En ny studie publicerad i Nature avslöjar att särskilda nervceller i hjärnans mediala frontalkortex fungerar som ”kartskapare” för att organisera och spåra beteendesekvenser. Dessa neuroner hjälper hjärnan att hantera komplexa uppgifter genom att koda abstrakta mönster av framsteg, likt en flexibel speldosa som anpassar sig efter förändrade mål.

Forskare använde möss i ett labyrintexperiment där djuren behövde navigera ett 3×3-rutnät för att samla belöningar i en återkommande sekvens. Genom att registrera hjärnaktivitet upptäckte forskarna att neuronerna reagerade på mössens framsteg i sekvensen, oberoende av den fysiska miljön. Vissa neuroner var dessutom ”tillståndstunade” och aktiva vid specifika punkter i mönstret, vilket skapade en flexibel karta för beteendekoordination.

Studien visade även att dessa nervceller organiseras hierarkiskt och fungerar som byggblock för att representera både enkla och komplexa beteendesekvenser. Resultaten förklarar hur hjärnan generaliserar lärda mönster för att snabbt anpassa sig till nya uppgifter, något som även kan kopplas till mänskligt beslutsfattande och planering.

Forskarna hoppas nu att framtida studier kommer att klargöra hur dessa hjärnprocesser utvecklas över tid och hur de hanterar mer komplexa strukturer i mänskligt beteende.

 

FDA har accepterat BioArctics partner Eisais ansökan om ett biologiskt licensgodkännande (BLA) för en subkutan autoinjektor (SC-AI) av Leqembi (lecanemab-irmb) för veckovis underhållsdosering vid behandling av Alzheimers sjukdom i USA. Leqembi är den enda FDA-godkända anti-amyloida terapin som potentiellt kan ges via en subkutan injektion i hemmet.

Ansökan baseras på data från Clarity AD-studien och modellering av observerade resultat. Om FDA godkänner den subkutana doseringen blir Leqembi den enda behandlingen för Alzheimers sjukdom som kan administreras via en autoinjektor i hemmet. Injektionsprocessen beräknas ta cirka 15 sekunder, och den subkutana 360 mg-veckodosen är avsedd att bibehålla de kliniska och biomarkörrelaterade fördelarna efter den inledande intravenösa behandlingsfasen.

SC-AI-injektorn förväntas vara enkel att använda och minska behovet av sjukhusbesök och vårdpersonal för intravenös administrering, vilket kan underlätta långtidsbehandling av Alzheimers sjukdom. FDA:s beslut förväntas senast den 31 augusti 2025.

Leqembi är redan godkänt i USA, Japan, Kina, Storbritannien och flera andra marknader. I november 2024 fick behandlingen ett positivt utlåtande från den europeiska läkemedelsmyndighetens CHMP, vilket rekommenderar godkännande i EU.

Läs det engelska pressmeddelandet här:

BioArctic announces that the U.S. Food and Drug Administration (FDA) has accepted BioArctic’s partner Eisai’s Biologics License Application (BLA) for Leqembi subcutaneous autoinjector (SC-AI) for weekly maintenance dosingLeqembi is indicated for the treatment of Alzheimer’s disease (AD) in patients with Mild Cognitive Impairment (MCI) or mild dementia stage of disease (collectively referred to as early AD). Leqembi is the only FDA-approved anti-amyloid therapy that potentially could offer the convenience of a subcutaneous injection with at-home administration option. The Prescription Drug User Fee Act (PDUFA) action date has been set to August 31, 2025.

The BLA is based on data from the Clarity AD (Study 301) open-label extension (OLE) and modeling of observed data. If LEQEMBI subcutaneous maintenance dosing is approved by the FDA, LEQEMBI will be the only treatment for AD that can be administered subcutaneously at home using an autoinjector (AI). The injection process is expected to take, on average, 15 seconds. The SC-AI 360 mg weekly maintenance regimen will allow patients who have completed the biweekly intravenous (IV) initiation phase, exact period under discussion with the FDA, to receive weekly doses that are expected to maintain the clinical and biomarker benefits.

