Foto: Getty Images.

Personer med metabola syndromet löper ökad risk att utveckla Parkinsons sjukdom, enligt en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, lyfter vikten av att upptäcka och behandla metabola riskfaktorer i tid.

Metabola syndromet är ett samlingsnamn för flera riskfaktorer: bukfetma, högt blodtryck, förhöjda blodsockernivåer och störda blodfetter. Det är sedan länge känt som en stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Nu visar forskarna att syndromet även kan spela en roll vid utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom, vilket är en koppling som hittills varit relativt lite uppmärksammad.

– Studien belyser en koppling mellan två mycket vanliga tillstånd. Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen efter Alzheimers sjukdom, och metabola syndromet påverkar ungefär en av fyra vuxna. Men det är också något man kan påverka själv, till skillnad från Parkinsons sjukdom som inte har något botemedel, säger sisteförfattare Weili Xu, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

Professor Weili Xu. Foto: Rickard Kilström

I studien följdes 467 200 personer i upp till 15 år. I gruppen med metabola syndromet – vilket omfattade 38 procent av deltagarna – var risken för Parkinsons sjukdom högre än i gruppen utan syndromet. Incidensen var 5,21 fall per 10 000 personår bland dem med metabola syndromet jämfört med 4,87 fall per 10 000 personår bland dem utan.

När forskarna justerade för faktorer som ålder, rökning, fysisk aktivitet och genetiska risker, visade det sig att personer med metabola syndromet hade cirka 40 procent högre risk att utveckla Parkinsons sjukdom.

Resultaten stärks av tidigare forskning
Forskarna genomförde också en meta-analys där åtta tidigare studier inkluderades. Även där sågs ett liknande samband: personer med metabola syndromet hade i snitt 29 procent högre risk för Parkinsons.

– Vi fann också en högre risk för Parkinsons sjukdom hos personer med både metaboliskt syndrom och en genetisk predisposition för Parkinsons sjukdom. Detta tyder på att det kan vara särskilt viktigt att upprätthålla en god metabolisk hälsa för personer som har gener som ökar risken för Parkinsons sjukdom, säger Weili Xu. Hon fortsätter:

– Framtida studier behövs för att ta reda på om förebyggande åtgärder mot metabola syndromet kan bli ett verktyg även i kampen mot Parkinsons sjukdom.

Forskarna påpekar att en begränsning av studien är att de flesta deltagarna var vita, vilket innebär att resultaten bör tolkas med försiktighet när de appliceras på andra grupper.

Studien är en observationsstudie och det går inte att dra slutsatser om orsakssamband.

Studien finansierades av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, FORTE, Karolinska Institutet och Demensfonden. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Texten är baserad på ett pressmeddelande från tidskriften Neurology. 

Publikation

”Metabolic syndrome and incidence of Parkinson’s disease: a community-based longitudinal study and meta-analysis”, Xinjie Zhang, Jiao Wang, Abigail Dove, Ting Yu, Qiang Li, Rebecca F. Gottesman, Weili Xu, Neurology, online 20 augusti 2025, doi:

Elena Kozlova och hennes team visar att det nu går att ta hjälp av 3D-skrivare för att tillverka modeller, så kallade organoider, som liknar mänsklig nervvävnad. Foto: Tobias Sterner/Bildbyrån

Med hjälp av 3D-skrivare har forskare vid Uppsala universitet lyckats skapa en modell som liknar mänsklig nervvävnad. Modellen som kan odlas fram från patientens egna celler, gör det möjligt att testa nya läkemedelsbehandlingar i labbmiljö.

Motorneuroner är nervceller som styr våra muskler genom att skicka signaler från hjärnan och ryggmärgen ut till kroppen. Vid sjukdomar som ALS förstörs dessa celler, vilket leder till muskelsvaghet och förlamning. Förväntad överlevnad efter diagnos är i genomsnitt omkring fyra år, då patienternas rörelse- och andningsförmåga gradvis försämras. Det finns ännu ingen botande behandling, men vissa läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet.

I en ny studie, publicerad i International Journal of Bioprinting, visar forskarna att det nu går att ta hjälp av 3D-skrivare för att tillverka modeller, organoider, som liknar mänsklig nervvävnad. Dessa så kallade motorneuronorganoider kan till exempel användas i forskning eller för att testa nya läkemedel.

