När någon drabbas av en stroke är tiden och valet av behandling avgörande faktorer. Resultatet beror till stor del på hur snabbt personen får rätt vård. Om ambulanspersonalen kan rådfråga en strokespecialist via videostreaming inne i ambulansen, innan avfärd, kan liv räddas och permanenta hjärnskador förhindras. Detta visas i en studie ledd av Chalmers tekniska högskola i Sverige, som involverade alla viktiga yrkesgrupper som krävs när någon drabbas av en akut stroke.

Video streaming from ambulance can be life-changing for acute stroke patients

When someone suffers a stroke, time and choice of treatment are critical factors. The outcome largely depends on how quickly the person receives the right care. If the ambulance staff can consult a stroke specialist via video streaming inside the ambulance, before departure, lives can be saved and permanent brain damage prevented. This is shown in a study led by Chalmers University of Technology, in Sweden, which involved all of the key professional groups required when someone suffers an acute stroke.

”Using video streaming and consultation in the ambulance, stroke patients can quickly and remotely be assessed by a neurologist and driven directly to the hospital that can provide them with the best care. The biggest difference can be felt by the people who live furthest away from a specialist hospital. So, in addition to better care outcomes, this means more equal care for each stroke patient,” says Stefan Candefjord, who is a researcher in digital health at the Department of Electrical Engineering at Chalmers and first author of a new scientific study within the project VIPHS (Video Support in the PreHospital Stroke Chain). 

The right decision can save one and a half hours

A stroke is mostly caused by a clot in the blood vessels of the brain. In the case of clots in smaller blood vessels, clot-dissolving drugs, known as thrombolytics, are normally given at a nearby emergency hospital. However, in the case of clots in the larger vessels of the brain, significantly better results are achieved if the blood clot can be removed through a surgical procedure – thrombectomy. This involves entering a blood vessel that leads into the brain and mechanically pulling out the clot with the help of a catheter. Since this is quite a complicated procedure, it can only be performed at specialist hospitals like university hospitals, such as Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg, Sweden. Regardless of the treatment needed, a CT (computed tomography) image examination of the brain is initially done at hospital to assess the situation and the type of stroke. If the patient has been transported to a nearby emergency hospital, further transport is then usually required to be able to offer thrombectomy – if this is deemed to be the optimal treatment.

 ”A decision in the ambulance to transport a patient directly to Sahlgrenska University Hospital is estimated to save one and a half hours in processing time for patients who live outside Greater Gothenburg. This can be a life-changing timesaving for those who need a thrombectomy, as an hour’s delay is estimated to halve the effect of the treatment. Every year, a significant number of people could have a completely different life if they had a thrombectomy faster,” says Bengt Arne Sjöqvist, Professor Emeritus of digital health at the Department of Electrical Engineering at Chalmers, and co-author of the scientific article.

Bengt Arne Sjöqvist.

The researchers behind the study point out that it is important to identify as early as possible, and with high precision, which patients need which care. With the video streaming support, it is possible to enhance an existing care process for selected patients, which is currently based on telephone calls between ambulance personnel and specialist doctors.

”With video cameras in the ambulances, we can make today’s stroke care even better for more patients. The same neurological assessment that the doctor does in a hospital can now be done at a much earlier stage in the ambulance. This process is a team effort that involves many people from different parts of the care chain, where everyone is important to reduce the number of minutes it takes to treat the stroke patient,” says Mikael Jerndal, neurologist and chief physician at the stroke unit at Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg.

Realistic full-scale simulations

To test and evaluate how a video-assisted decision support system can work in practice, realistic full-scale simulations were conducted. Four ambulance teams received alerts about people with stroke symptoms of varying severity. The patients were played by neurologists and the ambulances were equipped with three cameras that were connected to stroke specialists at Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg.

The first camera focused on the patient’s face, so that an assessment of facial expressions, as well as head and eye movements could be made. The second camera was angled towards the side of the patient, to give a general overview and assess the ability to lift and hold up their arms. Finally, a third camera showed the patient’s legs, to make a similar assessment as for the arms.

Continued work to introduce technology as normal routine

After the simulation study, a clinical pilot study was carried out with three ambulances and actual stroke patients, in a region outside of Gothenburg – Södra Älvsborg. The pilot study was successful, and the results and experiences where transferred to Region Västra Götaland , the responsible healthcare stakeholder, as part of its investment and promotion of increased healthcare digitalisation.

”With the primarily responsible stakeholder as project lead, the intention was to manage a critical phase in utilisation as well as regional adaptation, deployment and future form of operation, a work that is still ongoing.  Of course, we hope that the positive results from our work will soon be shared by patients, and then also in other places. Disseminating and sharing our results and experiences, as well as helping everyone who wants to test and implement, is important to us,” says Bengt Arne Sjöqvist.