The SC-AI is expected to be simple and easy for patients and their care partners to use, and may reduce the need for hospital or infusion site visits and nursing care for IV administration, which will make it easier to continue maintenance administration and may contribute to further simplifying the treatment pathway for AD.

Leqembi is already approved in the US, Japan, China, Great Britain and other markets. In November 2024, the treatment received a positive opinion from the Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency (EMA) recommending approval.

AlzeCure receives abstract acceptance at Alzheimer’s congress AD/PD 2025 on NeuroRestore ACD856.

AlzeCure Pharma announces that an abstract with preclinical data on NeuroRestore ACD856 demonstrating its anti-inflammatory and immunomodulatory effects has been accepted for presentation at the international conference AD/PD 2025, which will be held this year in Vienna on April 1-5.

The abstract, titled Further investigation on the immunomodulatory and anti-inflammatory effects of NeuroRestore ACD856, a Trk-PAM in clinical development for the treatment of Alzheimer’s disease, will be presented at the International Conference on Alzheimer’s, Parkinson’s and Related Neurological Diseases (AD/PD 2025) by Gunnar Nordvall, Head of Chemistry at AlzeCure. Other authors include Christina Parrado-Fernández, Veronica Lidell, Azita Rasti, Maria Backlund, Johan Sandin and Pontus Forsell from AlzeCure, as well as Ruchi Gera, Sumonto Mitra and Professor Maria Eriksdotter from Karolinska Institutet in Stockholm, Sweden.

The presentation includes preclinical study results showing that ACD856, the lead drug candidate within the NeuroRestore platform, affects biomarkers relevant to the pathological neuroinflammatory processes in Alzheimer’s disease. These new data further point to the potential disease-modifying effect of the NeuroRestore compound.

“Our results show that ACD856 could have an effect on both central and peripheral inflammatory processes. These new data are promising and further broaden the disease-modifying potential of ACD856, as neuroinflammation is an important part of the disease process in Alzheimer’s,” said Gunnar Nordvall, Head of Chemistry at AlzeCure Pharma.

Previous preclinical studies have shown that AlzeCure’s drug candidates in the NeuroRestore platform strengthen communication between nerve cells and improve cognitive ability, including learning and memory functions. Previous preclinical results from AlzeCure also show neuroprotective, anti-inflammatory and disease-modifying effects in various models with these so-called Trk-PAM substances, increasing BDNF & NGF signaling. The unique pharmacological mechanism of NeuroRestore also enables multiple indications, such as Alzheimer’s and Parkinson’s disease, but also depression. ACD856 is a first-in-class drug candidate for Alzheimer’s disease and is now being prepared for upcoming Phase II clinical studies in patients.

“These positive results ads to the case that NeuroRestore ACD856 could be relevant for additional indications with an inflammatory component, such as other neurodegenerative diseases, further strengthening our commercial opportunities with ACD856,” said Martin Jönsson, CEO of AlzeCure Pharma AB.

The abstract and the poster will be available on the AlzeCure website after the presentation (https://www.alzecurepharma.se/en/presentations-and-interviews).

Demenssjukdomar är en av vår tids stora folkhälsoutmaningar. Antalet som lever med en demensdiagnos ökar. Samtidigt går forskningen inom området snabbt framåt. Regeringen avser därför att besluta om en utvecklad nationell demensstrategi för att stärka vården och omsorgen för personer som har en demenssjukdom. Regeringen avser också besluta om myndighetsuppdrag och bidrag på området.

Varje år insjuknar omkring 20 000 svenskar i en demenssjukdom och 150 000 personer lever med en demenssjukdom. För att möta utmaningarna som vården och omsorgen står inför, utvecklar regeringen nu den strategi för omsorg om personer med demenssjukdom som beslutades 2018.