– Motorneuroner sitter i mitten av ryggmärgen, därför är det inte möjligt att testa behandlingar direkt på en patient som till exempel lider av en neurodegenerativ sjukdom som ALS. Vår metod metoden gör det möjligt att konstruera motorneuronorganoider direkt från patientens hudceller och bygga ryggmärgsorganoider för att sedan kunna testa nya behandlingar, säger Elena Kozlova, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi och studiens huvudförfattare.

Modellen tillverkas med 3D-skrivare

I den aktuella studien använde forskarna mänskliga stamceller som programmerats till att bli motorneuronprogenitorer, en sorts omogna nervceller som senare kan utvecklas till fullmogna motorneuroner. Cellerna blandades med ett mjukt gelatin och skrevs sedan ut lager för lager med en 3D-skrivare, vilket byggde upp vävnaden och dess struktur. Denna samprintning gav en jämn tredimensionell fördelning av cellerna i materialet och förbättrade förutsättningarna för nervtrådarnas tillväxt.

I tidigare försök växte nervtrådarna endast på ytan, men nu lyckades forskarna få dem att växa även inuti strukturen. Lösningen var att använda ett mjukare 3D-printmaterial som behåller sin form, men samtidigt tillåter nervtrådar att sprida sig in i materialet. För att hjälpa cellerna att mogna och utvecklas använde forskarna små partiklar med porös struktur – så kallade mesoporösa kiseldioxidpartiklar – som fylldes med tillväxtfaktorer och blandades in i materialet.

Tagit fram guide för tillverkning av nervvävnad

I studien presenterar forskarna ett steg-för-steg-protokoll för hur man ska gå tillväga för att tillverka mer avancerade och standardiserade modeller av nervvävnad i 3D.

– Det är viktigt för forskning och läkemedelstestning att vi kan printa ett stort antal organoider på ett reproducerbart sätt. Vår metod gör det också möjligt att inkludera andra typer av nervceller och stödjeceller, vilket kan bana väg för mer kompletta modeller av ryggmärgen, säger Elena Kozlova.

Text: Sandra Gunnarsson, Uppsala universitet

Bilden till vänster visar motorneuron som har genererats från mänskliga stamceller (iPSC) och integrerats i en 3D-printad biostruktur. Cellerna (rött) växer inuti strukturen och visas här från olika vinklar, vilket illustrerar hur de fördelar sig och organiseras i det tredimensionella materialet.

BioArctics partner Eisai meddelar att lanseringen av Leqembi i EU inleds i Österrike den 25 augusti 2025 och kommer att lanseras i Tyskland den 1 september 2025. Leqembi godkändes av Europeiska kommissionen i april 2025 som den första behandlingen som riktar sig mot en underliggande orsak till Alzheimers sjukdom. Det är avsett för behandling av vuxna patienter med diagnosticerad mild kognitiv svikt (MCI) eller mild demens till följd av Alzheimers sjukdom (mild AD), som är icke-bärare eller heterozygoter av apolipoprotein E ε4(ApoE ε4)-genen och som har bekräftad amyloidpatologi. Tyskland och Österrike blir först i EU att lansera Leqembi.

Efter godkännandet från Europeiska Kommissionen har Eisai arbetat med europeiska och nationella läkemedelsmyndigheter för att genomföra de obligatoriska godkännandekraven inför lanseringen. Programmet för kontrollerad åtkomst är nu på plats i Österrike och Tyskland, vilket möjliggör lanseringen i dessa två första EU-länder.

Alzheimers sjukdom är en progressiv, obeveklig sjukdom med amyloid-beta (Aβ) och tau som kännetecken. Sjukdomen utvecklas stegvis och tilltar i svårighetsgrad över tid. Varje stadium av sjukdomen innebär olika utmaningar för personer som lever med sjukdomen och för deras vårdgivare. Det finns ett stort medicinskt behov av nya behandlingsalternativ som kan bromsa sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom och minska dess belastning på de personer som lever med sjukdomen och samhället i stort. Bara Leqembi bekämpar Alzheimers sjukdom på två sätt – det riktar in sig både mot både amyloidplack och protofibriller vilket i sin tur kan påverka tau-ackumuleringen nedströms.

