Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kraftigt minskad kostnad för inhyrd bemanning och 600 fler sjuksköterskor

Region Stockholm har nått målet för 2024 om att ha högst en procent inhyrd bemanning i hälso- och sjukvården. Antalet egna medarbetare har till exempel ökat med drygt 600 sjuksköterskor jämfört med år 2023.

– Det är glädjande att vi fortsätter det lyckade arbetet med att bemanna med egna medarbetare i Region Stockholm. Vi jobbar tillsammans över organisationsgränser och följer utvecklingen noga för att kunna hjälpa varandra, säger Zilla Jonsson, HR-direktör Region Stockholm.

– Vi minskar andelen inhyrd bemanning för att skapa kontinuitet och långsiktighet i vården. Att ha egna medarbetare skapar förutsättningar för en bättre arbetsmiljö och att bygga kompetens över tid, säger Zilla Jonsson.

Kostnaderna fortsätter att minska

Kostnaderna för den inhyrda bemanningen i Region Stockholm har minskat med 57 procent mellan januari-augusti 2024, motsvarande 344 miljoner kronor, jämfört med samma period föregående år.

Ökad kontinuitet och minskad sjukfrånvaro

Under 2024 har antalet medarbetare inom hälso- och sjukvården ökat och den inhyrda bemanningen minskat.

– Ökningen av andelen egna medarbetare skapar kontinuitet och ger förutsättningar för verksamhetsutveckling och en hållbar arbetsmiljö, säger Zilla Jonsson.

Under de senaste åren har sjukfrånvaron minskat i Region Stockholm. Samtidigt har mertid och övertid minskat.

– Vi har arbetat aktivt med att minska sjukfrånvaron, till exempel genom att satsa på arbetsmiljön. Det i sin tur innebär att fler är på jobbet. Att vi blir fler och att vi har högre närvaro gör stor skillnad för arbetsmiljön och arbetsbelastningen och det har bidragit till att våra medarbetare arbetar mindre övertid, säger Zilla Jonsson.

Påverkan på vården

– Vi ser inte att patientsäkerheten har påverkats av hyrreduceringen. Vi har ungefär lika många vårdplatser på våra akutsjukhus. Antalet geriatrikplatser utanför akutsjukhusen är också oförändrat, och kapaciteten i förlossningsvården är god, säger Johan Bratt, chefläkare Region Stockholm.

Uppdrag i budget

I enlighet med uppdraget i Region Stockholms budget pågår ett arbete för att minska beroendet av inhyrd bemanning i hälso- och sjukvården. Arbetet inleddes i mars 2023. Den 1 maj 2024 anslöt Region Stockholm till det nationella avtalet för hyrbemanning. Avtalet är tecknat för Sveriges samtliga regioner och gäller i fyra år. Målet med avtalet är en ökad trygghet och kontinuitet för patienterna, en långsiktigt stabil bemanning och bättre förutsättningar att utveckla verksamheter.

Zelano ny chef för forskningscentrumet WCMTM

Från mitten av september är Johan Zelano ny föreståndare för Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM).
Johan Zelano är professor och överläkare i neurologi vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.- Jag har ett stort engagemang för translationell forskning och vill gärna stärka samarbetet mellan klink och pre-klinik, säger Johan. Jag ser också fram emot att vara med och forma starka vetenskapliga miljöer, som ju WCMTM är.

Erfarenhet som fellow i programmet

Flera intervjuer hölls med sökande till rollen som centrumföreståndare strax innan sommaren. Därefter har beslut tagits av rektor efter rekommendation från centrumets styrgrupp och huvudfinansiär Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Föreståndaren rapporterar till dekan vid Sahlgrenska akademin.

Johan har själv varit fellow inom centrumet och är nu alumn. Han berättar att värdet av att få tillhöra programmet varit stort.

– Det har gjort det möjligt att ta sig an frågeställningar med metoder jag annars aldrig skulle ha haft resurser till. Och forskargrupperna i WCMTM har höga ambitioner vad gäller såväl vetenskaplig kvalitet som impact – så det har varit inspirerande och lärorikt att delta i möten och nätverksträffar under mina år i programmet.


