I ett upprop från European Brain Council (EBC) och över 100 organisationer efterlyses nu en ökad satsning på hjärnhälsa inom EU:s hälsopolitik och forskningsprogram. Denna samling av experter och intressenter menar att hjärnhälsa måste få en mer framträdande plats på den europeiska politiska agendan om man ska kunna möta framtidens hälsoutmaningar.

Hjärnhälsans breda påverkan
Hjärnhälsa berör oss alla. Oavsett om det handlar om att hitta botemedel och behandlingar för de miljontals människor som lever med hjärnsjukdomar eller om att skydda och främja hjärnans hälsa för framtida generationer, så är utmaningarna stora och mångfacetterade. Att förbättra hjärnhälsan är inte bara en fråga om att minska bördan för sjukvården, utan även om att stärka människors förutsättningar att leva fullgoda liv och bidra till samhällets utveckling.

European Brain Council lyfter fram att en förbättrad hjärnhälsa kan leda till ökat välmående, en starkare arbetsmarknad och en förbättrad ekonomi. Trots detta ses hjärnhälsa fortfarande som ett underprioriterat område inom EU:s hälso- och forskningspolitik. Detta måste ändras, menar EBC och dess partners.

Internationella initiativ och bristen på framsteg
Trots att det har tagits flera initiativ internationellt, som tex Världshälsoorganisationens (WHO) planer för mental hälsa och neurologiska sjukdomar, är det tydligt att mycket mer behöver göras. Enligt en rapport från FN, som publicerades 2023, har världen inte gjort några betydande framsteg i att bekämpa icke-smittsamma sjukdomar, där hjärnsjukdomar är en stor del. FN:s hållbarhetsmål om att minska för tidig dödlighet från dessa sjukdomar genom förebyggande insatser och behandling är långt ifrån att nås.

Detta lyfter behovet av en europeisk plan specifikt för hjärnhälsa, likt den ambitiösa plan som EU infört för cancer under de senaste åren. Genom att skapa ett liknande strategiskt ramverk för hjärnhälsa, skulle EU kunna göra stora framsteg inom forskning, vård och förebyggande åtgärder på området.

Konkret politisk förändring behövs
Ett centralt mål med EBC:s kampanj är att etablera en intern grupp i Europaparlamentet som fokuserar på hjärnhälsa och forskning. Denna interna grupp ska se till att frågor relaterade till hjärnhälsa får den uppmärksamhet de förtjänar i politiska diskussioner. Genom att bygga politiska beslut på vetenskapligt underlag, kan man skapa långsiktiga lösningar och innovationer för att förbättra både forskningen och vården för hjärnsjukdomar.

Dessutom efterlyser kampanjen stöd för nationella och EU-baserade hjärnplaner. Målet är att skapa ekonomier som satsar på forskning och innovation, samtidigt som man förbättrar vården för de miljontals européer som lever med hjärnrelaterade sjukdomar – både neurologiska och mentala.

Ett europeiskt momentum
Med de internationella och europeiska initiativ som nu tar form, finns ett unikt tillfälle att åstadkomma verklig förändring. Genom att prioritera hjärnhälsa kan EU både stärka konkurrenskraften på global nivå och förbättra livskvaliteten för miljontals medborgare. Att göra hjärnhälsa till en central del av EU:s hälso- och forskningspolitik skulle inte bara gagna de som lider av hjärnsjukdomar, utan även deras familjer och vårdgivare, samt samhället i stort.

Frågan om hjärnhälsa är en fråga om framtidens Europa. Om rätt åtgärder vidtas nu, kan vi skapa ett samhälle där människor inte bara lever längre, utan även lever bättre.

Sverige behöver göra mer för att ta till vara på, vårda och utveckla befolkningens hjärnkapital. Vi behöver en nationell hjärnplan. Det skriver Anna Hemlin och Joakim Ramsberg, Hjärnfonden, tillsammans med Martin Schalling, professor vid Karolinska institutet och ordförande Suicide Zero, i en debattartikel i Altinget.

