Jenny Oddstig, enhetschef, och Fredrik Hedeer, överläkare, har varit med och infört den nya bilddiagnostiken för neuroendokrina tumörer.

Patienter med neuroendokrina tumörer kan nu få mer precis och skonsam diagnostik med en ny metod som Skånes universitetssjukhus är först i Sverige att använda. Metoden ger tydligare bilder, upptäcker fler små tumörer och minskar behovet av att söva patienter inför undersökning.

Varje år får mellan 400 och 500 personer i Sverige den ovanliga diagnosen neuroendokrin tumörsjukdom (NET). Neuroneuroendokrina tumörer kan drabba både barn och vuxna och orsakar symtom som andningsbesvär, hjärtklappning, högt blodtryck och diarré till följd av hormonöverproduktion. Tidigare har ett jod-märkt radioaktivt läkemedel och gammakamera använts för att ställa diagnos i vissa av dessa fall.

– Den traditionella metoden, kallad mIBG-skintigrafi, är välkänd och används världen över. Men vi som tolkar bilderna vet att den har sina brister: det råder ofta osäkerhet kring om det vi ser på bilderna faktiskt är tumörer eller inte, säger Fredrik Hedeer, överläkare inom klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Skarpare bilder
Nu har tre patienter vid Skånes universitetssjukhus undersökts med en ny metod som bygger på så kallad positronemissionstomografi (PET) tillsammans med ett nytt radioaktivt läkemedel: mFBG. Metoden ger skarpare bilder och ökar chanserna att upptäcka tumörer, vilket underlättar bedömningen av hur sjukdomen spridit sig.

– Vi har länge önskat att få tillgång till det här läkemedlet. Nu har vi fått möjlighet att använda det via ett samarbete med Rigshospitalet i Köpenhamn, som för närvarande är ett av få sjukhus i världen med produktion av läkemedlet, säger Jenny Oddstig, enhetschef inom nuklearmedicinsk fysik på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Skilja friskt från sjukt
Läkemedlet injiceras och tas upp av tumörcellerna innan patienten undersöks med en PET-kamera. Resultaten från de patienter som undersökts, visar bilder med bättre kvalitet som gör tumörerna lättare att identifiera.

– Metoden gör det lättare att skilja sjuk från frisk vävnad, vilket ökar chanserna att erbjuda en mer exakt behandling. Att kunna erbjuda patienterna en så precis diagnostik känns otroligt värdefullt, säger Fredrik Hedeer.

Undviker sövning
Den nya metoden är också snabbare än den traditionella – en fördel som spelar roll inte minst när barn ska undersökas. Med den traditionella metoden sker undersökningen i flera steg under två dagar. Med den nya tar det cirka 25 minuter.

– Tidigare har vi ofta behövt söva barn inför undersökningar. Med den här metoden finns möjligheten att undvika det, säger Fredrik Hedeer.

Egen produktion
En utmaning är tillgången till det nya läkemedlet, som bara är verksamt i några timmar efter att det tillverkats.

– På sikt hoppas vi kunna utveckla egen produktion av läkemedlet, säger Jenny Oddstig, som tillsammans med Fredrik Hedeer nu planerar forskningsstudier för att utvärdera metodens potential.

– Forskningen behöver ge svar på om metoden påverkar vilken typ av behandling patienten får och om det i sig påverkar överlevnaden, säger Fredrik Hedeer.

Fakta: Neuroneuroendokrina tumörer (NET)

Neuroneuroendokrina tumörer (NET) är ovanliga. De flesta som drabbas av NET är över 60 år och något fler kvinnor än män drabbas.

NET kan uppkomma i flera olika organ. De flesta tumörerna finns i tunntarmen, många i lungan och andra till exempel i magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln.

Tumörerna kännetecknas av att de kan producera hormoner som påverkar kroppens funktioner. Diagnostik och behandling är ofta komplex och kräver specialiserad vård.

En ovanlig undergrupp av NET drabbar företrädesvis barn.

Skånes universitetssjukhus har ett uppdrag inom nationell högspecialiserad vård för NET.
Viss vård vid neuroendokrina tumörer i buken (NET) och avancerade binjuretumörer – Skånes universitetssjukhus Sus

 

Fakta: Nuklearmedicinsk bilddiagnostik av neuroneuroendokrina tumörer (NET)

Den första patienten på Skånes universitetssjukhus undersöktes med metoden i oktober 2024.

Det nya läkemedlet [18F]F-mFBG används med en PET-kamera, medan den traditionella metoden använder [123I]I-mIBG och en gammakamera.