Johan Zelano berättade om sitt nya uppdrag som föreståndare på centrumets årliga kick-off 17 september. 100 forskningsledare och gruppmedlemmar från drygt 22 forskningsgrupper deltog på kick-offen.

Brygga mellan klinik, akademi och industri

Centrumets mål är att skapa de bästa förutsättningarna för världsledande molekylär och translationell forskning och att bygga upp kunskap och kompetens hos nästa generations ledare inom akademi och sjukvård. Genom Region Västra Götaland och AstraZeneca som partner i centrumet, finns en stark brygga till klinik och industri.

– I min roll som föreståndare vill jag fokusera särskilt på samverkan mellan sjukvård, industri och akademi. En viktig del i det blir inledningsvis att lyssna in behov och tankar från forskargruppsledarna och ha en levande dialog med samarbetspartners. Tillsammans ska vi fortsätta med forskning på högsta nivå som är till nytta i sig, samtidigt som vi utvecklar, behåller och attraherar nya talanger inom life science till Göteborg, säger Johan.

Mer om Johan Zelano

Ålder: 43
Bor: Kärralund
Gillar på fritiden: tennis, löpning, läser en del också

Vad väckte ditt intresse för att börja forska?
Det minns jag knappt – det var så länge sedan. Men känslan när man ser nya resultat gör att det knappast går att sluta!

Fakta: Akademisk och klinisk bakgrund

Johan Zelano gjorde sin prekliniska forskarutbildning vid Karolinska institutet. Han disputerade 2009 efter forskar-AT på en avhandling om synaptiska adhesionsmolekyler och komplementfaktorers roll i förändring av nervcellsnätverk efter trauma.

Därefter flyttade han till Uppsala för att göra forskar-ST i neurologi. Hans postdoktorala projekt handlade om genetisk sårbarhet för experimentell epilepsi och klinisk forskning. Han var två terminer i London, på Queen Square, ett neurologisjukhus akademiskt tillhörande UCL.

2015 började Johan på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som är en av Sveriges största epilepsivårdgivare. Här startade Johan en egen forskargrupp som gör storskaliga registerstudier för att försöka ta fram skräddarsydd epilepsibehandling. Samtidigt driver gruppen en regional biobankstudie med syfte att hitta biomarkörer som kan vägleda diagnos och behandling av epilepsi. Metodmässigt arbetar de både med epidemiologisk statistik och proteomik, och närmar sig genetik, elektrofysiologi och avbildning via flera samarbetspartners.

Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin 

Foto: Johan Wingborg

”Vi kommer att bli mer effektiva” – sjukhusdirektören om förändringen

Det är två månader kvar till en av de största förändringarna någonsin i västsvensk vård. Övergången till det nya systemet Millennium har planerats i flera år och kommer att påverka både patienter och medarbetare. På Södra Älvsborgs sjukhus ser sjukhusdirektör Joakim Höstner fram emot förändringen. Detta är en artikel av Elin Widfeldt publicerad i Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VRGfokus.

– Allting i vården kommer att hänga ihop, på ett sätt som det inte gör i dag.

I vintras klev Joakim Höstner på rollen som sjukhusdirektör för Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). Han tvekade inte, trots att sjukhuset snart skulle vara bland de första att gå över till Millennium – en enorm förändring som kräver mycket förarbete.

Nu är det inte långt kvar och Joakim Höstner utstrålar lugn.

– Det känns bra. Nu är vi på upploppet, säger han.


Joakim Höstner är sjukhusdirektör på SÄS som är bland de första att gå över till Millennium. ”Innan vi började visa systemet fanns det mycket farhågor om hur det skulle vara, man hade hört saker. Det hade även jag, som kliniskt aktiv undrar man hur det ska bli. När man väl har sett det känner man ’det här är jättebra’”.

Millennium är enkelt uttryckt ett informationssystem för vården, som Västra Götalandsregionen (VGR) successivt kommer att gå över till under de närmaste åren. På sikt kommer det att innebära att alla delar av den regionala vården – även privata mottagningar som har avtal med VGR – kan ”tala med varandra” genom att till exempel använda samma journalsystem. Även kommunerna kommer att kunna se en del av systemet, så att kommunikationen mellan regionen och kommunerna förenklas.