Den utvecklade strategin ”Varje dag räknas: Nationell demensstrategi 2025–2028” pekar på flera utvecklingsområden som är av särskild betydelse för personer som har en demenssjukdom, inte minst vad det gäller att öka likvärdigheten inom diagnostik och vård samt samarbetet mellan kommuner och regioner. Strategin kommer omfatta både hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst.

– Varje dag ska räknas för den som lever med en demenssjukdom och för deras anhöriga. Den som får en demensdiagnos måste få det stöd och den vård som behövs för att fortsätta leva ett gott liv. Den utvecklade nationella demensstrategin tar ett brett grepp om frågan genom att inkludera det förebyggande, hälso- och sjukvården, forskningen och omsorgen för att vi tillsammans ska arbeta för att förbättra vardagen för personer som lever med en demenssjukdom, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

– Alltför länge har demensvården varit fokuserad på omvårdnad. Med den utvecklade strategin sätter vi nu tydliga mål inom utvecklingsområden som rör förebyggande insatser, diagnosticering och behovsanpassad hälso- och sjukvård. Strategin betonar även särskilt ett utvecklat stöd till anhöriga. Allt för att personer med demensdiagnos ska kunna leva ett värdigt och meningsfullt liv, säger socialminister Jakob Forssmed.

– När en person drabbas av demens, drabbas även alla runt omkring. Därför är det otroligt viktigt att vi förbättrar livskvalitén för den som är drabbad och säkerställer en värdig tillvaro. Med den här strategin stärker vi inte bara vården och omsorgen, utan också möjligheten för personer med demens att kunna leva livet, hela livet, säger Malin Danielsson, seniorpolitisk talesperson för Liberalerna.

Den utvecklade strategin innehåller flera nyheter; bland annat en bestämd tidsram, tydliga mål för att underlätta uppföljning, och flera nya områden – däribland hälso- och sjukvården, tandvården och det förebyggande arbetet. I samband med att strategin beslutas avser regeringen dessutom att fatta beslut om ett flertal uppdrag och bidrag för att stödja implementering, uppföljning, och utveckling av strategin och vården och omsorgen av personer med en demenssjukdom.

Två utgångspunkter

Strategin har två utgångspunkter:

Den första är att demenssjukdom inte är en del av det naturliga åldrandet. Ålder är en riskfaktor, men även personer som inte har nått hög ålder kan drabbas. Ny kunskap om möjligheter att förebygga risken för demenssjukdom måste omhändertas inom vården och omsorgen.

Den andra utgångspunkten är att det ska vara möjligt att leva ett värdigt och meningsfullt liv med demenssjukdom, där tillgången till adekvat vård och stöd är viktigt. I dag är det möjligt att ställa diagnos tidigare i sjukdomsförloppet och fler behandlingsmetoder utvecklas.

Stärkt kunskapsstyrning med fokus på demensområdet

Förutsättningarna för en äldreomsorg av god kvalitet stärks med kunskapsbaserade verksamheter. Regeringen satsar därför 100 miljoner kronor under 2025–2027 till de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS). Medlen får användas till att stärka förutsättningarna för kommunerna att utveckla och upprätthålla en kunskapsbaserad äldreomsorg med fokus på vård och omsorg för personer som har en demenssjukdom.

I samband med beslutet om den nationella demensstrategin avser regeringen också besluta om två myndighetsuppdrag på demensområdet: Socialstyrelsen får i uppdrag att främja utvecklingen av vården, omsorgen och tandvården för personer med en demenssjukdom. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får i uppdrag att undersöka om kunskap och erfarenheter från cancervården kan stärka vården och omsorgen för personer som har en demenssjukdom.

Dessutom avser regeringen bevilja Svenskt Demenscentrum 1,5 miljoner kronor för förstärkt kunskapsspridning om demenssjukdomar samt 3 miljoner kronor vardera till två nationella kvalitetsregister på demensområdet: Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och BPSD-registret.

