Hur håller du din hjärna frisk? Hur kan du leva bättre varje dag efter att ha fått en diagnos som påverkar hjärnan? Brain & Life från American Academy of Neurology tar upp dessa frågor och mycket mer i den enda podden som fokuserar på samspelet mellan hjärnhälsa och neurologiska sjukdomar. Varje vecka pratar neurologerna Dr. Daniel Correa och Dr. Katy Peters med experter inom neurologi, kändisförespråkare och personer vars liv påverkas av hjärnrelaterade tillstånd. Syftet är att utbilda och inspirera dig till att bibehålla en frisk hjärna och ett hälsosamt liv.
Pulsen på Parkinsons sjukdom
Skånes universitetssjukhus bjuder in till en eftermiddag där många olika aspekter av Parkinsons sjukdom utforskas i en föreläsning som är en del av serien ”Pulsen på”.

Forskarna Maria H Nilsson, Sotirios Grigorio, Adjmal Nahimi och Gesine Paul-Visse föreläser under ”Pulsen på Parkinsons sjukdom”. Foton: Kennet Ruona/Lunds universitet, Magnus Erlandsson/Malmö universitet, privat.
Hur påverkar Parkinsons sjukdom sömnen och rörelseförmågan? Vilken betydelse kan den banbrytande studien STEM-PD få för framtidens behandlingar av denna komplexa neurologiska sjukdom? Skånes universitetssjukhus bjuder in till en eftermiddag där Parkinsons sjukdom många aspekter utforskas. Föreläsningen är en del av serien ”Pulsen på”, och vänder sig till alla som vill lära sig mer om Parkinsons sjukdom, både ur patientens och forskarnas perspektiv.
Parkinsons är en neurologisk sjukdom som cirka 20 000 personer i Sverige lever med. Sjukdomen innebär en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser.
Men det finns stora variationer i hur sjukdomen yttrar sig och påverkar exempelvis sömn, motorik och livskvalitet. Den öppna föreläsningen ”Pulsen på Parkinsons sjukdom” kommer att djupdyka i dessa olika aspekter av sjukdomen – samtidigt som publiken får veta mer om hur det är att leva med, och nära, parkinson, genom föreläsarna Jan Gleisner och Lisbeth Hansson som berättar om sina erfarenheter.
En del av föreläsningen handlar om STEM-PD, en banbrytande studie som leds av forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Studien undersöker möjligheten att behandla Parkinsons sjukdom genom att transplantera dopaminproducerande nervceller till hjärnan. Studien har nått fasen där doshöjningar testas, och under föreläsningen kommer Gesine Paul Visse, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, att berätta om studien.
Katarina Bexelius, verksamhetschef för specialiserad kirurgi på Skånes universitetssjukhus, är moderator för föreläsningen.
Uppgraderad 7T MR-anläggning i Lund invigd – nya möjligheter för banbrytande forskning och klinisk diagnostik
Den 19 november nyinvigdes den nationella 7T MR-anläggningen vid Lunds universitet. Anläggningen möjliggör avancerade studier av hjärnaktivitet och sjukdomar som epilepsi, depression, cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Uppgraderingen, som omfattar modern teknik för snabbare bildtagning och högre upplösning, banar väg för nya genombrott inom diagnostik och behandling.

– Utvecklingen de senaste tio åren har varit imponerande och märkbar. Att gå från en utvecklingsplattform till ett kliniskt diagnostiskt verktyg innebär att fler patienter nu kan få diagnoser och behandlingar som tidigare inte var möjliga. Till exempel kan vi studera tidiga förändringar i hjärnans minnesfunktion hos patienter med Alzheimers sjukdom, långt innan kliniska symtom visar sig, säger Karin Markenroth Bloch, forskare och föreståndare för Sveriges nationella 7T MR-anläggning.
Sveriges nationella 7T MR-anläggning har varit tillgänglig för svenska forskare sedan 2015. Anläggningen erbjuder en ultrahögfälts-MR-kamera med ett magnetfält på 7 Tesla (enhet för styrkan på magnetfält), mer än dubbelt så stark som de som vanligtvis används inom vården. Tekniken har redan haft stor klinisk påverkan, särskilt inom epilepsibehandling, där den hjälpt läkare att exakt identifiera var kirurgiska ingrepp bör ske, vilket förbättrar operationsresultaten markant.
