Bengt Winblads pris 2025 till Lars Nyberg. Foto: Mattias Pettersson.

Professor Lars Nyberg tilldelas Bengt Winblads pris 2025 för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras vid åldrande. En nyhet för i år är pristagaren förutom prissumman på 120 000 kronor även får ett forskningsanslag på 240 000 kronor.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) tilldelar Lars Nyberg priset för hans arbete med att utveckla metoder som, genom funktionell hjärnavbildning, kopplar hjärnans funktioner till olika minnesprocesser, samt för sin forskning rörande åldrande med bibehållen kognitiv förmåga. Lars är internationellt ledande och driver avancerade studier av högre tankefunktioner hos människan. En av hans mest betydande insatser är utveckling av Betulaprojektet, en longitudinell studie av åldrande, minne och hälsa.

– Lars Nyberg är föreståndare för Umeå Centrum för Funktionell Hjärnavbildning och har varit drivande i samarbeten mellan olika universitet och olika professioner för att få en bättre förståelse för hur ett friskt åldrande kan se ut och vilka faktorer som utmärker äldre med välbevarade kognitiva funktioner. Samtidigt har hans forskning också lett till en ökad förståelse av hur man kan upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom, säger Anna Sarkadi, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

– Stort tack för denna fina utmärkelse, jag känner mig mycket hedrad! Bengt Winblad har varit en förebild för mig under hela min karriär. Forskningsanslaget är mycket uppskattat. Att få en så betydande summa utöver befintlig budget skapar stora möjligheter. Jag överväger hur medlen kan användas på bästa sätt, och en idé är att de skulle kunna bidra till att arrangera ett större internationellt möte i Umeå 2026, säger Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, Umeå Universitet.

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 21 oktober 2025. Pristagaren belönas med 120 000 kr samt ett forskningsanslag på 240 000 kr.

Om Bengt Winblads pris
Bengt Winblads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset delas ut årligen av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

Gunilla Osswald, VD för läkemedelsföretaget BioArctic är utsedd till Årets alumn 2025.

Gunilla Osswald är sedan 2013 VD för läkemedelsföretaget BioArctic som nu når framgångar över hela världen med ett läkemedel mot Alzheimer. Med över 40 års erfarenhet av läkemedelsutveckling och en lång karriär som präglats av vetenskaplig excellens, samhällsnytta och innovationskraft har hon blivit utsedd till Årets Alumn 2025

Juryns motivering:

”Gunilla Osswald är en framstående alumn från Uppsala universitet, vars yrkesbana på ett föredömligt sätt speglar universitetets kärnvärden: vetenskaplig excellens, samhällsnytta och innovationskraft. Med en doktorsexamen från Uppsala universitet har hon byggt en imponerande karriär inom läkemedelsindustrin och är sedan 2014 vd för BioArctic – ett svenskt forskningsdrivet företag som utvecklar behandlingar för neurodegenerativa sjukdomar.

Under hennes ledarskap har BioArctic, i nära samverkan med akademi och industri, utvecklat läkemedlet Lecanemab – det första som visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Läkemedlet är nu godkänt i flera länder och används av tusentals patienter världen över. Det är ett tydligt exempel på Gunilla Osswalds förmåga att omsätta avancerad forskning till konkret och livsförbättrande samhällsnytta.

Som företagsledare är hon visionär och inkluderande. Hon skapar en gemensam målbild, en stark känsla av mening och en kultur präglad av samarbete – både inom organisationen och i dialogen med externa aktörer.

Gunilla Osswald är en inspirerande förebild för studenter och forskare, särskilt kvinnor inom naturvetenskap och teknik. Hennes arbete visar att det är möjligt att förena vetenskaplig integritet med ledarskap, entreprenörskap och global påverkan.”

Utmärkelsen Årets alumn överlämnas vid högtidlighållandet av Uppsala universitets födelsedag den 7 oktober 2025.

Gunilla Osswald tog apotekarexamen vid Uppsala universitet 1983. Hon disputerade i biofarmaci och farmakokinetik 1994. Sedan dess har hon haft en stark karriär inom läkemedelsindustrin med över 20 år på Astra och AstraZeneca och är sedan 2014 vd för läkemedelsföretaget BioArctic. Cirka 40 års erfarenhet av läkemedelsutveckling. Ledande positioner på Astra och Astra Zeneca, bland annat som vice president med ansvar för produktportföljen inom neurodegenerativa sjukdomar. Styrelseledamot i SP Process Development AB och sedan 2013 del av BioArctics koncernledning.