Det radioaktiva ämnet 18F tillverkas i en cyklotron och binds till en spårsubstans som injiceras i patienten och söker sig till tumörceller.

Tillverkningen sker lokalt eftersom läkemedlet bara håller i några timmar. Skånes universitetssjukhus i Lund har en enhet för radioaktiva läkemedel, där olika spårsubstanser tillverkas beroende på sjukdomstyp.

Användningen av nuklearmedicinsk bilddiagnostik ökar tack vare fler radioaktiva läkemedel som kan särskilja olika sjukdomar.

 

Alzinova meddelar att ytterligare en milstolpe i utvecklingen av bolagets vaccinkandidat ALZ-101 för Alzheimers sjukdom är uppnådd. Samtliga studiedeltagare har nu genomfört det avslutande besöket i fas 1-studien. Alla datapunkter ska nu bearbetas, analyseras och sammanställas. De finala resultaten för hela studieperioden planeras att kunna förmedlas i slutet av mars 2025.

”Det är med stor glädje vi kan meddela att alla studiedeltagare, efter cirka tre års deltagande nu genomfört sina sista besök i studien. Det är också med tacksamhet vi kan konstatera att 100 % av de deltagare som inkluderades i förlängningsdelen också slutförde studien. En stor eloge till dessa deltagare som varit med och bidragit till fortsatt utveckling av vår vaccinkandidat”, säger Alzinovas VD Tord Labuda.

Om fas 1b-studien
Fas 1b-studien är nu avslutad. Alla datapunkter ska nu bearbetas, analyseras och sammanställas. Det primära syftet med studien är att utvärdera säkerheten och tolerabiliteten av upprepade doseringar med vaccinkandidaten ALZ-101 hos patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Studien inkluderar även sekundära och explorativa effektmått relaterade till immunrespons och biomarkörer.

Fas 1b-studien inkluderar totalt 32 patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Studien har undersökt tre olika dosstyrkor av ALZ-101, 125, 250 och 400 μg samt placebo. I studiens ena A-del behandlades 26 av patienterna dubbelblint och randomiserat med vaccinet ALZ-101 i doserna 125 μg eller 250 μg och sex patienter med placebo.

Studien utökades med en förlängningsdel (del B), som inneburit att alla patienter blivit erbjudna aktiv behandling med 250 μg ALZ-101 under en 20-veckorsperiod och med en ytterligare 48 veckors uppföljning. B-delens primära syfte är att ge information om långsiktig säkerhet och tolerabilitet, den långsiktiga immunresponsen, samt information om effekt på biomarkörer och kognitiva funktioner.

Studien utökades ytterligare för att undersöka om högre dos, 400 μg ALZ-101 har samma säkerhet och tolerabilitet som lägre doser, och om sekundära effektmått uppfylls i högre grad. Sex patienter enrollerades till denna behandlingsarm och behandlades vid fyra tillfällen enligt samma intervaller som i de övriga grupperna. Dessa patienter följdes totalt i 20 veckor.

Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har kartlagt vilka gener som uttrycks i hjärncellerna hos personer med multipel skleros (MS). Förhoppningen är att atlasen, som presenteras i tidskriften Neuron, på sikt kan bidra till mer individanpassad behandling av MS.

MS är en är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar hjärnan och ryggmärgen och vanligen debuterar i 30- till 40-årsåldern. Symtomen varierar och vissa personer har mycket mer funktionsnedsättning än andra.

Dagens MS-behandlingar riktar sig mot immunceller i blodet och hindrar dem från att nå hjärnan och orsaka skada. Dessa behandlingar är mycket effektiva i den tidiga fasen av MS. Men för att kunna behandla patienter med mer progressiv MS behöver forskarna hitta behandlingar som verkar på själva hjärncellerna.

Det finns dock begränsad kunskap om hur hjärncellerna påverkas hos personer med MS under hela livet och varför det finns så stora skillnader i sjukdomens svårighetsgrad.

Nu har ett internationellt forskarlag med forskare från bland annat Karolinska Institutet, Edinburgh University och Hoffmann-La Roche i Basel skapat en ”atlas över MS-hjärnceller” med en upplösning på enskilda celler. Detta genom att undersöka det hittills största antalet hjärnor från avlidna personer med MS, omfattande mer än en halv miljon hjärnceller.

Fyra grupper med olika hjärncellsprofiler

Genom att använda information om vilka gener som uttrycks i hjärncellerna hos personer med MS kunde forskarna dela in dem i fyra grupper med olika hjärncellsprofiler.