Sahlgrenska Universitetssjukhusets experter summerar 2024 och berättar vad de tror om utvecklingen kommande år.

”Möjlighet att behandla sjukdomar vi i dag inte kan behandla”

Karin Mellgren, överläkare Barncancercentrum, Drottning Silvias barnsjukhus

Vad är det viktigaste som har hänt inom barncancersjukvården under 2024?

– Det viktigaste som hänt under året är att vi öppnat ATMP-centrum för barn på Drottning Silvias barnsjukhus. Vi ser att ATMP-behandlingar i framtiden kommer att ges till många barn och att skapa ett centrum innebär att vi samlar alla kompetenser inom barnsjukvården för att kunna möta en sådan utveckling.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Flera ATMP-studier för barn, både inom genterapi och inom CAR-T kommer att öppnas inom en snar framtid. Jag tror att dessa nya behandlingsmetoder kommer att ge oss möjlighet att behandla sjukdomar vi i dag inte kan behandla. Förhoppningsvis kommer vi att kunna bota patienter vi inte kan bota i dag.

”Ett utbrott som kräver hög vaksamhet är fågelinfluensaviruset H5N1”

Magnus Gisslén, professor och överläkare infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom ditt expertområde under 2024?

– Långverkande lenacapavir med en injektion var sjätte månad har visat mycket god effekt för att förebygga hiv-smitta bland unga kvinnor i Afrika och andra personer med ökad risk (PURPOSE 1&2). Behandlingen, som nyligen utsågs till Breakthrough of the Year av Science, har potential att ytterligare minska hiv-infektioner globalt, men för att realisera detta krävs att priset sänks avsevärt.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Mpox (klad 1b) sprider sig i Centralafrika, och Sverige rapporterade under året det första fallet utanför den afrikanska kontinenten. Tillsammans med KI, Max Planck-institutet och universitetet i Kinshasa har vi på Sahlgrenska påbörjat en storskalig genetisk studie (GWAS) i DRC för att identifiera genetiska faktorer som påverkar risken för allvarlig sjukdom. Mpox-virus är ett ortopoxvirus, precis som variola som orsakade smittkoppor, vilket sannolikt är det virus som orsakat flest dödsfall i människans historia. Mpox ger därmed en unik möjlighet att studera hur ortopoxvirus påverkat människans evolution.

– Ett annat utbrott som kräver hög vaksamhet är fågelinfluensaviruset H5N1, där ett större utbrott pågår i Nordamerika. Viruset sprids bland både fåglar och däggdjur inklusive mjölkkor och har även smittat människor. Influensapandemier har haft stor betydelse historiskt och vi kan förvänta oss fler i framtiden. H5N1 utgör ett potentiellt allvarligt hot, vilket kräver noggrann övervakning och åtgärder för att begränsa smittspridningen.

”Alla är överens om att förändrade levnadsvanor skulle få stor hälsoeffekt”

Mats Börjesson, föreståndare Centrum för livsstilsintervention, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom livsstilsinterventionsområdet under 2024?

– Utifrån min horisont är det viktigaste som hänt 2024 den angelägna och engagerande diskussionen om prevention. I en åldrande befolkning ökar dessutom andelen livsstilsrelaterad ohälsa. Alla är överens om att våra levnadsvanor står för en stor del av vår totala hälsa, liksom att förändrade levnadsvanor skulle få stor hälsoeffekt. Effektiva metoder för levnadsvaneförändring behövs i hälso- och sjukvården. Vår forskargrupp kunde under året presentera en studie som visar att en ökning av konditionstalet hos en arbetsför grupp, mitt i livet, var kopplat till minskade sjukhusinläggningar, framför allt för dem som varit sjukhusinlagda tidigare. Vi kunde också visa att större delen av hälsoeffekten av fysisk aktivitet är kopplat till förbättrad kondition, som ett tecken på en viss mängd aktivitet av tillräcklig intensitet faktiskt genomförts.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– De kommande åren kommer forskningen inom området sannolikt att koncentreras på hur man kan få individer att ändra beteende, en utveckling mot precisionshälsa. En nyckel är ökad individanpassning av livsstilsråd, men även av stöd till beteendeförändring och uppföljning. För att göra dessa råd mer specifika behövs förfinad metodutveckling för att kunna säkrare uppskatta nuvarande fysisk aktivitetsnivå, kondition och hälsofrämjande kost på en mer detaljerad nivå. Sådan forskning bedrivs på CLI, i samarbete med nyckelpartners inom bland annat Göteborgs universitet och Chalmers.