Tidigare i år tilldelades Gunilla Osswald tillsammans med Lars Lannfelt och Pär Gellerfors Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris år 2025 för sitt arbete med att utveckla alzheimerläkemedlet Lecanemab.

Med anledning av utmärkelsen kommer Gunilla Osswald att hålla en öppen föreläsning i Uppsala under våren 2026. Så fort datum är bestämt kommer informationen att finnas i universitetets kalendarium.

Läs intervju med Gunilla Osswald ”BioArctics vd Gunilla Osswald är Årets alumn”

Om utmärkelsen Årets alumn:

Uppsala universitet delar varje år ut utmärkelsen Årets alumn till en tidigare student som gjort ”framstående insatser inom sin karriär eller utfört något annat värt att uppmärksamma”. Utmärkelsen möjliggörs genom en gåva från professor John Fredrick Morgan-Jones, Uppsalaalumn från Kanada. Nomineringar till Årets alumn kan lämnas av alla med anknytning till Uppsala universitet. Beslut om vem som ska tilldelas utmärkelsen fattas av Uppsala universitets rektor efter förslag av en beredningsgrupp.

Om beta-amyloid ansamlas och bildar plack mellan nervcellerna, kan det störa kommunikationen. Och om tau klumpar ihop sig inuti nervcellerna, leder det till att transportvägarna förstörs och cellerna dör. Foto: iStock

I en studie ledd från Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center, har forskare analyserat hjärnavbildning med PET på över 12 000 personer från hela världen. Studien som är den största i sitt slag, undersöker kopplingen mellan genetisk predisposition, kön, ålder i förhållande till Alzheimers sjukdom. Studien publiceras i Nature neuroscience.

– En så här omfattande studie om Alzheimers sjukdom har aldrig tidigare genomförts – varken vad gäller antalet deltagare eller den stora geografiska spridningen, säger Rik Ossenkoppele, forskare inom translationell neurovetenskap vid Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center.

Rik Ossenkoppele, forskare inom translationell neurovetenskap, Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center

Två protein, beta-amyloid och tau, finns naturligt i våra hjärnor och är centralt kopplade till Alzheimers sjukdom. Om beta-amyloid ansamlas och bildar plack mellan nervcellerna, kan det störa kommunikationen. Och om tau klumpar ihop sig inuti nervcellerna, leder det till att transportvägarna förstörs och cellerna dör. Det är först i detta stadie, när tau börjar ansamlas, som symtom på neurodegeneration och kognitiv försämring börjar märkas.

I studien analyserade forskarna beta-amyloid och tau genom PET-scan, en avancerad form av avbildningsteknik som kan användas för att mäta protein i hjärnan. De 12 000 studiedeltagarna kom från 42 kohorter i Europa, Australien, Nordamerika och Asien med en medelålder på 70 år. Av deltagarna var cirka 7 400 symtomfria, 2 200 hade mild kognitiv svikt och runt 1 500 hade diagnostiserad demenssjukdom.

– Att förstå hur demografiska, kliniska och genetiska faktorer relaterar till onormala PET-avbildningar, är avgörande för att kunna uppskatta problemets omfattning och dess användning i klinisk praxis och forskning. En stor, varierad kohort är därför viktig för att kunna uppskatta hur hur många människor som bär på sjukliga förändringar i hjärnan, säger Oskar Hansson professor i neurologi vid Lunds universitet.

Av alla som utvecklar Alzheimers sjukdom bär ungefär två tredjedelar på genvarianten APOE ε4, som är den starkaste kända genetiska riskfaktorn för sjukdomen. Individer som bär på genvarianten, men ännu inte har utvecklat sjukdomssymtom, börjar ackumulera amyloid och tau vid en mycket yngre ålder än de som inte bär på den. Det handlar om flera decennier, vilket tyder på att bromsmediciner kan behöva sättas in redan innan symtomen visar sig hos dessa personer.

Ytterligare en känd riskfaktor för att utveckla alzheimers är kön –  två av tre som drabbas är kvinnor. En förklaring är att när den skyddande effekten av östrogen försvinner vid klimakteriet, ökar risken för kvinnor att utveckla sjukdomen. Även immunförsvaret hos kvinnor är annorlunda än hos män, vilket också kan bidra till att kvinnors hjärnor påverkas mer. När forskarna jämförde kvinnor och män vid samma ålder, hade kvinnor större frekvens av onormala ansamlingar av tau.

– Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning när det gäller riskfaktorer som APOE ε4 samt kön, men genom det stora antalet studiedeltagare kan vi befästa resultaten som mycket tillförlitliga.

Informationen är viktig för kliniker för att kunna identifiera populationer som är mer sårbara för tau, vilket också kan ha konsekvenser för inkludering i kliniska prövningar. Nästa steg är att undersöka vilka personer inom kohorterna som utvecklar Alzheimers sjukdom över tid och hur deras prognos ser ut.

– Vi vill också titta på andra faktorer som hänger ihop med ett avvikande PET-resultat, såsom ras eller etnicitet, utbildningsnivå och ovanliga – icke-minnesrelaterade – former av Alzheimers sjukdom, säger Rik Ossenkoppele.

Kortfakta: Klinisk forskning // metastudie, >12 000 deltagare från fyra kontinenter, bekräftar tidigare resultat att personer med genotypen APOE e4 ackumulerar amyloid och tau flera decennier före personer som inte bär på genotypen, kvinnligt kön och hög ålder riskfaktorer för Alzheimers sjukdom.

Publikation

Tau-PET Positivity in Individuals with and without Cognitive Impairment varies with age, Aβ-status, APOE genotype, and sex, Nature neuroscience, 2025

Finansiering

European Research Council, Stichting Dioraphte, Alzheimer Nederland, Lunds universitet

Kaj Blennow, professor och överläkare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska, anses vara en av världens ledande Alzheimerforskare – nu går han till läkemedelsbolaget Lilly som Vice President of Neuroscience Biomarker Development.
Kaj Blennow blir därmed högst ansvarig för bolagets globala utveckling av biomarkörer vid neurodegenerativa sjukdomar, med bas i Göteborg och team i både Boston och Indianapolis.

Blennow har lett utvecklingen av biomarkörer för Alzheimer i både likvor och blod, och är rankad #1 i Sverige inom både neurovetenskap och medicin enligt Research.com.

Kaj Blennow, professor och överläkare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska

Det amerikanska läkemedelsverket FDA har gett grönt ljus för en ny subkutan underhållsbehandling med Leqembi® IQLIK™ (lecanemab-irmb), utvecklad av Eisai i samarbete med svenska BioArctic. Behandlingen riktar sig till patienter i tidiga stadier av Alzheimers sjukdom och väntas lanseras i USA den 6 oktober.

Det nya läkemedlet administreras genom en autoinjektor, under varumärket LEQEMBI IQLIK, som gör det möjligt för patienter att själva ta en injektion i hemmet en gång i veckan. Den subkutana formen erbjuder ett alternativ till intravenös underhållsbehandling, som ges var fjärde vecka på klinik.

– ”Eisais fortsatta arbete för att stödja och underlätta sjukvårdens administrering och patienternas behandling är ett viktigt arbete som syftar till att undanröja potentiella flaskhalsar inom hälso- och sjukvården och bredda patientpopulationen samtidigt som behandlingskostnaden över tid blir hållbar,” säger Gunilla Osswald, vd för BioArctic.

En möjlighet till enklare behandling

Leqembi är den första behandlingen mot Alzheimers som riktar in sig på både amyloidplack och protofibriller, två av sjukdomens kännetecken. Genom att bromsa sjukdomsförloppet i ett tidigt skede kan behandlingen bidra till att patienter behåller sin kognitiva förmåga längre.

För patienter och anhöriga innebär det nya godkännandet en möjlighet till kortare behandlingstid och minskat behov av regelbundna klinikbesök. Samtidigt kan sjukvården frigöra resurser som annars krävs för intravenös behandling, såsom beredning och övervakning, vilket kan underlätta för fler att få tillgång till behandling.

Svensk forskning bakom framgången

Leqembi bygger på upptäckten av den så kallade arktiska mutationen i Alzheimers sjukdom, gjord av professor Lars Lannfelt. BioArctic utvecklade ursprungligen antikroppen, och det långvariga samarbetet med Eisai har nu resulterat i en godkänd behandling i USA. BioArctic och Eisai planerar en gemensam kommersialisering av Leqembi i Norden.

Med FDA:s beslut får patienter med mild kognitiv svikt eller mild Alzheimers sjukdom nu tillgång till ett nytt behandlingsalternativ som kan bidra till både ökad livskvalitet och en mer hållbar vårdstruktur.