– Eftersom varje patientgrupp uppvisade olika signaturer avseende de gener som är aktiva i cellerna i hjärnan kan de svara olika på behandlingar, vilket understryker behovet av mer individanpassad behandling av MS, säger Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet som är en av studiens huvudförfattare.

Hittills har forskarna observerat dessa undergrupper med hjälp av hjärnvävnad från avlidna personer.

– För att kunna behandla MS måste vi ta reda på hur vi kan gruppera personer med MS med hjälp av blodprov. Vi skulle sedan kunna utforma kliniska prövningar specifikt för dessa undergrupper, vilket skulle kunna hjälpa oss att ge rätt läkemedel till rätt personer, säger Anna Williams, professor vid University of Edinburgh som lett studien.

Studien finansierades av bland andra Hoffmann-La Roche, MS Society (UK), Europeiska Unionen, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Göran Gustafssons Stiftelse för Naturvetenskaplig och Medicinsk Forskning och Karolinska Institutet.

En ny stor, multisite-studie ledd av Stanford Medicine visar att de nyare antiepileptiska läkemedlen lamotrigin och levetiracetam är säkra att använda under graviditet. Resultaten, publicerade i JAMA Neurology, visar att barn som exponerats för dessa läkemedel i livmodern uppvisar normala verbala och kognitiva förmågor vid sex års ålder.

Historisk och medicinsk kontext
Historiskt har personer med epilepsi utsatts för omfattande diskriminering. Under 1950-talet fanns lagar i 18 amerikanska delstater som tillät sterilisering av personer med epilepsi som en del av den så kallade eugenikrörelsen. Idag har synen förändrats radikalt, och med rätt medicinsk vård kan över 90 % av kvinnor med epilepsi genomföra normala graviditeter och få friska barn.

Utmaningar vid medicinering under graviditet
Att kontrollera epileptiska anfall under graviditet är kritiskt, eftersom anfall kan skada både modern och fostret. Samtidigt kan vissa antiepileptika vara skadliga för fostrets utveckling. Tidigare forskning har visat att valproat ökar risken för fosterskador, inklusive autism och nedsatt IQ. Detta har lett till minskad användning av valproat under graviditet.

Graviditeten medför dessutom fysiologiska förändringar som påverkar läkemedelsomsättningen, vilket kan kräva justeringar av doseringen för att förhindra anfall. Därför är noggrann övervakning av läkemedelsnivåer avgörande.

Studiedesign och metodik
I studien deltog 298 barn till kvinnor med epilepsi och 89 barn till friska kvinnor som kontrollgrupp. Kvinnorna behandlades vid 20 epilepsicentra i USA mellan 2012 och 2016. Majoriteten av kvinnorna med epilepsi använde lamotrigin (43,6 %) eller levetiracetam (34,5 %), eller en kombination av båda. Forskarna övervakade läkemedelsnivåerna i blodet, särskilt under tredje trimestern, då fostrets hjärna utvecklas som mest.

Ingen påverkan på verbal förmåga
Vid sex års ålder visade barnen som exponerats för lamotrigin och levetiracetam inga signifikanta skillnader i verbal förmåga jämfört med kontrollgruppen. Detta resultat kvarstod även efter justering för faktorer som moderns IQ, ålder, utbildningsnivå samt barnets kön och födelsevikt.

En viss dosberoende effekt observerades: högre doser av lamotrigin var förknippade med förbättrad verbal förmåga upp till en viss nivå, medan höga doser av levetiracetam visade en negativ effekt på verbal prestation. Forskarna betonar att dessa resultat bör tolkas med försiktighet eftersom studien inte var randomiserad.

Folsyratillskott och paracetamol
Studien visade också att folsyratillskott under tidig graviditet hade en positiv effekt på barnens kognitiva förmåga och beteende. Samtidigt fann man ett samband mellan prenatal exponering för paracetamol och försämrad neuroutveckling, vilket bekräftar tidigare forskning om riskerna med detta vanligt använda läkemedel under graviditet.

Framtida forskningsbehov
Resultaten bekräftar att lamotrigin och levetiracetam är säkra alternativ för kvinnor med epilepsi under graviditet. Dock finns det många antiepileptika vars risker ännu är okända, vilket understryker behovet av fortsatt forskning. Förståelse för genetiska faktorer som kan påverka sårbarheten för fosterskador är också ett viktigt framtida forskningsområde.

Denna studie ger viktig information för både kliniker och patienter, och bidrar till att förbättra vård och behandlingsstrategier för gravida kvinnor med epilepsi.

Detta är en sammanfattning av en artikel publicerad av Stanford Medicine.

Läs originalartikeln i sin helhet här.