Uppdateras i realtid

Systemet uppdateras i realtid, vilket innebär att om en patient hamnar på akuten kan läkaren på vårdcentralen se journalanteckningarna direkt när de är klara, och även vilka prover som är tagna och vad de visar.

– Det är den stora delen, att vi kan se allt direkt. Även inom sjukhuset kommer vi att kunna se var alla patienter är och vart de är på väg, ”Nu verkar det som att det är många på akuten för inläggning, hur ser det ut på avdelningarna?” Vi kommer att få en bättre bild av nuet, och vi blir mer effektiva. Inte precis när vi drar igång, men när systemet finns på plats, säger Joakim Höstner.

Intensiv höst

Den södra delen av regionen, där SÄS ligger, är först ut med att gå över till Millennium, och därför pågår storskalig utbildning på sjukhuset just nu. Det blir en intensiv höst med mycket arbete inför och under införandet, men Joakim Höstner hoppas att patienterna inte kommer att märka av det alltför mycket.

Det kan bli en del fördröjningar, och en del patienter kan behöva få sin vård tillfälligt på något annat sjukhus, men i stora drag ska det flyta på.

– På lite längre sikt kommer det här att bli jättebra för patienterna. De behöver inte upprepa sin information, ta om prover, eller göra om undersökningar när de träffar en ny läkare. När systemet är fullt utbyggt blir det sömlöst och bildar en helhet i hela regionen.

Förmån – och utmaning

Att ingå i den första gruppen som går över till ett helt nytt system är både en förmån och en utmaning, tycker Joakim Höstner.

Samtidigt som SÄS får stora möjligheter att kunna påverka systemet, är han medveten om att det som sker på sjukhuset nu i höst är avgörande för hur det fortsatta införandet i resten av regionen går.

– Vi måste göra det bra. Det får inte gå dåligt, dels för regionens skull, dels för patienternas skull. Den biten finns med, och det är min och mina medarbetares uppgift att se till att identifiera allt som kan hacka, och se till att det blir bra. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå alldeles utmärkt. Sedan kommer det att finnas utmaningar, men dem löser vi.

Läkare i botten

Joakim Höstner har jobbat i vården i hela sitt arbetsliv. I botten är han läkare, men när han klev på tjänsten som sjukhusdirektör på SÄS hade han länge varit chef på olika nivåer.

För varje ny tjänst, varje ny nivå, har han lärt sig mer om vårdsystemet – och hur komplicerat det är.

– När jag ser tillbaka på mig själv som kliniker var det mycket jag inte förstod om hur systemet hängde ihop, men jag var frustrerad. Nu kanske jag kan göra något åt det – det är egentligen huvudskälet till att jag sökte den här tjänsten. Jag är genuint intresserad av ämnet, hur vården fungerar, och vill göra det så bra som möjligt för patienterna och invånarna. Det är ju vi tillsammans. Vanligtvis blir alla patienter någon gång i livet där vi behöver söka vård.

Svåra frågor måste besvaras

Processen inför införandet av Millennium i Västra Götalandsregionen har inte varit helt smärtfri. Starten har blivit försenad, och kritiska röster har också höjts mot systemet.

På SÄS har det mest tveksamma stadiet passerats, menar Joakim Höstner. Han upplever att medarbetarna är med i förändringen. Nycklarna har varit ”kommunikation, pedagogik, fakta”, och kanske att det har spelat in att fler och fler medarbetare har fått se hur systemet faktiskt fungerar i praktiken, tror han.

Men skeptiker kommer alltid att finnas – och Joakim Höstner ser inget fel i det.

– Det är bra att personer är tveksamma eller skeptiska, för det gör att man får svåra frågor, som man måste kunna besvara. Man behöver ha personer som ifrågasätter, det gör att vi blir bättre som system. Men det är väldigt viktigt att det stora flertalet känner att vi är på rätt väg. Det blir jobbigt, men det kommer att funka, säger Joakim Höstner.

Patienten i fokus

Han tror att de farhågor som har funnits övervägande har handlat om patientomsorg.

– Eftersom grunden för alla vårdanställda är att man vill hjälpa, ta hand om, bistå andra är skepticismen kopplad till att det inte får bli dåligt för patienten. Kan man då förklara och visa hur systemet är tänkt att fungera, kan det gå väldigt fort att vända det till något positivt.