Anna Hemlin, Generalsekreterare Hjärnfonden, Martin Schalling, professor vid Karolinska institutet och ordförande Suicide Zero, Joakim Ramsberg, Forsknings- och samhällschef Hjärnfonden.

Kunskapsintensiva arbeten har tagit över stora delar av ekonomin i utvecklade länder. När en enda rad kod kan vara mer värt mer än en hel dags fysiskt arbete har kroppslig styrka blivit mindre viktig och i stället sätts hjärnan på prov. Mängden och komplexiteten i informationen som våra hjärnor måste hantera har mångdubblats: i dag skapas mer data på en dag än vad som producerades under flera årtionden runt förra sekelskiftet.

Bygg upp hjärnkapitalet

Ett lands konkurrenskraft och välstånd beror numera till stor del på summan av dess invånares intellektuella resurser, kognitiva förmågor samt emotionella och sociala färdigheter. Detta har med ett ord kommit att kallas hjärnkapital i den internationella debatten. Hjärnkapitalet är sannolikt den viktigaste delen av det så kallade humankapitalet, vilket har ett starkt samband med ekonomisk tillväxt.

Sverige skulle ha mycket att vinna på att ta hand om vårt hjärnkapital. Hälso- och sjukvård samt hjärnforskning är uppenbara arenor, men det finns fler exempel på områden där vi kan välja att bygga upp, eller förlora, hjärnkapital.

Förskolan och skolan är mycket betydelsefulla för barns utveckling under åren när hjärnan utvecklas i exceptionell takt och lägger grunden för kognitiv, emotionell och social utveckling. Vi ser en oroande trend med låga kunskapsresultat och minskad likvärdighet i skolan, särskilt för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hjärnskador.

Psykisk ohälsa är kapitalförstöring

Det är hjärnkapitalförstöring att en stor andel personer med hjärndiagnoser har svag eller ingen plats på arbetsmarknaden samt att 46 procent av sjuktalen nu beror på psykisk, särskilt stressrelaterad, ohälsa. En intressant fråga för framtiden är hur AI-utvecklingen kommer att påverka hjärnkapitalet och vilka anpassningar samhället behöver göra.

Uppmuntran till fysisk aktivitet, social interaktion och närhet till naturen skapar förutsättningar för att både hjärnor och samhällen ska blomstra.

Prevention av suicid har potential att rädda mycket hjärnkapital. Varje år begår mer än 1 500 personer självmord i Sverige, de flesta av dem i arbetsför ålder eller yngre. Det är sju gånger fler än som dör i trafiken. Värdet av produktionsbortfallet som detta medför är minst nio miljarder kronor per år.

Landets byggda miljöer bör också utformas för att stärka hjärnkapitalet genom att främja kreativitet, produktivitet och välbefinnande. Uppmuntran till fysisk aktivitet, social interaktion och närhet till naturen skapar förutsättningar för att både hjärnor och samhällen ska blomstra.

Ta fram en nationell hjärnplan

Utredningar av vad som krävs för att rusta framtidens Sverige staplas på hög. Det ställs krav på investeringar i energiomställning och infrastruktur vid effektiviseringsåtgärder i kommuner och regioner. Men förslagen utgår aldrig från en av de viktigaste förutsättningarna – vårt gemensamma hjärnkapital, som ändå är nog så viktigt som järnvägsräls eller riskkapital.

Vi har därför tre förslag om hjärnkapital som vi vill skicka till regeringen:

1. En nationell hjärnplan behövs för att säkerställa ett koordinerat helhetsgrepp. Vi har en nationell cancerstrategi, men inte en hjärnplan trots att flera av hjärnans sjukdomar, till exempel depression (50 miljarder kronor per år) eller demenssjukdomar (90 miljarder kronor per år) enskilt kostar samhället mer än all cancer tillsammans.