”Viktigt att införandet av precisionsmedicin blir jämlikt över landet”

Charlotta Ljungman, föreståndare Precisionsmedicinskt Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom precisionsmedicin under 2024?

– Det har hänt så mycket men att regeringen har tagit fram en Life science-strategi med satsningar inom precisionsmedicin och precisionshälsa är viktigt. Det innebär en tydlig riktning och visar att det är ett prioriterat område. Vi behöver fortsätta jobba med implementeringen av precisionsmedicin i hälso- och sjukvård och under året har vi etablerat ett nationellt nätverk där vi ska ta fram en gemensam färdplan för precisionsmedicin i Sverige. Det är de sju hälso- och sjukvårdsdirektörerna i universitetssjukhusregionerna som går samman för en gemensam färdplan och det säger något om hur viktigt det är och att vi också tydligt kan lära av varandra. Risken är annars att det blir ojämlikt över landet med införande av behandlingar och metoder som är kostsamma och kräver mycket resurser i form av hög kompetens och teknik.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Utvecklingen går väldigt fort framåt och det betyder att det kommer nya terapier som ofta kan vara effektiva för patienten. Det gäller till exempel olika cancerformer och sällsynta tillstånd som inte gått att behandla tidigare och som nu kan erbjudas behandling men som ofta är ganska kostsamma. När enskilda behandlingar blir väldigt dyra kommer vi på en samhällsnivå behöva jobba mer med hälsoekonomi och ett ordnat införande av hur vi ska nyttja behandlingar och diagnostik på bästa sätt med det vetenskapliga stöd som finns. Men vi står väl rustade på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där vi i många fall leder utvecklingen av nya terapier och ny diagnostik vilket är positivt. Jag ser med tillförsikt fram emot utvecklingen kommande år.

”Vi har gått från att prata om potentialen med AI till verkliga tillämpningar”

Magnus Kjellberg, föreståndare Kompetenscentrum AI, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt när det gäller utvecklingen av AI i sjukvården under 2024?

– Vi har sett ett ökande antal tillämpningar dyka upp, både rent medicinska lösningar och administrativa – vi har gått från att prata om potentialen med AI till verkliga tillämpningar. Det handlar både om kommersiellt tillgängliga produkter och om lösningar vi utvecklar på egen hand. Dock så har vi än så länge ganska få tillämpningar införda i vården vilket är en utmaning som vi behöver jobba vidare med. På sjukhuset har antalet internationella samarbeten inom AI ökat, det är viktigt att ta intryck av omvärlden och lära av de som kommit långt, och gärna driva gemensamma projekt.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Jag tror vi kommer se allt fler tillämpningar inom allt fler områden, AI har potential överallt i samhället. Men vi kommer också se en ökad diskussion om AI:s roll i samhället och hur ansvaret för detta ska fördelas. Dessutom kommer vi mogna ytterligare och lära oss mer om när AI fungerar och inte fungerar och kunna bestämma oss för att inte använda AI i vissa situationer, till exempel av etiska skäl, trots att det finns tillgängliga lösningar. På sjukhuset kommer vi att behöva bygga nya strukturer för att ta nästa steg i vår AI-resa så vi kan skala upp både utveckling och införande av AI.

