GettyImages.

I samband med G7-mötet i Kanada under helgen som gick, samlades beslutsfattare, forskare och representanter från näringslivet vid G7 Canada Brain Economy Summit i Calgary, där en ny internationell deklaration lanserades med målet att etablera hjärnhälsa som en prioriterad fråga inom global ekonomisk politik.

Deklarationen, kallad Canada Brain Economy Declaration, markerar ett betydande skifte i hur hjärnhälsa betraktas: inte enbart som ett folkhälsoproblem, utan som en strategisk ekonomisk fråga med direkt påverkan på produktivitet, innovation och långsiktig tillväxt i världens ledande ekonomier.

Med stöd från bland andra Davos Alzheimer’s Collaborative (DAC), uppmanar deklarationen G7-länderna att vidta konkreta åtgärder inför nästa G7-toppmöte i Frankrike 2026. Bland de föreslagna initiativen märks:

• Inkludering av begreppet ”hjärnkapital” i 2025 års G7-ledarkommuniké
• Samordning av investeringsstrategier mellan hälso- och finansdepartement
• Inrättande av en G7+ arbetsgrupp för hjärnekonomiska frågor
• Genomförande av en särskild G7-konferens med fokus på hjärnhälsa och ekonomi

Bakgrunden till deklarationen är de snabbt växande samhällsekonomiska kostnaderna för hjärnrelaterade sjukdomar – inklusive neurodegenerativa, psykiatriska och substansrelaterade tillstånd – vilka enligt aktuella prognoser beräknas uppgå till 16 biljoner USD globalt till år 2030.

– Hjärnhälsa är grundläggande för framtidens ekonomi. Inget land har råd att ignorera de multi-biljonkostnader som är kopplade till obehandlade hjärnsjukdomar, sade George Vradenburg, grundande ordförande för DAC.

Initiativet speglar ett växande globalt samförstånd kring behovet av tvärsektoriell samverkan för att främja både mental och neurologisk hälsa – inte minst i ljuset av en åldrande befolkning, ökande psykisk ohälsa och ett förändrat arbetsliv.

DAC:s deltagande i mötet ingår i organisationens internationella initiativ Brain House Tour, som syftar till att mobilisera aktörer från olika sektorer för att utforma en global agenda för hjärnhälsa. Nästa steg blir en presentation vid FN:s generalförsamling i New York i september (UNGA80), med slutmålet att lansera en global handlingsplan för hjärnekonomin vid Världsekonomiskt forum 2026.

Läs Canada Brain Economy Declaration i sin helhet här.

Är du en ung forskare inom neurovetenskap med banbrytande resultat? Då är det hög tid att söka det prestigefyllda Eppendorf & Science Prize for Neurobiology.

Priset delas ut årligen till forskare under 36 år som gjort enastående insatser inom neurobiologisk forskning – oavsett om det rör sig om molekylär, cellulär, systemisk eller organismisk nivå.

Vad får vinnaren?

• Ett pris på 25 000 USD
• Publicering av ditt arbete i Science
• Internationell uppmärksamhet och erkännande
• Möjlighet att bygga vidare på din karriär inom akademi eller industri

Även upp till tre finalister hedras och får sina prestationer uppmärksammade.

Sök själv – eller tipsa en kollega som bör söka!
Ansökan är öppen nu, så missa inte chansen att få ditt arbete erkänt i det internationella rampljuset.

Läs mer och ansök via Eppendorfs eller Sciences webbplats.

USA:s president Donald Trumps nedskärningar i forskningen påverkar nu Sverige. Flera projekt har blivit av med forskningsanslag från USA. Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, lyfter frågan om risken för amerikansk brain drain.

Sedan sitt tillträde har Trump-administrationen minskat finansieringen till flera amerikanska forskningsmyndigheter, däribland National Institutes of Health (NIH), National Science Foundation (NSF) och Department of Energy (DOE). Dessa nedskärningar har lett till uppsägningar och avbrutna projekt – och det påverkar forskningssamarbeten långt utanför USA:s gränser.

NIH har infört en ny policy som tillfälligt stoppar amerikanska universitet från att samarbeta med utländska forskare genom underkontrakt. En ny finansieringsstruktur ska vara på plats senast 30 september – fram till dess pausas samarbeten i både nya och pågående projekt. Och det finns inga garantier för att projekten fortsatt får pengar då.

Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd

Framstående forskare påverkas
Cecilia Lundberg är professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Hon säger att det för svenska forskare med finansiering från NIH blir svåra konsekvenser, även om de inte är många.

– NIH delar ju ut pengar till ett antal icke-amerikanska PI:s, alltså huvudansvariga forskare, för stora forskningsprojekt. För dem är ju detta väldigt allvarligt.

– Det är ju dessutom några av de mest framstående i forskarna, med stor påverkan på forskningen som drabbas – att få anslag från NIH är mycket, mycket svårt. Det handlar om unika projekt som NIH bedömt inte gått att bedriva i USA.

De här projekten har andra anslag från EU samtidigt, men anslagen från NIH är ofta stora och får därmed konsekvenser som att forskare i projekten måste sägas upp och att arbetet avstannar.

Skapar en oro
En enkät som Svenska Dagbladet skickat till Sveriges 13 universitet visar att flera har fått sina amerikanska anslag avbrutna.
Bara på Karolinska Institutet riskerar 21 forskningsprojekt att helt förlora sin finansiering från amerikanska NIH. Därför uppmanar lärosätet forskarna att pausa sina arbeten tills vidare.

