Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kungligt och världsledande när Zetterberg får pris för Alzheimerforskning

I september hölls ett toppmöte i Stockholm där The Melvin R. Goodes Prize delades ut. Detta prestigefyllda pris, instiftat för att hedra Melvin R. Goodes, före detta VD för Warner-Lambert, och lyfter fram framstående insatser inom forskning kring neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom. Mötet samlade världsledande forskare, läkare och experter, alla engagerade i att öka medvetenheten och förbättra vården för patienter som drabbas av dessa sjukdomar.

En av höjdpunkterna på konferensen var när Drottning Silvia höll ett inspirerande tal. Drottningen, som länge har varit engagerad i frågor som rör demenssjukdomar genom sitt arbete med Stiftelsen Silviahemmet, betonade vikten av fortsatt forskning och det globala samarbetet för att bekämpa Alzheimers. Hon framhöll hur sjukdomen påverkar inte bara de drabbade utan även deras anhöriga, och vikten av att utveckla bättre vård och stöd för dessa grupper.

Melvin R. Goodes, som själv led av Alzheimers, var en stark förespråkare för framsteg inom forskning och behandling av sjukdomen. Genom hans arv har priset blivit en symbol för innovation och beslutsamhet i kampen mot denna förödande sjukdom.

Årets mottagare av The Melvin R. Goodes Prize var den svenske forskaren Henrik Zetterberg, en av världens ledande experter på biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar. Hans banbrytande arbete inom Alzheimersforskning, särskilt utvecklingen av blodbaserade tester för tidig diagnos, har haft stor inverkan på forskningsfältet och öppnat nya möjligheter för enklare och mer tillgängliga diagnosverktyg för patienter globalt. Zetterbergs insatser hyllades inte bara för dess vetenskapliga värde, utan också för dess potential att förbättra livskvaliteten för miljontals människor som lever med Alzheimers och deras anhöriga.

Mötet i Stockholm var en central arena för att föra samman ledande experter och beslutsfattare. Drottning Silvias närvaro och tal lyfte ytterligare betydelsen av fortsatt forskning och samarbete, och Henrik Zetterbergs arbete stod i centrum som en inspiration för framtida vetenskapliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom.

Se film från The Melvin R.Goodes Prize i Stockholm här.

 

DEBATT: Elever med NPF ska inte behöva vänta på stöd

För att skolan ska bli en plats för alla elever behöver vi skapa en inkluderande skola som lyssnar på forskningen, skriver debattörer från Hjärnfonden och KIND i en debattartikel på Dagens Samhälle.

Det här är opinionsmaterial publicerat på Dagens Samhälle den 25 september.
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anna Hemlin och Sven Bölte. Foto: Juliana Wiklund Garcindo, Ulf Sirborn

Var tionde elev lever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), till exempel autism, adhd eller språkstörning. Skolans bemötande resulterar i en överrepresentation av elevgruppen när det gäller hög skolfrånvaro och ofullständig gymnasiebehörighet.

Enligt skollagen och barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning. Om skolan inte kan erbjuda en utbildning som fungerar för elever med särskilda behov inskränks elevernas rättigheter. Enligt Högsta domstolen innebär det också ett brott mot diskrimineringslagen. Samtidigt rapporterar Skolinspektionen och Sveriges Lärare att skolan inte är rustad för att ta hand om elever med NPF.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har i uppdrag att ta fram stöd till skolor med syfte att minska frånvaron bland elever med NPF. Samtidigt kartlägger Skolverket generell elevfrånvaro och förslag om ett nationellt frånvaroregister utreds. På sikt kan initiativen ge positiva resultat, men ledtiderna är långa och elever med NPF har rätt till en fullvärdig skolgång utan dröjsmål.