I den kliniska studien Clarity AD var det primära effektmåttet den globala kognitiva och funktionella skalan, CDR-SB Behandling med lecanemab (n=757) i patientpopulationen godkänd för behandling i EU (ApoE ε4 heterozygoter eller icke-bärare, mätt med multipel imputation), bromsade den kliniska försämringen enligt CDR- SB med 31 % vid 18 månader jämfört med placebo (n=764).ⁱ

I den EU-godkända behandlingspopulationen (ApoE ε4 heterozygoter eller icke-bärare) (n=757), var de vanligaste biverkningarna infusionsrelaterade reaktioner (26%), ARIA-H (13%), huvudvärk (11%) och ARIA -E (9%). Symptomatisk ARIA-E uppstod hos 2% av deltagarna. Symptomatisk ARIA-H förekom hos 0,8% av patienterna.ⁱ

Leqembi är resultatet av ett långvarigt samarbete mellan företagen BioArctic och Eisai. Antikroppen utvecklades ursprungligen av BioArctic, baserat på professor Lars Lannfelts forskning och hans upptäckt av den arktiska mutationen i Alzheimers sjukdom. Eisai ansvarar för den kliniska utvecklingen, ansökningar om marknadsgodkännande samt den globala kommersialiseringen av Leqembi för Alzheimers sjukdom. BioArctic har tillsammans med Eisai rätt att marknadsföra Leqembi i Norden och bolagen förbereder en gemensam kommersialisering i regionen.

Läs pressmeddelandet här.

Professor Gonçalo Castelo-Branco vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, har tilldelats det prestigefyllda ERC Proof of Concept-anslaget av Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget finansierar projektet MeTLAND, som kan få mycket stor betydelse för epigenomikområdet och individanpassade behandlingar för sjukdomar som cancer och multipel skleros. Det är tredje gången som Gonçalo Castelo-Branco tilldelas ERC-anslag.

ERC Proof of Concept-anslaget ska stödja arbetet med att omsätta vetenskapliga upptäckter till färdiga lösningar och säkra att innovativa idéer kan nå marknaden och skapa samhällsnytta.

Gonçalo Castelo-Branco. Foto: Stefan Zimmerman

– Denna milstolpe innebär ett betydande framsteg inom epigenomisk forskning, som också belyser den synergistiska samarbetsandan och innovativa miljön i Stockholm. Projektet är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet och ett nytt bioteknikföretag, säger Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, om anslaget till MeTLAND-projektet.

MeTLAND-projektet, som Gonçalo Castelo-Branco leder, bygger på en ny metod för att profilera DNA-metylering.

Metod som överbrygger flaskhalsar
Det är ett samarbete mellan Gonçalo Castelo-Brancos labb, Marek Bartosovics forskargrupp vid Stockholms universitet och Stockholmsbaserade bioteknik-startupen NEXUS Epigenomics.

DNA-metylering är en avgörande epigenetisk modifiering som reglerar genuttryck vilka ofta förändras vid sjukdomar som cancer och multipel skleros.

– Medan befintliga metoder för att mäta DNA-metylering ofta är dyra och inkompatibla med avancerade tillämpningar som encellsprofilering eller rumslig profilering, överbrygger MeTLAND-metoden några av dessa flaskhalsar, säger Gonçalo Castelo-Branco.

NEXUS Epigenomics, som grundades av Mukund Kabbe och Jana Lalakova, inkuberas inom Karolinska Institutet Innovations och stöds av Karolinska Institutet Holding, Stockholm universitet holding och SEB. Enligt planen ska projektet starta hösten 2025.

Att få ERC Proof of Concept-bidrag för tredje gången är en betydande prestation.

– ERC är ett flaggskepp för spetskompetens inom vetenskap i Europa, så det är fantastiskt att få deras erkännande och stöd för tredje gången. Detta anslag kommer att göra det möjligt för vårt team att fortsätta utveckla epigenomiska teknologier och utforska deras kommersiella potential tillsammans med våra samarbetspartners, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Han tillskriver forskningsmiljön vid Karolinska Institutet en stor del av sina framgångar.

– KI i synnerhet, och Stockholmsregionen i allmänhet, har en extraordinär kritisk massa när det gäller utveckling av encells- och spatiala omikteknologier. Dessutom har en del av dessa tekniker framgångsrikt utvecklats till kommersiella produkter, vilket också är inspirerande.