Men Cecilia Lundberg poängterar att det fortfarande är ett relativt litet antal projekt som påverkas direkt. Däremot skapar USA:s agerande en stor oro och osäkerhet i forskarsamhället.

– Det går inte att lita på USA längre, vi vet inte hur framtiden ser ut. Vi vet inte längre spelreglerna. Det kan påverka postdocs till att exempelvis inte välja USA, trots att det vore det bästa för deras karriär. Andra kanske väljer en helt annan karriär, för man vet inte hur försörjningen kommer se ut. Vi förlorar bra idéer och bra hjärnor i hjärnforskningen.

Det här kan dessutom bara vara början. Trump föreslår i budgeten för 2026 mycket drastiska minskningar av forskningsanslag. Han vill minska NIH:s budget med 40 procent och NSF:s med över 50 procent, enligt Nature.

Forskningsdatabas hotas
Samtidigt varnar svenska forskare för att den amerikanska databasen PubMed riskerar att begränsas eller stängas ned. Enligt en rapport från Union of Concerned Scientists har Trump-administrationen tidigare agerat på sätt som begränsat tillgången till vetenskapliga resultat, vilket gör att forskarsamhället nu uppmanas att förbereda sig på ett scenario där medicinska forskningsresultat kan bli svårare att tillgå.

– Det skulle så klart innebära ett stort problem. Tidigare har USA och NIH väldigt generöst erbjudit den här servicen och sett forskning som en global företeelse. PubMed används jättemycket, men stängs den ner finns andra alternativ som Google Scholar. Där är dock urvalet annorlunda, det är svårare med källkritiken, den innebär mer jobb och allt blir lite krångligare. Det går dock att få ungefär samma information.

Fånga upp forskare
Samtidigt har Vetenskapsrådet utlyst ett nytt bidrag för att underlätta rekrytering av internationella forskare. Det är en utlysning om bidrag på två miljoner för att möjliggöra för svenska lärosäten och andra forskningsorganisationer att rekrytera framstående forskare verksamma utanför Europa.

– Det pratas om att locka hit Nobelpristagare, men jag tror inte det blir någon allmän forskarexodus från USA, utöver någon enskild individ. Jag tror snarare det blir så att svenska forskare väljer att inte åka dit trots att det skulle gynna individer och projekt.

Skulle Hjärnfonden kunna göra en liknande utlysning för att få hit framstående amerikanska forskare?

– Det här är inte aktuellt för Hjärnfonden i dagsläget, vi är en för liten finansiär för att kunna locka de stora forskarna.

”Genom att känna igen mönster från tidigare patienter kan modellen avgöra om en patient har den skovvisa formen eller om sjukdomen har övergått till sekundärprogressiv MS”, säger Kim Kultima som lett studien. Foto: David Naylor

För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, en övergång som idag identifieras i genomsnitt tre år för sent. Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant patienten har. Modellen ökar möjligheten att sätta in rätt behandling i tid och därmed bromsa sjukdomsförloppet.

Multipel skleros, MS, är en kronisk, inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. I Sverige finns det cirka 22 000 personer som lever med MS. De flesta patienter börjar med den skovvisa formen (RRMS), som kännetecknas av episoder av försämring med mellanliggande perioder av stabilitet. Med tiden övergår många till sekundärprogressiv MS (SPMS), där försämringen istället sker gradvis och utan tydliga skov. Att identifiera denna övergång är viktigt eftersom behandlingarna skiljer sig mellan de två olika formerna av MS. Idag ställs diagnosen i genomsnitt tre år efter att övergången skett, vilket kan leda till att patienter får läkemedel som inte längre är effektiva.

Baserad på svensk MS-data
Den nya AI-modellen sammanfattar kliniska data från över 22 000 patienter i det svenska MS-registret. Modellen bygger på data som redan samlas in vid vanliga vårdbesök, som neurologiska tester, magnetkameraundersökningar (MRI) och pågående behandlingar.

− Genom att känna igen mönster från tidigare patienter kan modellen avgöra om en patient har den skovvisa formen eller om sjukdomen har övergått till sekundärprogressiv MS. Det som är unikt för modellen är att den även anger hur säker den är på varje enskild bedömning. Detta innebär att läkaren får veta hur hög tillförlitligheten är och hur säker AI:n är på sin bedömning, säger Kim Kultima som lett studien.

Träffsäkerhet på 90 procent
I studien, som nu publicerats i tidskriften Digital Medicine, identifierade modellen övergången till sekundärprogressiv MS korrekt eller tidigare än vad som dokumenterats i patientjournalen i nästan 87 procent av fallen, med en generell träffsäkerhet på cirka 90 procent.

– För patienterna innebär det att diagnosen kan ställas tidigare, vilket gör det möjligt att anpassa behandlingen i tid och bromsa sjukdomens utveckling. Samtidigt minskar risken för att patienter får läkemedel som inte längre är verksamma. På sikt kan modellen också användas för att identifiera lämpliga deltagare till kliniska studier – något som kan bidra till mer effektiva och individanpassade behandlingsmetoder, säger Kim Kultima.

En öppen, anonymiserad version av modellen finns nu tillgänglig för forskare via webbtjänsten: https://msp-tracker.serve.scilifelab.se