Det finns redan idag åtgärder som kan gynna elever med NPF. Vi vill uppmana skolledningarna i landet att särskilt prioritera tre områden:

1. Skapa en hjärnmedveten skola som fungerar för alla. Skolan behöver bli mer ansvarstagande – att kunna planera, resonera och ta ansvar för sin egen inlärning är något som är svårt för många, men särskilt för elever med NPF. Psykosociala faktorer behöver beaktas i högre grad, exempelvis socialt bemötande, transparenta krav, lyhördhet och problemlösningsfokus. Större eftertänksamhet krävs också vid utformningen av scheman, klassrum, klasstorlek och möjligheter till vila och rörelse. Inkluderande åtgärder gynnar alla elever – inte bara dem med NPF – och på sikt kan de ge stora samhällsvinster.

2. Lyssna på forskningen. En studie från Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska institutet (KIND) visar att tre faktorer är avgörande för en lyckad inkludering av elever med NPF:

• Att skolan erbjuder nödvändigt individuellt anpassat stöd.

• En lyhördhet för vårdnadshavaren som ofta vet vad som fungerar för eleven.

• Utrymme för skolpersonal att diskutera och följa upp planeringen kring en elev.

Att påpeka det orimliga i att en lärare ska göra individuella anpassningar för alla elever är en förståelig invändning. Dock skulle mängden individuella anpassningar minska om man skapade en i grunden mer hjärnmedveten skolverksamhet, där samverkan med elever och vårdnadshavare är central.

3. Kompetensutveckling. Det finns ett tydligt gap mellan skolans ambitioner gällande inkludering av elever med NPF och verkligheten. Forskning visar att kompetenshöjning ger ökad kunskap om inkluderande arbetssätt och bättre förutsättningar för jämlik utbildning. Specialpedagogiska skolmyndigheten, KIND med flera erbjuder evidensbaserade utbildningar, råd och material, som ger skolpersonal både praktiska verktyg och kunskap.

Därtill finns mer omfattande insatser som APERS, Skolkontakt och Nytorpsmodellen. Genom kompetensutveckling kan skolpersonalens trygghet och professionalitet öka, samtidigt som det bidrar till en bättre skolgång för elever med NPF.

Lagen är tydlig – alla barn har rätt till en fungerande skolgång. I dagsläget är det systematiska arbetet med att stödja elever med NPF ofta undermåligt. Beprövad kunskap behöver implementeras för att alla elever ska få chans att nå sin fulla potential. På kort sikt gör det skolan mer inkluderande, på lång sikt är det en vinst för samhället i stort.

Anna Hemlin
Generalsekreterare, Hjärnfonden

Sven Bölte
Professor och föreståndare för Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska institutet (KIND)

10 miljoner till barnhjärtkirurg som utvecklar framtidens robotkollega

Barnhjärtkirurgen Phan-Kiet Tran leder projektet Caisa (Collaborative Artificial Intelligent Surgical Assistant) som nyligen tilldelades 10 miljoner kronor av Vinnova.

Fler barn ska kunna opereras med hjälp av artificiell intelligens. Det är barnhjärtkirurgen Phan-Kiet Trans vision med ett nystartat projekt – som nyligen tilldelats 10 miljoner kronor av innovationsmyndigheten Vinnova.

Ett barnhjärta är ofta inte större än ett plommon. En artär – några millimeter. Att operera ett så litet hjärta är komplext och kräver högspecialiserad kunskap, och för en kirurg kan det ta mellan 15 och 20 år innan man behärskar alla moment. Varje ny generation kirurger kräver dessutom samma långa utbildningstid innan personen är redo att operera barnhjärtan.

– Som kirurg känner jag mig ofta otillräcklig. Jag hinner inte operera så många jag vill och lära mig allt jag vill på den korta tid jag har på mig att jobba, säger Phan-Kiet Tran, överläkare inom barnhjärtkirurgi på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.


Phan-Kiet Tran, överläkare inom barnhjärtkirurgi på Skånes universitetssjukhus.

Det här dilemmat fick honom att börja fundera: hur kan barnhjärtkirurgin hinna med fler patienter, och samtidigt se till att kunskapen snabbare och enklare överförs mellan olika generationer kirurger? Svaret blev att använda artificiell intelligens för att skapa en robotkollega i operationsrummet.