Stöd för krävande ansökningsprocess
Ansökningsprocessen för ERC Proof of Concept-bidraget är mycket omfattande och kräver såväl stark vetenskaplig och teknisk genomförbarhet som en tydlig plan för kommersialisering.

Professor Castelo-Branco uppskattar det stora stödet från KI:s Grant Office och i synnerhet från Tamsin Lindström, scientific director vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, under beredningen av ERC-ansökan.

Partnerskapet med NEXUS Epigenomics har varit mycket viktigt för att formulera affärsstrategin och anpassa projektet till behoven inom epigenomikområdet.

Vid finansieringsperioden slut bör MeTLAND-projektet ha resulterat i att metoden validerats över olika provtyper och format, och därmed ha genererat robusta data i olika biologiska system.

– Teamet planerar också att utforska integrationen av MeTLAND med andra epigenetiska lager, såsom histonmodifieringar. Genom samarbetet med NEXUS Epigenomics hoppas vi kunna förstå flaskhalsar ur ett slutanvändarperspektiv, säger professor Castelo-Branco.

ERC Proof of Concept-anslaget beviljas som ett engångsbelopp på 150 000 euro under 18 månader.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut, pekar på behovet av skräddarsydd behandling för dessa patienter, enligt forskarna.

Hong Xu. Foto: Ulf Sirborn

– Våra resultat tyder på att inflammatorisk tarmsjukdom kan förvärra den kognitiva funktionen hos personer med demens. Det öppnar dörren för förbättrade vårdstrategier med närmare övervakning och riktad behandling som förhoppningsvis kan förbättra livskvaliteten för drabbade individer, säger Hong Xu, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, som lett forskningen.

Tarmen kan påverka hjärnan

Kopplingen mellan mag-tarmkanalen och hjärnan har fått allt större uppmärksamhet på senare år. Det finns hypoteser om att inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), såsom Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, kan bidra till demens men det är okänt hur dessa sjukdomar påverkar hjärnans kognitiva funktion.

I den aktuella studien har forskarna utgått från det svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och identifierat individer som utvecklat IBD efter att ha diagnostiserats med demens. Totalt 111 individer med både demens och nydiagnostiserad IBD jämfördes med 1110 matchade individer med demens men utan IBD. Båda grupperna var liknande i ålder, kön, demenstyp, samsjuklighet och pågående medicinering.

Forskarna analyserade förändringar i MMSE-poäng (Mini-Mental State Examination), som är ett vanligt mått på kognitiv funktion över tid. De jämförde försämringstakten mellan de två grupperna och undersökte också hur MMSE-poängen förändrades före och efter IBD-diagnosen.

Snabbare kognitiv försämring

Personer med både demens och IBD upplevde en snabbare kognitiv försämring och försämringen var mer uttalad efter IBD-diagnosen jämfört med tiden innan. Personer med båda diagnoser förlorade nästan 1 MMSE-poäng mer per år jämfört med personer med enbart demens.

– Denna försämring är kliniskt betydelsefull och jämförbar med skillnaden mellan patienter som får det nya alzheimerläkemedlet donanemab och de som inte får det. Mer forskning behövs för att förstå hur sjukdomar i tarmen påverkar hjärnan och om behandling av IBD kan bromsa den kognitiva försämringen, säger Hong Xu.

Eftersom det är en observationsstudie kan den inte fastställa ett orsakssamband. Forskarna saknade information om tarmsjukdomens svårighetsgrad och hade begränsad information om vilka IBD-behandlingar patienterna fick.

Studien finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, StratNeuro, Centrum för innovativ medicin (CIMED), U&L Angeby stiftelse, Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse, Åke Wibergs stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse, Njurfonden och KI stiftelser. Inga intressekonflikter har rapporterats.

Publikation

“Inflammatory Bowel Disease Linked to Accelerated Cognitive Decline in Individuals with Dementia: A Nationwide Cohort Study”, Minjia Mo, Jiangwei Sun, Iris Mikulic, Jonas F. Ludvigsson, Sara Garcia-Ptacek, Maria Eriksdotter, Hong Xu, Gut, online 12 juli 2025, doi: 10.1136/gutjnl-2025-335370.