2. Produktivitetskommissionen bör inkludera ett avsnitt om hjärnkapital i sitt slutbetänkande hösten 2025. En systematisk analys av hjärnkapitalet skulle ha stort värde.

3. Statliga forskningsfinansiärer bör öka sin finansiering av hjärnforskning, så att den står i paritet till sjukdomsbördan samt till potentialen för välstånd och ekonomisk utveckling som ligger i vårt hjärnkapital. Detta bör regeringen belysa i forskningspropositionen.

Anna Hemlin, Generalsekreterare Hjärnfonden
Martin Schalling, Professor vid Karolinska institutet samt ordförande Suicide Zero
Joakim Ramsberg, Forsknings- och samhällschef Hjärnfonden

Detta är en opinionsartikel publicerad i Altinget den 29 augusti, som speglar skribentens åsikter.

Umeåföretaget AlexoTech slog omsättningsrekord 2023 och går mot ett nytt starkt år. Med bland annat Agrisera som lokala förebilder ser vd:n och grundaren Anders Olofsson möjligheter att växla upp verksamheten ytterligare. – På sikt är målet att expandera och potentialen är stor.

AlexoTech specialiserar sig på skräddarsydd produktion av proteiner och peptider, med fokus på neurologisk forskning. I höst släpper Umeåföretaget, med vd:n Anders Olofsson längst till höger, nya forskningsreagens.

Bioteknikföretaget, som en gång i tiden startades som en sidoverksamhet till den akademiska karriären, har nu stått på egna ben sedan 2014. Anders Olofsson är i dag universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitetet och jobbar inte aktivt själv i bolaget utan det sköter tre anställda.

– Företaget har sakta ökat sin omsättning och säljer både till företag och till akademin och har i dag runt 600 kunder över hela världen, mest Europa och USA men vi har även kunder i Kina, Indien och Sydamerika, förklarar Anders.

AlexoTech specialiserar sig på skräddarsydd produktion av proteiner och peptider, med fokus på neurologisk forskning. Företaget erbjuder både katalogprodukter och specialbeställningar, inklusive monoklonal antikroppsproduktion, CryoBank-lagring och möjlighet att jobba med kundtillhandahållna hybridomer.

Uppgraderar maskinparken
AlexoTech fick en omsättningsskjuts 2020 av Corona-pandemin och efter en liten dipp tog det rejäl fart under 2023 igen då omsättningen ökade med 65 procent jämfört med 2022 och noterade ett nytt omsättningsrekord.

Deras tjänster fortsätter att vara eftertraktade och nu uppgraderar de maskinparken.

– Vi har bland annat investerat i en ny skakinkubator. Det är lite tråkig utrustning, den skakar bara runt bakterielösningar, och kostar en slant men den behövs i verksamheten precis som man behöver en centrifug eller en HPLC, säger vd Anders Olofsson:

Agrisera en förebild
Anders Olofsson har samarbetat med flera lokala företag, där Agrisera på många sätt fungerat som en förebild. Ledstjärnan har varit hög kvalité, nöjda kunder och organisk tillväxt, precis som det varit för Agrisera under deras tillväxtresa.

– Bygger du upp ett företag som har nöjda kunder har du en väldigt trygg verksamhet. Många företag inom life science bygger på en idé som, med hjälp av riskkapital, körs i några år för att sen behöva mer riskkapital för att leva vidare. Det har inte varit tanken med AlexoTech utan målet har varit att skapa en verksamhet som kan bära sig själv och skapa trygga jobb.

Att verksamheten nu tagit fart beskriver Anders som resultatet av kontinuitet över tid, lyckade marknadsföringskampanjer och ett litet men vältrimmat AlexoTech-team.

Släpper nya forskningsreagens
AlexoTech jobbar med både försäljning och konsulting och målet är att fortsätta att öka omsättningen. I höstens pipeline finns både mässbesök och lansering av nya varugrupper på eftertraktade områden.