Målet är att robotkollegan om tre år ska ha lärt sig känna igen 20 kirurgiska instrument som den kan räcka över till kirurgen under operation. Den ska också ha lärt sig känna igen fem anatomiska strukturer av ett hjärta.

Tränas med bilddata
Projektet heter Caisa (Collaborative Artificial Intelligent Surgical Assistant) och tilldelades nyligen 10 miljoner kronor av innovationsmyndigheten Vinnova. Robotkollegan ska tränas med bilddata från hjärtoperationer vid Skånes universitetssjukhus och andra sjukhus, tillsammans med datorgenererad data. Målet är att robotkollegan om tre år ska ha lärt sig känna igen 20 kirurgiska instrument som den kan räcka över till kirurgen under operation. Den ska också ha lärt sig känna igen fem anatomiska strukturer av ett hjärta.

– Men det är bara ett steg på vägen. Den verkliga skillnaden för patienterna sker när vi utvecklat Caisa så pass mycket att roboten kan genomföra vissa enklare moment under en operation, som att sy ihop två blodkärl eller sy ihop en öppning i hjärtat. Jag tror att den kan utvecklas till att kunna göra det med bättre precision än en människa. Därmed ökar vi patientsäkerheten med hjälp av AI, säger Phan-Kiet Tran, som menar att detta mål inte är alltför avlägset:

– Det vi utvecklar idag inom AI trodde jag var omöjligt för bara fem år sedan. Nu står vi inför ett läge där tekniken har potential att revolutionerna kirurgin – inom en snar framtid.

Stor minneskapacitet
Kunskapsöverföringen mellan kirurger då? Jo, målet med Caisa är att fortsätta träna roboten genom att hela tiden mata in data från operationer världen över. I teorin skulle det kunna innebära att roboten inhämtar information och drar lärdomar från uppemot 1 000 operationer om dagen.

– Det skulle i så fall innebära att det tar en dag för roboten att lära sig samma kunskap det tar mig tio år att lära mig. Roboten kommer också att ha en minneskapacitet som jag som kirurg, oavsett hur duktig jag är, aldrig kommer att besitta.

Att ha tillgång till den kapaciteten i operationsrummet skulle då kunna innebära att nya kirurger alltid har en erfaren robotkollega att rådfråga.

– På så sätt blir det inget kunskapstapp när jag och mina kollegor går i pension. För vi har överfört vår kunskap till roboten.

Vissa moment kan inte ersättas
Här och nu börjar projektet att samla in nödvändig bilddata för att kunna träna roboten. Så här i början av projektet ska de också komma fram till vilka kirurgiska instrument som roboten ska lära sig känna igen och kunna plocka upp.

Även om projektet syftar till att ta över vissa delar av kirurgens roll vid en operation, finns det andra moment som aldrig kan ersättas med artificiell intelligens. Som kommunikationen människor emellan, och förståelsen för vem det är som ligger på operationsbordet.

– Vi som opererar barn är till för att förverkliga barnets drömmar. Vi ska hjälpa barnet att en gång kunna gå i skolan, springa och leka som alla barn. Det perspektivet kan en robot aldrig ta in – men den kan klara av att utföra vissa kirurgiska moment precis lika bra som jag, säger Phan-Kiet Tran och tillägger:

– Min drivkraft som kirurg är inte att operera, utan att kunna ringa föräldrarna efteråt och säga att allt gått bra. Då spelar det ingen roll om det är jag eller en robot som utfört delar av operationen.

Fakta: Caisa

•Projektet Caisa (Collaborative artificial intelligent surgical assistant) är ett samarbete mellan Skånes universitetssjukhus, institutionerna för datavetenskap och för reglerteknik vid Lunds universitet, Cobotic AB och Cognibotics AB.

•Med stöd av innovationsmyndigheten Vinnova syftar projektet till att utveckla en AI-kirurgassistent som kan förbättra kvaliteten och säkerheten inom barnhjärtkirurgi.