– Av de 250 epilepsipatienter som skannats här har cirka 30 procent kunnat opereras, med stor chans till symtomfrihet. Inom cancerforskningen ger tekniken förmågan att snabbt utvärdera behandlingseffekter på cellnivå, vilket kan påskynda beslut om behandlingsstrategier, säger Karin Markenroth Bloch.
Vid anläggningen bedrivs också forskning kring psykiska sjukdomar som depression, tvångssyndrom (OCD) och hjärnskador till följd av trauma, exempelvis hos idrottare. Dessa studier bidrar till att förstå hjärnans funktion på djupet och utveckla nya behandlingsmetoder.
Den uppgraderade 7T MR-anläggningen är en nationell resurs som möjliggör samarbete mellan forskare från hela Sverige. Stödet från finansiärer, som IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse, har varit avgörande för uppgraderingen. Tack vare deras bidrag kan anläggningen fortsatt driva både forskningen och kliniska tillämpningar framåt.
– Utan dessa generösa bidrag hade vi inte kunnat genomföra uppgraderingen. Deras stöd innebär att vi kan bidra till förbättrad diagnostik och behandling för patienter samtidigt som vi skapar en plattform för framtida forskningsgenombrott, säger Karin Markenroth Bloch.
Fakta: Nyinvigningen 7T MR-anläggningen
•Vid invigningen medverkade internationella forskare från Utrecht (professor Dennis Klomp), Amsterdam (doktor Wietske van der Zwaag) och Marseille (professor Maxime Guye). De delade sina erfarenheter av att ha jobbat med liknande utrustning, utifrån kliniska möjligheter, neurovetenskapliga möjligheter och hur man kan använda 7T MR-kameran i cancerforskning.
•Tre forskare vid Lunds universitet berättade om hur man använt 7T MR-anläggningen vid undersökning av traumatiska hjärnskador inom idrotten, hos epilepsipatienter och vid studier av negativa och positiva känslotillstånd.
•Fyra företrädare klippte ceremoniellt ett band tillsammans, representanter från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse, Crafoordska Stiftelsen, Region Skåne och Lunds universitet.
Elham Hedayati ny FoUUi-direktör på SÖS
Elham Hedayati tillträder den 20 januari 2025 som Forsknings-, utvecklings-, utbildnings- och innovationsdirektör (FoUUi-direktör) på Södersjukhuset. Hon kommer senast från rollen som senior strategisk rådgivare för FoU-direktören vid Karolinska Universitetssjukhuset, där hon lett utvecklingen av Centrum för kliniska studier.

Elham Hedayati
Samverkan med life science-industrin
Elham Hedayati är överläkare i onkologi, docent och adjungerad lektor vid Karolinska Institutet och har över 20 års erfarenhet inom forskning, förändringsledning och samverkan med life science-industrin. Hon har arbetat aktivt för att stärka samarbetet mellan akademi och klinisk verksamhet.
– Det är med stor glädje jag tar mig an rollen som FoUUi-direktör på Södersjukhuset. Jag ser fram emot att kunna förena forskning, utbildning och innovationsarbete med kliniskt arbete på onkologiska kliniken på Södersjukhuset. Genom samarbete, både internt och externt, kan vi skapa verklig förändring inom vården, säger Elham Hedayati.
Under sin karriär har Elham lett förändringsprojekt och byggt nätverk inom både akademiska institutioner och industrin. Hennes erfarenhet av kliniska prövningar och forskningsinfrastruktur kommer att vara i fokus för Södersjukhusets FoUUi-verksamhet.
– Vi är mycket glada över att välkomna Elham Hedayati. Hennes kompetens och engagemang för hur man bygger organisation och driver forskning i kombination med att hon arbetar klinisk verksamhet kommer att ha stor betydelse för Södersjukhusets fortsatta utveckling, säger Karouk Said, vd på Södersjukhuset.
Elham Hedayati efterträder Sari Ponzar.
Mer om FoUUi på Södersjukhuset
Södersjukhusets uppdrag är att arbeta med sjukvård, utbildning och forskning. På sjukhuset finns institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.
