, Latvia: TBE in children

Scientific committee:
Helena Hervius Askling MD Associate Professor Infectious Diseases, Stockholm, Sweden
Malin Veje MD PhD Infectious Diseases, Gothenburg, Sweden
Marie Studahl MD Professor Infectious Diseases, Gothenburg, Sweden
Marika Nordberg MD PhD Infectious Diseases, Åland, Finland
Markus Kalén MD Infectious Diseases, Eskilstuna, Sweden

Preliminary program

Friday October 4
11.00 – 12.00 Registration
11.30 – 13.00 Lunch together
13.00 – 13.15 Welcome and introduction
13.15 – 14.00 Treatment of TBE-infection – where are we now?
Key-note speaker Professor Daniel Ruzek, Masaryk University, Brno, Czechia
14.00 – 14.45 Clinical case discussions including rehabilitation (Malin Veje, Marie Studahl, Markus Kalén, Marika Nordberg and Eva Kumlien)
14.45 – 15.15 Coffee break
15.15 – 16.00 Clinical case discussions including rehabilitation
16.00 – 16.30 Radiological aspects Marie Studahl
16.30 – 17.15 Diagnostic challenges and new methods Bo Albinsson
19.00 Dinner

Saturday October 5
08.30 – 09.15 TBE in children
Key-note speaker Professor Dace Zavadska, Stradins University, Riga, Latvia
09.15 – 09.45 Challenges in assessing neuropsychological sequele Marie Eckerström
09.45 – 10.15 Vaccination failure – what is the problem? Sara Gredmark-Russ
10.15 – 10.45 Coffee break
10.45 – 11.15 Prolonging the booster interval? Helena Hervius Askling
11.15 – 11.45 The Åland experience – effect of a national TBE-vaccination program Marika Nordberg
11.45 – 12.00 Closure of meeting/evaluation and planning for future meetings
12.00 – 13.00 Lunch together

Anmälan till symposiet via länken här.

Först i Europa: Lecanemab godkänt i Storbritannien

BioArctics partner Eisai meddelade den 22 augusti att Leqembi® (lecanemab) har beviljats marknadsföringstillstånd av Storbritanniens läkemedelsmyndighet, MHRA, för behandling av mild kognitiv störning (MCI) och mild demens orsakad av Alzheimers sjukdom[1], i vuxna patienter som är heterozygoter (bär en kopia av en gen) eller är icke-bärare av Apolipoprotein E ε4 (ApoE ε4)-genen[2].[3] Lecanemab är det första godkända läkemedlet i ett europeiskt land som riktar in sig på den underliggande orsaken till sjukdomen.3

Gunilla Osswald.

– Beslutet från MHRA att godkänna lecanemab är ett viktigt steg för de patienter i Storbritannien som nu för första gången kan få tillgång till en behandling som i studier visat sig bromsa utvecklingen av tidig Alzheimers sjukdom. För patienter med Alzheimers sjukdom är tid den mest värdefulla tillgången och nya behandlingar har potential att erbjuda dem just det, säger Gunilla Osswald, vd på BioArctic.

Lecanemab binder selektivt till aggregat av amyloid beta (Aβ), framför allt till skadliga former, protofibriller[4], men även till olösliga former, fibriller, som utgör en stor del av Aβ-plack i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Lecanemab binder till dessa aggregat för att neutralisera och rensa dem från hjärnan.[5],[6],[7]

Godkännandet baserades huvudsakligen på fas 3-data från den globala kliniska studien Clarity AD, där det primära effektmåttet och samtliga sekundära effektmått uppnåddes med statistiskt signifikanta resultat.5 De vanligaste biverkningarna (>10 %) i den angivna behandlingsgruppen i Storbritannien var infusionsreaktioner, ARIA (amyloidrelaterade avbildningsavvikelser) – i form av antingen ödem (ansamling av vätska, ARIA-E) eller små blödningar (ARIA-H) – huvudvärk och fall.3

Det uppskattas att 982 000 personer lever med demens i Storbritannien[8] och att Alzheimers sjukdom är orsaken i 60-70% av alla fall av demens.[9] Dessa nivåer förväntas öka ytterligare i takt med att befolkningen blir allt äldre.