•Projektet utvecklas med teknikerna robotstyrning och datorseende. Det delas in i fem steg: datainlärning, mönsterigenkänning, neural nätverksarkitektur, och finjustering.

•Projektet pågår mellan 2024 och 2027.

Fakta: Barnhjärtkirurgin på Skånes universitetssjukhus

•Skånes universitetssjukhus är ett av två sjukhus i Sverige som bedriver nationell högspecialiserad vård inom barnhjärtkirurgi. Utöver det nationella uppdraget finns även ett avtal med Island, som skickar sina hjärtsjuka barn till Skånes universitetssjukhus för vård och behandling.

•På Skånes universitetssjukhus finns några av de främsta experter på barnhjärtkirurgi samt tillgång till specialanpassade intensivvårds- och operationsresurser.

AI och stamceller – nya vapnet mot obotliga sjukdomar

Billigare och effektivare metoder som förbättrar behandlingen av flera sjukdomar som cancer, diabetes och Parkinsons sjukdom. Det hoppas forskarna på Högskolan i Skövde åstadkomma tillsammans med sina partner i projektet StartCell som syftar till att utveckla nya metoder för produktion och kvalitetssäkring av stamceller för medicinsk behandling.


Projektet finansieras av Vinnova som totalt satsar 95 miljoner kronor på sex nya innovationsmiljöer som i samverkan ska ta fram banbrytande lösningar och stärka Sveriges position inom området precisionsmedicin.

Läkemedel för avancerad terapi, eller advanced therapy medicinal products (ATMPs) på engelska, är biologiska läkemedel som använder levande celler, vävnader eller gener för att behandla eller bota sjukdomar. De fungerar genom att ersätta, reparera eller återskapa skadade celler och vävnader i kroppen.

Dessa läkemedel betraktas ofta som nästa generations behandlingar och har potential att bota sjukdomar där vi idag endast kan lindra symptom.

Använder AI för att kvalitetssäkra nya stamceller

Utvecklingen av ATMPs är komplex och ställer stora krav på säkerhet och effektivitet. Att ta fram celler som är godkända för att användas i behandlingar av patienter är därför mycket dyrt. Med hjälp av AI hoppas forskarna snabba på processen.

– Idag testas celler först i slutet av processen när man redan har investerat stora belopp på utvecklingsarbete. Om cellinjen inte blir godkänd är det stora resurser som går till spillo. Kan vi hitta en metod som går att använda tidigt i processen för att kolla kvaliteten på cellerna kan vi avbryta arbetet om cellinjen inte visar sig vara lämplig, säger Jane Synnergren, professor i bioinformatik och den som leder Högskolan i Skövdes arbete.


Jane Synnergren, professor i bioinformatik vid Högskolan i Skövde.

Vad är det för celler forskarna pratar om?

De stamceller som ska tas fram och kvalitetssäkras är så kallade pluripotenta stamceller. Pluripotenta stamceller är en typ av celler som ännu inte har fått någon specifik funktion i kroppen. De är som startceller som kan utvecklas till vilken typ av cell som helst, till exempel hjärtceller, hjärnceller eller leverceller.

Cellerna är mycket flexibla, och under embryots utveckling i livmodern börjar de specialisera sig och bli olika typer av celler som behövs i kroppen, som hjärtmuskelceller eller nervceller.

– Det här gör dem mycket värdefulla inom medicinsk forskning och behandling, eftersom de kan användas för att skapa nya celler som ersätter skadade eller sjuka celler i kroppen, förklarar Jane Synnergren.

Högskolan i Skövde leder arbetspaket om kvalitetskontroll

Högskolan i Skövde leder arbetsområdet som fokuserar på kvalitetskontroll. Forskarna kommer då använda avancerad AI för att analysera genuttrycksdata från singelceller. Det handlar om att undersöka vilken aktivitet generna har i enskilda celler. Det är som att läsa av vilka gener som är ”på” eller ”av” i en enda cell, vilket kan ge en detaljerad bild av vilken celltyp det är och vad som gör den unik.