Utvalda fakta
- 350 anknutna forskare
- Cirka 100 doktorander
- 42 pågående kliniska läkemedelsprövningar
- 110 pågående kliniska studier
- Cirka 300 publicerade vetenskapliga publikationer varje år
- 62 utbildade AT-läkare varje år
- 280 studerande ST-läkare
- 7000 studentveckor per år
- Ett utbildnings- och innovationscenter som utvecklar och implementerar vårdnära innovationsprojekt
Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?
Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning löper inte bara högre risk för stroke, de kan också drabbas av allvarligare stroke än personer utan dessa riskfaktorer. Det visar en studie som publicerades i onlineutgåvan av Neurology®, den medicinska tidskriften från American Academy of Neurology, i november 2024.

Dr Catriona Reddin, University of Galway’s College of Medicine, Nursing and Health Sciences. Foto: Aengus McMahon.
”Stroke kan leda till funktionsnedsättningar eller till och med död, men det finns flera riskfaktorer som människor kan påverka genom livsstilsförändringar eller medicinering,” säger studiens författare Catriona Reddin, MD vid University of Galway i Irland och medlem i American Academy of Neurology. ”Våra resultat understryker vikten av att hantera riskfaktorer för stroke, särskilt högt blodtryck, förmaksflimmer och rökning, för att förebygga svåra och funktionsnedsättande stroke.”
Studien
Studien omfattade 26 948 personer från 32 länder med en genomsnittsålder på 62 år. Av denna grupp hade hälften haft en stroke och hälften hade inte haft någon stroke. Deltagarna utan stroke matchades efter ålder och kön med de som hade haft stroke.
Bland dem som hade stroke hade 4 848 personer en allvarlig stroke och 8 612 personer en mild till måttlig stroke. Allvarlig stroke definierades som att ha gett utfall från att inte kunna gå eller klara sig själv utan hjälp, till att behöva konstant vård eller att ha avlidit. Mild till måttlig stroke definierades som att ha gett utfall från att inte ha några symtom till att behöva viss hjälp med personlig omsorg, men kunna gå utan assistans från en annan person.
Forskarna undersökte följande riskfaktorer för stroke hos varje deltagare: blodtryck över 140/90 mmHg; förmaksflimmer; diabetes; högt kolesterol; rökning; alkoholkonsumtion; kostkvalitet; fysisk inaktivitet; psykologisk och social stress; samt överskottsfett kring midjan, kallar ”waist-to-hip ratio”.
Jämförelser mellan patienter
Forskarna jämförde hur viktiga riskfaktorer var för allvarlig stroke och mild till måttlig stroke jämfört med personer som inte haft stroke. De jämförde också hur viktiga riskfaktorer var bland de med stroke, där personer med allvarlig stroke matchades och jämfördes med personer med mild till måttlig stroke.
Totalt hade 74 % av de med allvarlig stroke högt blodtryck, jämfört med 72 % av de med mild till måttlig stroke. När det gällde förmaksflimmer hade 11 % av de med allvarlig stroke tillståndet, jämfört med 9 % av de med mild till måttlig stroke. I båda grupperna var 30 % nuvarande rökare.
Efter justering för ålder, kön, land och typ av stroke fann forskarna att personer med högt blodtryck hade 3,2 gånger högre sannolikhet att få en allvarlig stroke och 2,9 gånger högre sannolikhet att få en mild till måttlig stroke än personer utan högt blodtryck. De fann också att personer med förmaksflimmer hade 4,7 gånger högre sannolikhet att få en allvarlig stroke och 3,6 gånger högre sannolikhet att få en mild till måttlig stroke än personer utan förmaksflimmer.
Rökare högre risk
Forskarna fann att personer som rökte hade 1,9 gånger högre sannolikhet att få en allvarlig stroke och 1,7 gånger högre sannolikhet att få en mild till måttlig stroke än personer som inte rökte vid studiens tidpunkt.
”Våra resultat understryker vikten av att kontrollera högt blodtryck, som är den viktigaste påverkbara riskfaktorn för stroke globalt,” säger Reddin. ”Detta är särskilt relevant för låg- och medelinkomstländer där högt blodtryck och stroke bland yngre personer ökar snabbt.”
En begränsning av studien var att vissa faktorer som kan bidra till allvarlighetsgraden av stroke inte mättes. Reddin noterade till exempel att rökning är kopplad till tillstånd som cancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom, som också kan bidra till ökad allvarlighetsgrad av stroke.
Länk till pressmeddelandet från American Academy of Neurology