Eisai arbetar tillsammans med relevanta myndigheter i Storbritannien[10] för att göra lecanemab allmänt tillgängligt för patienter som lever med tidig Alzheimers sjukdom så snart som möjligt.

Lecanemab är resultatet av ett långvarigt samarbete mellan BioArctic och Eisai. Antikroppen utvecklades ursprungligen av BioArctic baserat på professor Lars Lannfelts forskning och upptäckt av den arktiska mutationen i Alzheimers sjukdom. Eisai ansvarar för utvecklingen och regulatoriska ansökningar avseende Leqembi globalt, och samarbetar med Biogen avseende marknadsföring och kommersialisering av produkten, där Eisai är den slutgiltiga beslutsfattaren. BioArctic har rättigheter att kommersialisera lecanemab i de nordiska länderna och i väntan på ett europeiskt godkännande förbereder BioArctic och Eisai en gemensam kommersialisering i dessa länder.

—

Denna information är sådan information som BioArctic AB (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom nedanstående kontaktpersoners försorg, för offentliggörande den 22 augusti 2024, kl. 11.05 CET.

Hjärnmarkör i blodprov förutspår stroke

Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har visat att man med ett enkelt blodprov som återspeglar hjärnhälsa kan förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Upptäckten kan bidra till en mer individanpassad behandling för patienter med förmaksflimmer. Studien publicerades i tidskriften Circulation.

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen och drabbar omkring en tredjedel av alla människor någon gång under livet. Förmaksflimmer är en vanlig orsak till stroke eftersom hjärtrytmrubbningen ökar risken för blodproppsbildning i hjärtats förmak. Många med förmaksflimmer behandlas därför med blodförtunnade läkemedel i strokeförebyggande syfte. Blodförtunnande behandling innebär dock en ökad risk för allvarliga blödningar och därför får inte alla med förmaksflimmer denna behandling, utan endast de med en måttlig eller hög risk att drabbas av stroke. Därför är det viktigt att med så hög precision som möjligt kunna identifiera de individer som har nytta av behandlingen.

Forskarna har nu analyserat ämnet neurofilament, ett protein som frisätts från hjärnan vid skadlig belastning och syrebrist, i blodprover från fler än tretusen personer med förmaksflimmer. Forskarna följde därefter personerna i genomsnitt ett och ett halvt år. Personerna med höga nivåer av neurofilament i blodet hade högst risk att drabbas av stroke. Strokerisken var mer än tre gånger så hög hos den fjärdedel som hade högst nivåer av neurofilament i blodet än de med lägst nivåer.

− Eftersom risken att drabbas av stroke avgör vilken typ av behandling som är lämplig, kan det här bidra till att öka precisionen i valet av behandling, säger Julia Aulin, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet och huvudförfattare till studien.

Julia Aulin. Foto: Angelica Klang.

När forskarna sedan kombinerade neurofilament med vanliga hjärtblodprover från samma individer ökade förmågan att förutsäga stroke ytterligare.

− Vi har tidigare inte kunnat mäta förmaksflimrets effekt på hjärnan på det här sättet. Eftersom förmaksflimmer drabbar både hjärtat och hjärnan, är det logiskt att precisionen förbättras när man mäter båda två, säger Karl Sjölin, strokeläkare på Akademiska sjukhuset och medförfattare till studien.

I sjukvården används dagligen blodprover för att utvärdera våra organfunktioner för till exempel hjärta, njurar och lever, men för hjärnan saknas ett etablerat blodprov för värdering av hur hjärnan mår vid hjärt-kärlsjukdom.

− Man har känt till neurofilament under lång tid, men det är först på senare år vi börjat förstå hur vi ska använda det, tillägger Karl Sjölin.

Nästa steg är att undersöka hur olika behandlingar inom sjukvården påverkar nivåerna av neurofilament och om det i sin tur har någon betydelse för risken att drabbas av stroke eller död.

− Förhoppningen är att vi ska kunna komma in tidigare i förloppet och bromsa den skadliga belastningen på hjärnan innan den ger upphov till symtom. Sannolikt är resultaten överförbara till andra patientgrupper med hjärt-kärlrelaterade besvär, men det återstår att visa. Vår förhoppning är att man så småningom ska kunna mäta hjärnhälsan med ett enkelt blodprov på vårdcentralen, säger Julia Aulin.