Det är viktigt för att förstå hur celler beter sig och förändras, till exempel vid sjukdomar eller under olika behandlingar.

– Vi kommer att producera genuttrycksdata från hundratusentals celler och träna en AI för att automatiskt kunna känna igen och klassificera celler. Enkelt uttryckt handlar det om att ta reda på om de stamceller som framställs håller tillräckligt hög kvalitet för att användas i behandlingar. Vi kommer också identifiera nya biomarkörer för kvalitetstestning, säger Jane Synnergren.

Mer om projektet

Projektet finansieras av Vinnova som totalt satsar 95 miljoner kronor på sex nya innovationsmiljöer som i samverkan ska ta fram banbrytande lösningar och stärka Sveriges position inom området precisionsmedicin. StartCell är en av innovationsmiljöerna där Högskolan är en av elva parter. Högskolan i Skövdes del i projektet finansieras med 2,7 miljoner kronor.

Tolebrutinib bromsar hastigheten av funktionsnedsättning med 31% vid icke-skovvis sekundärprogressiv multipel skleros

Tolebrutinib, en hjärnpenetrerande BTK-hämmare, bromsar hastigheten av funktionsnedsättningen som sker oberoende av skovaktivitet. Globala regulatoriska ansökningar kommer att påbörjas under andra halvåret 2024.

Resultaten från fas 3-studien HERCULES presenterades vid kongressen ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis) i Köpenhamn den 20 september. Det primära effektmåttet i studien uppfylldes; Tolebrutinib fördröjde tiden till 6-månaders bekräftad progression av funktionsnedsättning hos patienter med skovfri sekundärprogressiv MS (försämring av sjukdom över tid / confirmed disease progression, CDP) med 31% jämfört med placebo (HR 0,69; 95% CI 0,55-0,88; p=0,0026).

Antalet deltagare som erhöll bekräftad signifikant förbättring av sin funktion ökade dessutom tvåfaldigt; 10% med tolebrutinib jämfört med 5% med placebo (HR 1,88; 95% CI 1,10 till 3,21; nominellt p=0,021). Icke skovvis sekundärprogressiv multipel skleros (nrSPMS) kännetecknas av en smygande försämring av neurologisk funktion över tid, oberoende av återfall (skov), och som hittills saknat godkända behandlingsalternativ.

Baserat på preliminär analys av HERCULES-studien fanns det en liten ökning av vissa biverkningar hos patienter som behandlades med tolebrutinib. Förhöjda leverenzymer (>3xULN (övre normalgränsen/upper limit of normal) observerades hos 4,1% av studiedeltagarna som fick tolebrutinib jämfört med 1,6% i placebogruppen. Detta är en biverkning som också rapporterats med andra BTK-hämmare vid MS. En liten andel (0,5%) av deltagarna i tolebrutinibgruppen fick ALT-värden på >20xULN, vilka alla inträffade inom de första 90 dagarna av behandlingen. Alla utom ett fall av förhöjda leverenzymer återgick till normalvärde utan ytterligare medicinsk intervention.

Även resultaten från fas 3-studierna GEMINI 1 och 2 för skovvis MS (RMS) presenterades under ECTRIMS:

  • I varken GEMINI 1 eller 2 uppnåddes det primära effektmåttet för statistiskt signifikant minskning av årlig skovfrekvens (annual relapse rate, ARR) jämfört med Aubagio.
  • Däremot uppnåddes det viktiga sekundära effektmåttet, via en sammanslagen analys av data från GEMINI 1 och 2, som visade att tolebrutinib på ett likande sätt som vid nrSPMS fördröjde tiden till 6-månaders bekräftad försämring av funktionsnedsättning (CDW) med 29% (HR 0,71; 95% CI: 0,53-0,95; nominellt p=0,023).
  • Dessa resultat, i avsaknad av en statistiskt signifikant effekt på skov, ger stöd för att tolebrutinib kan påverka smygande neuroinflammation, som manifesterar sig som sjukdomsprogression oberoende av skov (PIRA).
  • I en preliminär analys av sammanslagna säkerhetsdata från GEMINI 1 och 2 var observerade biverkningar generellt jämt fördelade mellan tolebrutinib- och Aubagio-armarna, med undantag för sällsynta förhöjda ALT-värden.