 

More about the research 

The study “Video support for prehospital stroke consultation: implications for system design and clinical implementation from prehospital simulations” is published in BMC Medical Informatics and Decision Making.

The article is written by Stefan Candefjord, Magnus Andersson Hagiwara, Bengt Arne Sjöqvist, Jan-Erik Karlsson, Annika Nordanstig, Lars Rosengren and Hanna Maurin Söderholm.

The study has been carried out within the framework of the project Video Support in the Prehospital Stroke Chain, ViPHS, which was started in 2015/2016 on the initiative of Bengt Arne Sjöqvist (concept, technology, system and process design) from Chalmers and Lars Rosengren (concept, medicine and care process) from Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg and Sahlgrenska University Hospital.

The work with ViPHS has been carried out within the framework of the long-term regional interdisciplinary collaboration on prehospital care that has been ongoing in and around Gothenburg, Sweden, for more than ten years. This includes all parties involved in the study, and the ambition of the collaboration is to cover the entire perspective from research to utilisation in healthcare. In addition to ViPHS, other possible tools are also being studied to increase the precision of early decisions in stroke. These are still in their early stages, but include, for example, AI methods.

At the time of writing the scientific article, the authors were active at Chalmers University of Technology, the University of Borås, Sahlgrenska University Hospital, the Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg and the PICTA Prehospital Innovation Arena at Lindholmen Science Park.

The research has received support from the Innovation Fund VGR, Region Västra Götaland and Vinnova.

More about stroke:

Stroke is a collective name for diseases caused by a blood clot (infarction) or a haemorrhage in the brain. About 85 percent of the cases are infarctions. Every year, about 6 million people are affected in the world, and in Sweden, according to the National Quality Register for Stroke Care, there are about 25,000 people. In Sweden, just over 20 percent die within 28 days, about 30 percent end up in a lifelong position of dependency and the rest have manageable after-effects or become unaffected. The outcome largely depends on how quickly the person receives the right care. The social cost of stroke is estimated at just over SEK 18 billion annually in Sweden – excluding efforts from, for example, relatives.

Sources: riksstroke.org, neurologiisverige.se

Caption: Using video streaming and consultation in the ambulance, stroke patients can quickly and remotely be assessed by a neurologist and driven directly to the hospital that can provide them with the best care. To test and evaluate how a video-assisted decision support system can work in practice, realistic full-scale simulations were conducted in a study led by Chalmers University of Technology in Sweden. The ambulances were equipped with three cameras that were connected to stroke specialists at Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg. The first camera was angled towards the side of the patient, to give a general overview and assess the ability to lift and hold up their arms. The second camera focused on the patient’s face, so that an assessment of facial expressions, as well as head and eye movements could be made. Finally, a third camera showed the patient’s legs, to make a similar assessment as for the arms.

Image credit: Magnus Andersson Hagiwara and Hanna Maurin Söderholm

Svenska Läkaresällskapet belönar professor Lars-Olof Wahlund, Karolinska Institutet, med Bengt Winblads pris 2024. Priset belönar framstående insatser inom Alzheimerforskningen och pristagaren belönas med 200 000 kronor.

Professor Lars-Olof Wahlund. Foto: Svenskt Demenscentrum

Lars-Olof Wahlund tilldelas priset för sitt arbete med att utveckla avbildningstekniker som används för att studera hjärnan hos både friska och sjuka individer. Framför allt är Lars-Olof Wahlund en av pionjärerna inom magnetkameraavbildning av den levande hjärnan, och han var tidig med att utveckla bildbehandlingsprogram som möjliggör effektiv användning av tekniken. Hans forskning har lett till en ökad förståelse av hur olika neurodegenerativa sjukdomar – framför allt Alzheimers sjukdom – utvecklas.

– Lars-Olof Wahlund har varit ledande inom fältet både nationellt och internationellt och har medverkat till att ta fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid Alzheimers sjukdom och annan demens. Han är även en mycket framgångsrik pedagog och har förmedlat sin kunskap till en ny generation av specialistläkare, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

– Det är fantastiskt roligt att hedras av Svenska Läkaresällskapet med Bengt Winblads pris. Jag har en bakgrund inom psykiatrin och mitt intresse för hjärnan och hjärnavbildning ledde så småningom till att jag började med forskning inom geriatriken om demenssjukdomar. Det känns särskilt hedrande att mina tidiga samarbeten med radiologer, sjukhusfysiker och senare också med civilingenjörer framför allt från KTH, på detta sätt uppskattas, säger Lars-Olof Wahlund, professor vid Karolinska Institutet.

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 22 oktober 2024.