– Jag vill att vi ska öka på försäljningsdelen av företaget då den är enklare att skala upp än konsultverksamheten. Det som går bäst i dag är forskningsreagens inom Parkinsons och Alzheimers sjukdom. I höst släpper vi nya produkter mot fler segment inom neuroforskning. Det tror vi kan ge en ytterligare skjuts i försäljningen, säger Anders.

Om medvinden fortsätter kan det bli aktuellt att utöka personalstyrkan som i dagsläget huserar på Uminova Science Park på Tvistevägen 48 och är granne med bland andra Diduco, SpinChem och Umeå Biotech Incubator.

– Genom en kombination av en mer aktiv marknadsföring samt utveckling av nya produkter har vi goda möjligheter att växa, avslutar AlexoTech-vd:n.

Den 5 november 2024 bjuder Svenska Läkaresällskapet in till ett högaktuellt panelsamtal om patientsäkerhet. Evenemanget äger rum kl. 18.00–19.00 i SLS hus på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm och är öppet för alla intresserade.

Samtalet kommer att kretsa kring frågan: Är patientsäkerheten aldrig hotad? I förordet till boken Värdet av integritet reflekterar Kuba Rose, dåvarande AT-läkare, över hur chefer inom vården ofta betonar att patientsäkerheten inte är hotad, trots att rapporter och indikationer pekar på motsatsen. Denna motsägelse väcker viktiga frågor om hur patientsäkerhet definieras och kommuniceras inom vården.

I panelen deltar tre framstående experter och journalister för att diskutera dessa frågor. Anna Gustafsson, journalist på Dagens Nyheter, har nyligen publicerat boken Du sköna nya vård, som undersöker valfrihetens roll inom svensk sjukvård. Bosse Lindquist, en prisbelönt dokumentärfilmare känd för sin granskning av kirurgen Paolo Macchiarini, bidrar med sina erfarenheter av patientsäkerhet inom media. Urban Nylén, medicinalråd vid Socialstyrelsen och medlem i Svenska Läkaresällskapets kommitté för säker vård, kommer att ge ett myndighetsperspektiv på ämnet. Moderatorn för samtalet, Kuba Rose, nu ST-läkare i onkologi på Södersjukhuset, har tidigare tilldelats Debattpriset Röst av SLS Kandidat- och underläkarförening för sina insatser inom vårddebatten.

Tillsammans kommer panelen att diskutera varför det finns ett motstånd mot att erkänna patientsäkerheten som hotad, hur begreppet används i praktiken, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra situationen.

Länk till anmälan tittar du här.

En och en halv miljon invånare i Sverige beräknas lida av migrän. Omhändertagande och behandling kan till stor del utföras inom primärvården.

Migrän är vanligt i befolkningen med en prevalens på cirka 15 procent, något vanligare bland kvinnor än män. Diagnosen ställs på typiska symtom och tidsförlopp [1]. Migrän är en neurologisk sjukdom som globalt har skattats som det näst vanligaste tillståndet som bidrar till levda år med handikapp [2]. Ett fåtal av dessa personer, en till två procent, uppfattas ha migrän i kronisk form, med ett mönster av att under en tremånadersperiod ha fler än 15 dagar med någon form av huvudvärk per månad, varav minst åtta dagar per månad med migränsymtom.

Individer med kronisk migrän har högst sjukfrånvaro, men även mest sjuknärvaro, det vill säga de arbetar under sina partiellt medicinerade migränanfall men med nedsatt funktionsnivå, inte minst kognitivt. Oftast behövs stöd av de närmaste arbetskamraterna [3]. Att tidigt identifiera denna grupp och att erbjuda den effektivaste behandlingen minskar lidandet och kostnaden för den enskilda individen och för samhället [4].