Även han själv valde läkaryrket för att han ville hjälpa andra. Intresset för sport och idrott ledde till att han så småningom specialiserade sig både inom ortopedi och handkirurgi, två inriktningar där vårdpersonalen ofta möter sportrelaterade skador.

– Sedan har jag tyckt att det har varit väldigt intressant att operera. Dels hjälper man patienten att återställa det som är skadat, dels är det tekniskt intressant. Det finns också en hantverksbit i detta att hålla på med kirurgi.

Saknar läkarrollen

Som läkare kommer Joakim Höstner själv att gå utbildningen i Millennium i höst. Han vill kunna systemet precis som de andra anställda, och i bakhuvudet finns också tanken på att kunna vara kliniskt verksam igen. Han saknar det.

– Jaja, absolut. Varje dag funderar jag på det. Det är väldigt svårt att hinna med, men jag saknar det. Jag kan mycket väl tänka mig att gå tillbaka och vara läkare igen i framtiden, men nu har jag ett viktigt och intressant uppdrag att leda sjukhuset.

Under införandet av Millennium ligger fokus på att vara sjukhusdirektör.

– Egentligen är uppdraget detsamma nu som när jag var läkare: jag vill göra sjukvården bättre. Det finns saker som vi behöver förbättra. Det är viktigt för mig att vara en del i det och bidra.

Text och bilder av Elin Widfeldt för VGRFokus

Joakim Höstner
Ålder: 55 år
Familj: ja.
Bor: Göteborgsområdet.
Gör: sjukhusdirektör på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS).
Bakgrund: läkare, dubbelspecialist: ortopedi och handkirurgi. Har jobbat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Capio, hamnade på SÄS av en slump. ”Nu har jag varit där i snart fjorton år. SÄS är mitt sjukhus. Känslomässigt också, inte bara formellt.”
Gör på fritiden: mycket träning och idrott, vara med familjen, friluftsliv, har hundar, umgås.
Det gör jag för att koppla av: träning för att må bra både fysiskt och mentalt, det är ett sätt att återhämta sig och rensa.
Om jag inte hade blivit läkare: ”Då hade jag valt att bli ingenjör”.
Min ambition som chef: ”Jag försöker ha ett respektfullt förhållningssätt och skapa en vänlig stämning, det ger en trygghet. Då blir det lättare att leda framåt”.
Aktuell: den 12 november går SÄS, liksom resten av södra området av Västra Götalandsregionen, över till Millennium.

 

Millennium

  • Millennium är ett vårdinformationssystem som bland annat innehåller ett journalsystem. Det kommer att införas i hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR), hos privata vårdgivare med avtal med VGR och delvis i de 49 kommunerna i Västra Götalands län.
  • VGR börjar gå över till Millennium i höst. Den södra delen av regionen är först ut, och där ingår Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Närhälsan: vårdcentraler och rehab, Regionhälsan, Regional laboratorieverksamhet, Städ & service.
  • Även kommunal primärvård och privata vårdgivare kommer att kunna se delar av systemet.
  • Under de kommande åren kommer resten av regionen att ansluta. Fler funktioner införs också över tid, SÄS till exempel kommer att få ytterligare funktioner i systemet fram till 2026. AI kommer att vävas in i systemet som ett stöd för vårdpersonalen.
  • Även Region Skåne kommer att gå över till Millennium.

Detta är en artikel publicerad i Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VRGfokus.

Samverkan räddar liv vid stroke

I slutet av augusti genomfördes den första trombektomin vid Sundsvalls sjukhus av personal från Norrlands universitetssjukhus. Det var första gången att en sådan behandling genomfördes på ett länssjukhus i Sverige. Vid stroke är tiden från insjuknande till behandling livsavgörande och ambulansflyget är den faktor som skapar förutsättningar för att spara tid och genom det rädda liv. Planering inför operationen har genomförts i samarbete mellan Region Västerbotten, Region Västernorrland och Svenskt Ambulansflyg.

Trombektomi är en banbrytande teknik som hittills bara erbjudits å universitetssjukhus i Sverige. Med hjälp av en tunn kateter och ett avancerat nät går man in i ett kärl på patienten, vanligtvis genom ljumsken, för att avlägsna blodproppar i hjärnan.