Om Bengt Winblads pris
Bengt Winblads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset delas ut årligen av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

AbbVie meddelar positiva resultat från fas III-studien TEMPO-1, som utvärderar tavapadon som monoterapi vid tidig Parkinsons sjukdom

• Tavapadon som monoterapi uppnådde det primära effektmåttet i den pivotala fas III-studien TEMPO-1 och visade en statistiskt signifikant förbättring från baslinjen i MDS-UPDRS del II och III kombinerat, vid vecka 26

• Studien uppnådde också sekundära effektmått och visade statistiskt signifikant förbättring från baslinjen i MDS-UPDRS del II

• Resultat från fas III-studien TEMPO-2, som utvärderar tavapadon som monoterapi med flexibel dosering, förväntas i slutet av 2024

AbbVie meddelar positiva resultat från den pivotala fas III-studien TEMPO-1 vid tidig Parkinsons sjukdom. Tavapadon är en partiell D1/D5-dopaminreceptoragonist med dosering en gång dagligen. TEMPO-1 utvärderar effekt, säkerhet och tolerabilitet av två doser (5 eller 15 mg, en gång dagligen) av tavapadon som monoterapi hos vuxna med tidig Parkinsons sjukdom. Studien uppnådde sitt primära effektmått då patienter som behandlades med tavapadon, oavsett dos, upplevde en statistiskt signifikant förbättring från baslinjen jämfört med placebo (placebo: +1,8; 5 mg: -9,7; 15 mg: -10.2; p-värde <0,0001 för varje dos jämfört med placebo) enligt skalan MDS- UPDRS del II och III kombinerat, vid vecka 26.

TEMPO-1-studien uppnådde även det sekundära effektmåttet, vilket visade en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av ADL (Activities in Daily Living) enligt MDS-UPDRS del II i båda dosgrupperna av tavapadon jämfört med placebo vid vecka 26.

– Data från TEMPO-1 i kombination med tidigare rapporterade resultat från TEMPO-3, visar på potentialen hos tavapadon för personer med Parkinsons sjukdom, säger Primal Kaur, läkare och vice president för läkemedelsutveckling inom immunologi, neurologi och ögonvård på AbbVie. Detta är ett viktigt steg framåt i vårt åtagande att förbättra vår portfölj inom neuroscience och visar vårt engagemang för att stödja patienter i alla faser av Parkinsons sjukdom. Vi ser fram emot att dela ytterligare data senare i år från TEMPO-2 monoterapistudien.

Säkerhetsprofilen som observerades i TEMPO-1 överensstämmer med tidigare kliniska prövningar.^1,2 Majoriteten av de rapporterade biverkningarna var milda till måttliga i svårighetsgrad.

Fullständiga resultat från TEMPO-1 kommer att presenteras vid kommande kongresser och användas vid ansökan om regulatoriskt godkännande av tavapadon som behandling för Parkinsons sjukdom. Resultat från fas III-studien TEMPO-2, med tavapadon som flexibel dos i monoterapi, förväntas i slutet av 2024.

Om Tavapadon

Tavapadon är en selektiv partiell D1/D5-receptoragonist under utveckling för Parkinsons sjukdom och studeras för närvarande som en dos om dagen för användning både som monoterapi och som tilläggsbehandling till levodopa. Säkerhet och effekt av tavapadon har inte helt fastställts.

Om kliniska prövningsprogrammet TEMPO

De olika TEMPO-studierna utvärderar effekt, säkerhet och tolerabilitet av tavapadon hos en bred patientpopulation med Parkinsons sjukdom, och innefattar två monoterapi fas III-studier (TEMPO-1 och TEMPO-2) samt en fas III-studie med tilläggsbehandling till levodopa (TEMPO-3). AbbVie genomför även en fjärde, öppen förlängningsstudie (TEMPO-4) för att utvärdera säkerhet och tolerans av tavapadon på längre sikt.

TEMPO-1 är en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad, parallellgrupp fas III-studie under 27 veckor för att utvärdera effekt, säkerhet och tolerabilitet av två doser av tavapadon som monoterapi vid tidig Parkinsons sjukdom. Det primära effektmåttet är förändring från baslinjen i MDS-UPDRS del II och III kombinerat. Det sekundära effektmåttet inkluderar förändring från baslinjen i MDS-UPDRS del II samt procentandel respondenter med ”mycket förbättrad” eller ”väldigt mycket förbättrad” gällande patientens totala intryck av förändringen (PGIC-Patient Global Impression of Change).