Primärvårdens uppdrag

Steg 1
Grunden är alltid att diagnosen är korrekt. Gör ett neurologiskt status men också ett allmänt somatiskt och översiktligt psykiatriskt status. Tänk på varningssignaler [5]. Vid osäkerhet kan en radiologisk dokumentation genomföras till exempel CT hjärna. Utbilda patienten både i egenvård och icke-farmakologiska individuella rekommendationer via till exempel sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Efterfråga vad personen själv har genomfört av livsstilsförändringar, icke-farmakologiska tekniker och regelbunden träning, så att individen blir delaktig. Rekommendera hur patienten ska träna, till exempel att göra detta under migränfri dag med extra lång uppvärmning innan, och avslappning efter träningen. Introducera huvudvärksdagbok. Framtida projekt är under utformning för att utbilda primärvårdsläkare och sjuksköterskor.

Steg 2
Utprova farmakologisk anfallsbehandling enligt behandlingsrekommendationerna. Kombinera alltid detta med icke-farmakologiska tekniker i kombination med livsstilsråd, se avsnitt Migrän på efyss.se. Praktiskt är att erbjuda personen en fysiotera­peutisk kontakt. På gruppnivå finns ingen skillnad i effekt mellan olika triptaner men individuella preferenser och biverkningar varierar. Det är rekommenderat att anpassa olika beredningsformer (nässpray, tabletter, injektioner) och gärna illamåendedämpande preparat till olika situationer.

Steg 3
Introducera profylaktiska läkemedel med enklare/billigare förebyggande läkemedel. Utprovas under tre månader (eventuellt upp till sex månader) med uppföljning och utvärdering i huvudvärksdag­boken, gärna i form av diskussion runt dagboken och effekt av den testade förebyggande behandlingen.

All insatt behandling ska utvärderas och in­effektiv behandling avslutas. Behandlingen omfattar livsstilsråd, icke-farmakologisk och farmakologisk behandling. Om individen har två långa (2–3 dygn) eller tre kortare migränanfall per månad ska profylax inledas, se Kloka listan. Alla profylaktiska läkemedel bör prövas under minst tre månader och är generellt belastade med biverkningar innan den positiva effekten noteras. Det gäller även välkända läkemedel (betablockare, kandesartan, amitriptylin) beroende på samsjuklighet. Ofta fordras ingen radiologi om inga nya symtom fångas upp i sjukhistorien eller i status. Huvudvärksdag­boken utgör grunden för diagnos, men också för att utvärdera insatta behandlingsåtgärder och ska uppvisas vid första besöket. Dagboken ska sedan användas för att personen ska se sina triggers och för att utvärdera effekten av inledd behandling.

Dokumentera och utbilda individen både i egenvård (gärna i grupp), och icke-farmakologiska individuella rekommendationer. Gör personen delaktig, uppmana till fysisk träning, som på sikt i sig är förebyggande. Framtida projekt är under utformning för att utbilda team inom primärvården.

Behandling inom primärvården

Viss och Kloka listan anger i vilken ordning olika läkemedel ska provas under minst tre månader och engagerar olika delar av smärtmatrix i övre hjärnstammen och hypothalamus (Figur 1). Botande behandling vid migrän saknas. Alla behandlingar är modulerande – för att hitta balans i tillvaron.

Steg 1: Anfallsbehandling innebär också att undvika läkemedelsöveranvändnings-huvudvärk, till exempel genom att ge råd om att akutbehandling inte bör tas mer än max tre dagar per vecka i genomsnitt. Effekt ses i huvudvärksdagboken där diskussion om triggers och undvikande av dessa kan föras. Överväg fysioterapeutisk bedömning.

Steg 2: Pröva profylax när tre korta eller två långa migränanfall ses per månad under tre månader. De enklare förebyggarna enligt Kloka listan väljs utifrån individens samsjuklighet.