Under våren 2019 skrevs ett avtal med Vasa centralsjukhus som innebar att strokepatienter flögs över Kvarken för ingreppet. Avståndet över Kvarken är endast åtta mil och flygtiden med ambulansflygplan är 20 minuter. Då gjordes ungefär 40 ingrepp per år på Norrlands universitetssjukhus, målet var 120–150 årligen och nu 2024 görs ungefär 170 ingrepp per år.

I slutet av augusti gjordes den första trombektomin på Sundsvalls sjukhus. Alexander Henze, överläkare och sektionsansvarig på INR, interventionell neuroradiologi i Region Västerbotten, berättar att:

– Vid en stroke är tiden den absolut mest avgörande faktorn, ju snabbare man kan åtgärda och operera – desto bättre för patienten. För patienten i Sundsvall sparar vi nästan två timmar jämfört med om patienten transporterats med ambulans mellan städerna.

Svenskt Ambulansflyg har besättning och flygplan redo att starta och utrustning för ingreppet finns redo.

– En av anledningarna till att vi gör så många fler trombektomier än vi trott är att det vetenskapligt visat sig att man kan behandla fler än man trodde tidigare. Patienter som vi tidigare sa nej till är nu aktuella för behandlingen. Vi utför trombektomier dygnet runt – veckans alla dagar. Sedan jag började har jag utbildat ytterligare tre personer som utför ingreppen, berättar Alexander Henze.

På Sundsvalls sjukhus är tanken att man så småningom ska vara självgående med läkare.

– När vi kommit igång är tanken att kunna ta emot patienter från Sollefteå, Östersund och Hudiksvall. Det är svårt att säga när vi är redo att göra ingreppen själva, vi håller just nu på med fortbildningen. Det krävs mycket kunskapsöverföring då flera yrkesgrupper ska utbildas och det är ett mycket avancerat ingrepp, säger Fredrik Björck, verksamhetschef och överläkare på verksamheten för geriatrik, neurologi och rehabilitering i Region Västernorrland.

Samverkan och samarbete

– Vi arbetar tillsammans med Sveriges regioner för att möta dagens och morgondagens behov av ambulansflyg. Det är så glädjande att denna lösning nu är på plats och att vi med flygtransport kan bidra till en förbättrad strokevård, säger Anna Alm Andersson, förbundsdirektör, Svenskt Ambulansflyg.

Anna Alm Andersson, förbundsdirektör, Svenskt Ambulansflyg.

Samarbetet med trombektomier är något man arbetat för i många år. Det är en del av ett större arbete i att förbättra strokevården i norra Sverige.

– Vi är så många arbetsgrupper som hjälpts åt, mellan regiongränser och specialistgränser – det är det som gör det till ett sådant fantastiskt arbetssätt, säger Alexander Henze.

Fredrik Björck i Region Västernorrland fyller i:

– Jag har jobbat med frågan i drygt tio års tid. När de stora internationella studierna om trombektomi kom förstod vi att vi måste hitta transportlösningar för att kunna samverka. Det är häftigt att vi kommit såhär långt och att vi är igång.

För att lyckas med uppdraget har många möten och mycket planering, simuleringar och utbildningar genomförts. Det är många aktörer inblandade.

– Genom vårt nära samarbete med Norrlands universitetssjukhus och stödet från Svenskt Ambulansflyg kan vi nu erbjuda avancerad strokevård i Sundsvall. Det är en viktig pusselbit för att skapa en mer jämlik vård i hela Norrland, säger Maria Strandberg, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västernorrland.

Svenskt Ambulansflyg

Svenskt Ambulansflyg är ett kommunalförbund där alla Sveriges 21 regioner är medlemmar. Förbundets ändamål är att bedriva luftfartsverksamhet och för medlemmarna tillhandahålla ambulansflyg och förbundets kansli har sitt säte på Norrlands universitetssjukhus.

Tidsförloppet för operationen som genomfördes i Sundsvall:

•Beställningen kommer till Svenskt Ambulansflyg 20.24

•Lyfter från Umeå 21.14

•Landar i Sundsvall 21.45

•Läkaren klar på sjukhuset 22.30

•Lyfter från Sundsvall 23.05

•Landar i Umeå 23.35

Fakta: Trombektomi innebär att en kateter förs upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken. Det drabbade kärlet lokaliseras med hjälp av röntgen och proppen avlägsnas. INR står för interventionell neuroradiologi.