”Helt klart förbättrade behandlingsmöjligheter för HER2-positiv och trippelnegativ bröstcancer”

Per Karlsson, professor och överläkare onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom bröstcancervården under 2024?

– Det viktigaste som hänt inom bröstcancerområdet 2024 är att flera olika ADC:er (antibody drug conjugates) kommit in i kliniken. Det innebär att antikroppar mot ytmarkörer för olika typer av bröstcancerceller, som HER-2 och Trop-2, används och till dessa binds en cytostatikadel som mer specifikt och effektivt kan slå mot tumörcellerna. Detta har helt klart förbättrat behandlingsmöjligheterna för HER2-positiv och trippelnegativ bröstcancer. Genexpressionsanalyser har också blivit alltmer använt i kliniken och dessa kan avgöra vem som har nytta eller inte av kemoterapi vid hormonreceptorpositiv bröstcancer.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Utvecklingen går mer och mer mot precisionsdiagnostik som kan fördjupa den biologiska förståelsen av vilken behandling som varje patient gagnas av. Detta har förstås många fördelar på sikt med förbättrade behandlingsresultat att förvänta. De nya läkemedlen har dock en del nya biverkningar, som kan bli allvarliga om rätt åtgärder inte snabbt sätts in. Här finns ett viktigt behov av observationsplatser. De nya behandlingsmöjligheterna inom onkologin gör också att spridd cancersjukdom många gånger framgångsrikt kan behandlas. Här kan gränssättningen mot hur länge behandlingarna ska ges vara svår, då det är viktigt att inte missa bestående gynnsamma effekter, men samtidigt inte behandla i alltför sent skede av tumörsjukdomen.

”Vi har sett en betydande ökning av spelande i högstadie- och gymnasieåldern”

Annika Hofstedt, enhetschef Mottagning för spelberoende och skärmhälsa, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom spelberoendevården under 2024?

– Både beroende av spel om pengar och datorspelsberoende är områden som påverkas mycket av den digitala utvecklingen i samhället. När det gäller spel om pengar har man exempelvis sett en betydande ökning av spelande redan i högstadie- och gymnasieåldern under de senaste åren. På Mottagning för spelberoende och skärmhälsa har vi sett en tydlig ökning av antalet som söker vård för spelberoende och datorspelsberoende, även om de flesta som söker är vuxna. Vi hoppas att detta beror på att fler känner till möjligheten att söka vård. Under året har vi i form av ett innovationsprojekt arbetat med att utveckla ett internetbaserat behandlingsprogram för spelberoende, så att vi ska ha möjlighet att erbjuda vård till fler på ett flexibelt och lättillgängligt sätt. Redan nu går det dock att genomföra hela sin behandling digitalt via videomöte.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Under 2025 planerar Socialstyrelsen vara klar med sin översättning av WHO:s internationella diagnossystem, vilket gör att det då kommer finnas en officiell svensk översättning av diagnosen för beroende av datorspel. Det kommer göra det möjligt för oss att kartlägga hur många som söker vård för datorspelsberoende i Sverige, och bättre kunna dimensionera vårdinsatser utifrån detta. På mottagningen kommer vi fortsätta arbeta för att utveckla och utvärdera våra behandlingar, för att kunna hjälpa fler. Vi har också ett flertal forskningsprojekt igång, både vad gäller datorspelsberoende och spel om pengar, och planerar att kunna publicera lite mer resultat från dessa under året.

”Lecanemab och nya blodtester – det är jättestort”

Henrik Zetterberg, överläkare klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom Alzheimervården under 2024?