MDS-UPDRS utvärderar olika aspekter av Parkinsons sjukdom inklusive motorisk och icke-motorisk rörlighet, aktiviteter i dagliga livet, ADL, samt motoriska komplikationer.⁴ MDS-UPDRS inkluderar en motorisk utvärdering och mäter sjukdomens omfattning och börda. Del II innehåller 13 delpoäng för de motoriska upplevelserna i det dagliga livet, ADL, och del III innehåller 33 delpoäng baserade på 18 moment. Poängen för varje del summeras för att beräkna totalpoängen. Totalpoängen för del II+III är 0-184 (del II högsta totala poäng är 52 + del III högsta totala poäng är 132). Ju högre poäng desto större svårighetsgrad för patienter att utföra momenten. En negativ förändring från baslinjen representerar en förbättring av motorfunktionen.⁵

Totalt 529 vuxna mellan 40-80 år deltog i studien. Alla hade en verifierad Parkinsondiagnos och hade varit sjuk (från tidpunkten för diagnos) mindre än tre år. Patienterna randomiserades till att få tavapadon titrerat till 5 mg, tavapadon titrerat till 15 mg eller placebo, oralt en gång om dagen.

Fullständigt globalt pressmeddelande och referenser här.

Migrän är inte bara en intensiv huvudvärk, det är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar både de drabbade och deras omgivning i hög grad. En ny undersökning, genomförd av Pfizer, visar att många som lever med migränliknande symtom fortfarande saknar en formell diagnos, vilket kan leda till att de inte får rätt behandling och stöd. Här presenteras undersökningens viktigaste resultat samt förslag på hur livskvaliteten för personer med migrän i Sverige kan förbättras.

Över 1 miljon svenskar lever med migrän
Enligt undersökningen, som genomfördes av Pfizer i samarbete med Verian, uppskattas över en miljon personer i åldern 18–74 år i Sverige leva med migrän. På global nivå klassas sjukdomen som den tredje mest invalidiserande bland personer i åldern 25–40 år. Trots sjukdomens utbredning är underdiagnostisering ett stort problem – hela 49% av de som lider av migrän uppger att de inte har fått en migrändiagnos från en läkare.

Behandlingsklyftan – många utan vård
Ett anmärkningsvärt resultat från undersökningen är att 35% av de som lever med migrän aldrig har varit i kontakt med vården för sina symtom. Dessutom upplever 18% av de drabbade att de inte tas på allvar av vården, vilket ytterligare försvårar möjligheten till en korrekt diagnos och behandling.

Många migräniker tar saken i egna händer. 88% uppger att de praktiserar någon form av egenvård, som att undvika stress och se till att få tillräckligt med sömn – faktorer som enligt forskning kan påverka både frekvens och intensitet av migränattacker.

Migränens påverkan på livet
Migrän har en djupgående inverkan på de drabbades livskvalitet. Enligt undersökningen måste hela 42% gå till jobbet trots pågående migränanfall, och 34% uppger att sjukdomen påverkar deras arbetsliv i hög grad. Migrän hindrar inte bara människor från att uppnå sin fulla potential på jobbet (26%), utan påverkar även deras sociala och personliga relationer. För 43% av kvinnorna och 29% av männen innebär migrän att de tvingas ställa in sociala aktiviteter, och 12% uppger att sjukdomen hindrar dem från att vara intima i den utsträckning de skulle vilja.

Även anhöriga påverkas. Bland de som har en nära relation till någon med migrän, svarar 36% att situationen är psykiskt påfrestande.

Behov av förbättrad vård och stöd
Undersökningen understryker vikten av att fler får tillgång till diagnos och adekvat behandling för sin migrän. Att öka medvetenheten om sjukdomen, både inom vården och i samhället i stort, är avgörande för att minska lidandet och förbättra livskvaliteten för de drabbade.

Åtgärdsförslag:

1. Förbättrad diagnostik: Öka tillgången till korrekt diagnos för de som lider av migränsymtom.

2. Utbildning inom vården: Säkerställa att vårdpersonal har tillräcklig kunskap för att ta migränpatienter på allvar.

3. Ökat stöd för egenvård: Främja egenvårdsmetoder som kan lindra och förebygga anfall, med fokus på stresshantering och sömn.

4. Arbetsplatsanpassningar: Arbetsgivare bör skapa bättre förutsättningar för anpassningar på arbetsplatser för dem som lever med migrän.

Migrän är en sjukdom som för många är osynlig för omvärlden, men för de drabbade innebär den en ständig kamp. Genom ökad medvetenhet och bättre vårdinsatser kan vi minska bördan och förbättra livskvaliteten för de som lever med migrän i Sverige.

FOTNOT: Undersökningen ”Leva med migrän i Sverige 2024” har genomförts bland den svenska allmänheten, 18–79 år, via webbenkät med Verians slumpmässigt rekryterade Sifopanel. Huvudmålgrupp är de som har migrän och/eller är nära anhörig till en person som har migrän. 3 124 intervjuer har genomförts*. Undersökningen är utförd på uppdrag av Pfizer och genomförd under perioden 20 maj–9 juni 2024.

Ta del av undersökningen här.