Internationella Alzheimersdagen 21 september

På lördag den 21 september uppmärksammar vi den internationella Alzheimersdagen och påminner oss om att Alzheimers är den vanligaste formen av demens och drabbar miljontals människor världen över. Dagen syftar till att öka medvetenheten om Alzheimers sjukdom, den globala kampen mot denna sjukdom och vikten av att stödja forskningen på området.

Vad är Alzheimers sjukdom?
Alzheimers sjukdom är en progressiv hjärnsjukdom som orsakar demens, ett tillstånd där minne, tänkande och beteende försämras. Symtomen förvärras gradvis och leder till att individen så småningom behöver omfattande vård. Forskning visar att sjukdomen kan börja påverka hjärnan 20 år innan de första symptomen uppträder, vilket innebär att tidig upptäckt är avgörande för att hantera sjukdomen på bästa möjliga sätt.

Tidiga varningstecken
Det är viktigt att kunna känna igen tecken på Alzheimers för att kunna söka hjälp tidigt. Några av de vanligaste tecknen är:

1. Minnesförlust som påverkar vardagen – som att glömma nyligen inlärd information eller viktiga datum

2. Svårigheter med planering och problemlösning – till exempel att hantera räkningar eller följa enkla recept

3. Orienteringsproblem – tappar bort sig i tid och rum

4. Svårigheter att hitta rätt ord – att plötsligt tappa tråden i samtal eller använda fel ord

5. Förändringar i humör och personlighet – depression, ångest eller en ökad irritabilitet

Stigma och missförstånd
Trots att Alzheimers är en av de vanligaste sjukdomarna bland äldre, omges den fortfarande av missförstånd och stigma. Många ser demens som en oundviklig del av ålderdomen, men det är viktigt att påpeka att Alzheimers inte är en normal del av åldrandet. Förutom att hantera de fysiska och mentala utmaningarna måste många drabbade också kämpa med social isolering på grund av stigmatisering.

Vad kan vi göra förebyggande?
Även om det för närvarande inte finns något botemedel mot Alzheimers, visar forskning att det finns förebyggande åtgärder som kan minska risken för att utveckla sjukdomen. Några av de viktigaste faktorerna för att främja hjärnhälsa är:

1. Fysisk aktivitet – Regelbunden motion har visat sig minska risken för demens och andra hjärnsjukdomar.

2. Hjärnvänlig kost – Dieter som medelhavsdieten, rik på grönsaker, frukt, fullkorn och fisk, har kopplats till en minskad risk för kognitiv svikt.

3. Mental och social stimulans– Att hålla hjärnan aktiv genom lärande, social interaktion och andra stimulerande aktiviteter är viktigt för att stärka den kognitiva reserven.

4. Hantering av hjärt-kärlhälsa – Högt blodtryck, diabetes och högt kolesterol kan öka risken för demens. Att hålla dessa i schack är avgörande för att minska risken.

Forskningens roll och framtid
Forskningen om Alzheimers sjukdom har gjort framsteg de senaste åren, och nya behandlingsmetoder utvecklas för att bromsa sjukdomsförloppet. Nyare läkemedel, såsom lecanemab, har visat lovande resultat när det gäller att sakta ner kognitiv nedgång hos personer med mild demens. Men trots framstegen finns fortfarande mycket kvar att göra för att förstå de bakomliggande orsakerna och utveckla effektiva behandlingar. Internationella Alzheimersdagen är en påminnelse om vikten av forskning och de ansträngningar som krävs för att hitta lösningar på denna globala hälsokris.

Förebygga, främja och förstå
Internationella Alzheimersdagen är ett tillfälle att reflektera över Alzheimers sjukdom och dess påverkan på samhället. Genom ökad medvetenhet, minskat stigma och satsningar på förebyggande åtgärder och forskning kan vi tillsammans arbeta för en framtid där Alzheimers inte längre är en dödsdom. Det är viktigt att fortsätta stödja de drabbade och deras familjer och främja ett samhälle där vi kan möta utmaningarna med Alzheimers med medkänsla och förståelse.

Källa: Alzheimer’s Association