Vid kronisk migrän bör avgiftning genomföras liksom fysioterapeutbedömning. Om minst två förebyggande behandlingar har prövats utan effekt kan avancerade behandlingar med botulinumtoxin respektive CGRP-hämmare vara aktuellt. Dessa läkemedel ska ordineras av neurolog alternativt specialiserad huvudvärksexpert. Remiss med detaljerad rapport om prövade läkemedel, doser, tidsförlopp, genomförd radiologi (var och när) samt huvudvärksdagbok ska medfölja remissen. Här ökar kravet på patienten att dokumentera sina besvär också i Huvudvärksregistret (delregister inom Svenska neuroregistret). Det är viktigt för att få en nationell uppfattning om jämlik vård. Patienten ska informeras om registreringen och godkänna den. Nya nationella behandlingsriktlinjer finns sedan januari 2023 från Nationellt programområde nervsystemets sjukdomar och är under införande i regionerna [6, 7, 8].

Uppföljning

Vid varje kontakt ska nya symtom efterfrågas och diagnosen omvärderas. Var observant på varningsflaggor, se viss.nu [5]. Där finns också rekommendationer när remiss till akut- respektive neurologmottagning ska ske. Observera att all remittering ska åtföljas av en huvudvärksdagbok.

Profylaktiska läkemedel

Migrän utan aura

Enligt ICHD-3 [1] kännetecknas migränhuvudvärken av minst två av följande karaktärsdrag:

ensidig lokalisation

bultande och/eller pulssynkron huvudvärk

måttlig till svår intensitet

försämring om patienten går i trappor alternativt att personen undviker fysisk aktivitet.

För diagnosen krävs också minst ett associerat symtom:

illamående och/eller kräkningar

både ljus- och ljudkänslighet.

Diagnosen kan ställas efter minst fem stereotypa anfall enligt ovan (innan dess kallas det sannolik migrän). Ofta pågår migränanfallet under 4–72 timmar. Följ förloppet i en huvudvärksdagbok där individen kan se triggers och utvärdera effekten av behandling.

Migrän med aura

Huvudvärk med samma symtom som vid migrän utan aura. Diagnosfokus är på aurafasen som föregår huvudvärken med fokala retnings- eller bortfallssymtom från CNS, vanligen flimmerskotom och parestesier. Ibland förekommer en vandring med en kedja av symtom under 60 minuter och huvudvärken debuterar under auran eller åtminstone inom 60 minuter efter avslutad aura. Vandringen av symtom skiljer auran från TIA och epileptiska anfall som är de viktiga differentialdiagnoserna. För diagnos fordras två anfall av stereotypa huvudvärk med typisk aura.

Kronisk migrän

Uppstår hos personer med en migränsjukdom enligt ovan där frekvensen gradvis ökar. Vid kronisk migrän har individen ett mönster av minst 15 dagar med huvudvärk varav minst åtta dagar av migränsymtom per månad. Mönstret ska pågå under minst tre månader. Här finns ofta blandning av andra huvudvärksformer, inte minst läkemedels­överanvändningshuvudvärk och huvudvärk av spänningstyp. Samsjuklighet med ­depression och ångestbesvär föreligger ofta och kan fordra behandling som medför förbättring av migränsjukdomen.

Ingela Nilsson Remahl, docent, överläkare, ME Neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Referenser

The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition. Cephalalgia 2018, Vol. 38(1) 1–211. International Headache Society 2018

Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 328 diseases and injuries for 195 countries, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet. 2017 Sep 16;390(10100)

Lipton RB et al. Migraine prevalence, disease burden, and the need for preventive therapy. Neurology. 2007;68(5):343-34

Natoli JL et al. Global prevalence of chronic migraine: a systematic review. Cephalalgia 2010;30:599–609

Linde M et al. The cost of headache disorders in Europe. Eur J Neurol 2012 May; 19 (5): 703-11

Migrän eFyss.

NPO Nervsystemets sjukdomar – Riktlinje för migrän

Svenska Huvudvärkssällskapet – Rekommendationer nivåstrukturerad huvudvärksvård