Professor Fredrik Piehl, Karolinska institutet och huvudprövare i Sverige för tolebrutinib fas 3-studien Gemini 1:

“I GEMINI-studierna , där patienter med skovvis MS studerades kunde man inte påvisa förbättrad effekt på skov jämfört med teriflunomid, men risk för funktionsnedsättning var lägre för de som behandlades med tolebrutinib, vilket stämmer överens med resultat från HERCULES-studien i sekundärprogressiv MS. Detta stärker tolkningen att tolebrutinib har effekt på den viktigaste negativa konskevensen av MS under flera delar av sjukdomsförloppet.”


Professor Jan Lycke, Sahlgrenska universitetssjukhuset och nationell huvudprövare i Sverige för tolebrutinib fas 3-studien Gemini 1:

“Resultaten för BTK-hämmaren Tolebrutinib i HERCULES-studien visar att tiden till funktionsnedsättning kunde fördröjas vid sekundärprogressiv MS utan skov. Ökad funktionsnedsättning är en stor utmaning idag för denna patientgrupp som hittills saknat godkända behandlingsalternativ.”


Om studierna HERCULES och GEMINI
HERCULES (NCT04411641) var en dubbelblind randomiserad fas 3-klinisk studie som utvärderade effekten och säkerheten av tolebrutinib hos studiedeltagare med nrSPMS.

GEMINI 1 (studieid: NCT04410978) och GEMINI 2 (studied: NCT04410991) var dubbelblinda randomiserade fas 3-kliniska studier som utvärderade effekten och säkerheten av tolebrutinib jämfört med Aubagio hos deltagare med skovvis förlöpande former av MS.

Om multipel skleros
Multipel skleros är en kronisk, immunmedierad autoimmun, neurodegenerativ sjukdom som resulterar i ackumulering av irreversibla funktionsnedsättningar över tid. De fysiska och kognitiva funktionsnedsättningarna leder till gradvis försämring av hälsotillståndet och lägre livskvalitet, vilket påverkar patienternas vård och livslängd. Ackumulering av funktionsnedsättning förblir det betydande ouppfyllda medicinska behovet vid MS. Hittills har det primära målet för nuvarande terapier varit perifera B- och T-celler, medan medfödd immunitet, som tros driva ackumuleringen av funktionsnedsättning, förblivit till stor del obehandlad av nuvarande terapier. För närvarande godkända eller testade läkemedel för MS riktar sig huvudsakligen mot det adaptiva immunsystemet och/eller verkar inte direkt inom centrala nervsystemet (CNS) för att ge klinisk nytta.

RMS avser personer med MS som upplever episoder av nya eller förvärrade symtom (kända som skov) följt av perioder av partiell eller fullständig återhämtning. nrSPMS avser personer med MS som trots avsaknad av skov fortsätter att uppleva ackumulering av funktionsnedsättning genom bland annat trötthet, kognitiv nedsättning, balans- och gångsvårigheter, förlust av tarm- och/eller blåsfunktion samt sexuell dysfunktion.


Om tolebrutinib
Tolebrutinib är en oral BTK-hämmare (bioaktiv Bruton’s tyrosinkinas) som uppnår CSF-koncentrationer som förväntas modulera B-lymfocyter och sjukdomsassocierade mikroglia. Tolebrutinib utvärderas i fas 3-kliniska studier för behandling av olika former av multipel skleros och dess säkerhet och effektivitet har inte utvärderats av någon regulatorisk myndighet världen över.

För mer information om tolebrutinib kliniska studier, vänligen besök www.clinicaltrials.gov.