– Det är EMA:s (Europeiska läkemedelsmyndigheten) godkännande av Lecanemab, den första sjukdomsmodifierande behandlingen mot Alzheimers sjukdom, kombinerat med våra nyutvecklade blodtester som gör det lättare att diagnostisera sjukdomen. Det här är jättestort och kommer förhoppningsvis revolutionera sjukvården.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Plasma P-tau217, ett blodprov för Alzheimers sjukdom, kommer att börja användas i klinisk rutin i basala minnesutredningar och positiva patienter kommer att snabbutvärderas för att se om de skulle kunna vara kandidater för Lecanemab-behandling. Vi hoppas att det ska finnas tillgängligt för kliniskt rutinbruk under våren 2025.

”Fler än någonsin är sjukskrivna på grund av exempelvis stress”

Kerstin Wentz, fil dr överpsykolog Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom arbetsmiljöområdet under 2024?

– Att den Arbets- och miljömedicinska kliniken i Region Örebro numera erbjuder digitala problemlösande samtal för den som mår dåligt psykiskt av sin arbetsmiljö. Regioninnevånarna får kontakt med den förebyggande åtgärden via hemsidan för 1177. Efter årsskiftet kommer metoden börja användas i Blekinge och Arbets- och miljömedicinska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset planerar att införa metoden i Västra Götalandsregionen. Arbetsmiljöinsatser har en avgörande betydelse för hälsan men de positiva resultaten kring sjukskrivning och välbefinnande från rådgivning kring arbetsituationen i Region Örebro visar på ett tydligt behov även av den här typen av preventiva åtgärder.

 Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Att fler än någonsin är sjukskrivna på grund av exempelvis stress kan betraktas som en brist på strategiskt arbetsmiljöarbete. Varför har vi inte tillräckligt bra strategiskt arbetsmiljöarbete idag? En förklaring kan vara ledarskapspassivitet, som en följd av en överbelastande arbetsmiljö. Det skulle kunna åtgärdas genom att man rekryterar fler med god kompetens för att göra (ledarskaps)arbetsuppgifterna. En betydelsefull metod för att få en kraftfull lösningsorienterad metodik i arbetsmiljöarbetet är att aktörer som gör offentliga upphandlingar även inkluderar arbetsmiljökrav i avtalen. Arbets- och miljömedicinska enheter kan vara en resurs vad gäller att identifiera högrisksituationer, vilket Region Stockholm insåg när de skulle upphandla städtjänster. Det är dessutom viktigt är att följa upp upphandlingarna, annars riskerar de korrekta kravspecifikationerna att bli verkningslösa. Kunskapsläget och upphandlingsinitiativ pekar trots allt mot en bättre arbetsmiljö framöver.

”Vi har en palett av utbyten att erbjuda kollegor under specialistutbildning”

Charlotte Sjöberg Larsson, internationell studierektor Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom det internationella utbytet under 2024?

– Under året har vi på Sahlgrenska International Care haft möjlighet att med stipendiemedel och administrativ hjälp stötta såväl utresande som inresande ST-läkare som velat göra ett internationellt utbyte inom ramen för en sidoplacering. Att vi nu har en liten ”palett” av utbyten att erbjuda kollegor under specialistutbildning känns väldigt roligt och också viktigt utifrån att Sahlgrenska Universitetssjukhuset behöver öka sitt internationella utbyte med olika delar av världen. Vi fortsätter också att utveckla och fördjupa vårt samarbete med Sahlgrenska akademin. Vi har många gemensamma beröringspunkter och det finns en rad positiva synergieffekter att uppnå genom ett strategiskt samarbete kring den internationella färdplanen.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Vi ser ett ökat intresse för internationalisering, allt fler medarbetare hör av sig med olika typer av frågor vilket gör att vi successivt, genom våra stöttande processer, bygger på vår kunskapsbank och vårt internationella nätverk. Jag hoppas och tror att detta kommer att leda till att vi i ännu högre grad kan underlätta för såväl verksamheter som enskilda medarbetare att engagera sig i internationella samarbeten och utbyten. På så sätt kan vi möjliggöra fortsatt kompetensutveckling, stärka Sahlgrenska Universitetssjukhusets varumärke samt öka sjukhusets bidrag till global hälsa.