Illustration: Getty Images

Erling-Perssons Stiftelse tilldelar KI-forskaren Johan Ericson åtta miljoner kronor för att verifiera dennes lovande ATMP-behandling. Målet är att ta fram en högeffektiv återställande behandling av Parkinsons sjukdom.

Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ rörelsestörning som drabbar över 10 miljoner människor över hela världen. Det finns idag inget botemedel och symtomatiska behandlingar förlorar effekt med sjukdomsprogression över tid.

Parkinsons sjukdom uppstår när nervceller, framför allt de som producerar dopamin, dör. Tidigare forskning har visat att genom att ersätta de dopaminproducerande nervceller som dött kan de motoriska funktionerna i kroppen återställas hos personer som drabbats av Parkinson.

Utmaning med cellutbyte
Utmaningen är dock att vuxna nervceller dör vid transplantation, och därför måste omogna förstadieceller transplanteras. Efter transplantationen förväntas dessa utvecklas till fungerande dopaminproducerande nervceller.

Prekliniska studier tyder på att det här inte fungerar så bra som förväntat.

Johan Ericson. Foto: Alicia Ericson

– Det som framkommit i andra studier är att uppskattningsvisa bara cirka fem procent av de transplanterade förstadiecellerna utvecklas till dopaminproducerande nervceller. Det ger en begränsad terapeutisk effekt och kvar i patienten finns en stor mängd oönskade celltyper utan botande kapacitet, och som i värsta fall kan vara skadliga, förklarar Johan Ericson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska institutet.

Johan Ericson har forskat om dopaminproducerande nervceller och stamcellsbehandling av Parkinsons sjukdom i över 15 år.

Validera metod med unik signalsubstans
Nyligen har hans forskargrupp utvecklat en metod som i prekliniska studier visar mycket mer lovande resultat. Genom användning av en unik signalsubstans ska förstadiecellerna utvecklas såsom det är tänkt.

– Vi ser ett utbyte av dopaminproducerande nervceller i transplantaten som är upp till tio gånger högre än vad man sett med alternativa metoder. Dessutom kan vi se att motoriska kroppsfunktioner i en djurmodell av Parkinsons sjukdom återställs väldigt snabbt, redan inom tre månader. Det är halva tiden jämfört med andra studier. Det är oerhört spännande, säger Johan Ericson.

Med stöd av anslaget från Erling-Perssons Stiftelse ska metoden nu valideras. Målet är att påvisa om metoden går att omsätta till en industriell produktion med kliniskt användbara celler som kan användas i behandlingen av människor.

Potentiell engångsbehandling
ATMP-behandling är en kostsam metod, men eftersom dopaminceller lever i årtionden har den här metoden potential att vara en engångsbehandling. Kroppens funktion återställs samtidigt som patienten i bästa fall inte längre behöver symtomatisk medicinering.

– Vi ska nu säkerställa att den här cellproduktionsprocessen är robust och kan skalas upp för att ge en jämn och högkvalitativ läkemedelsprodukt framöver. Anslaget från Erling-Perssons Stiftelse gör det möjligt för oss att upprätthålla tempot och förhoppningsvis nå vårt mål att starta kliniska studier inom tre år, avslutar Johan Ericson.

BioArctic har nyligen slutfört en global licensaffär med Bristol Myers Squibb rörande bolagets innovativa PyroGlutamat-amyloid-beta (PyroGlu-Aβ)-antikroppsprogram. Samarbetet, som godkänts av den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC, innebär att Bristol Myers Squibb får exklusiv rätt att utveckla och kommersialisera behandlingskandidaterna BAN1503 och BAN2803. Affären omfattar en initial betalning på 100 miljoner USD till BioArctic, med potentiella milstolpsbetalningar på upp till 1,25 miljarder USD samt framtida royaltyintäkter.

Gunilla Osswald är vd på BioArctic. Foto: BioArctic.

Ny behandling riktar sig mot neurotoxiska aggregat
Alzheimers sjukdom, en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, karakteriseras av ansamling av amyloid-beta-aggregat i hjärnan. PyroGlu-Aβ är en modifierad form av amyloid-beta som är särskilt benägen att bilda neurotoxiska kluster. BioArctics antikroppar riktar sig specifikt mot denna form och syftar till att minska dess skadliga effekter. BAN2803 integrerar dessutom bolagets BrainTransporter™-teknologi, en plattform som kan förbättra transporten av biologiska läkemedel över blod-hjärnbarriären.

Betydelsen av avtalet
Detta avtal markerar en viktig milstolpe för BioArctic, som har flera samarbeten inom neurodegenerativa sjukdomar. För Bristol Myers Squibb innebär samarbetet en expansion inom neurovetenskapen, ett område där bolaget tidigare inte haft lika stor närvaro som inom onkologi och kardiologi. Att investera i BioArctics forskning kan vara ett strategiskt drag för att positionera sig på marknaden för framtida Alzheimersbehandlingar.

Framtida implikationer
Den tekniska utvecklingen inom biologiska läkemedel för neurodegenerativa sjukdomar accelererar, och BioArctics BrainTransporter™-teknologi kan spela en viktig roll i att optimera läkemedelsleverans till hjärnan. Forskare hoppas att denna typ av innovation ska leda till mer effektiva behandlingar och potentiellt bromsa sjukdomsförloppet hos drabbade patienter.

Det återstår nu att se hur samarbetet mellan BioArctic och Bristol Myers Squibb utvecklas och huruvida de aktuella antikropparna kan bli en del av framtidens Alzheimersbehandlingar. Om de prekliniska resultaten kan översättas till klinisk effekt, kan detta utgöra ett viktigt steg framåt i kampen mot sjukdomen.

Se det globala pressmeddelandet på engelska här.

De finns fem faktorer som kan förebygga eller fördröja demens. Och lever du osunt så är tiden inne för en förändring. Forskning visar nämligen att förbättrade levnadsvanor kan förebygga demens, och minska utvecklingen av symtom för de som har sjukdomen.

Christine Gustafsson, professor vid institutionen för omvårdnad vid Sophiahemmet Högskola – demens är i dag ett av världens största och ökande folkhälsoproblem. Varför ökar demenssjukdomarna?

– Det finns flera orsaker, både ärftliga och biologiska. Men det enkla svaret är att vi blir allt äldre – och hög ålder är en stark riskfaktor. I Sverige finns i dag uppemot 150 000 personer med demenssjukdom och antalet beräknas ha fördubblats till 2050.

Kan vi påverka risken att drabbas?
– Ja, det finns flera forskningsstudier som visar det. Den första studien i världen, FINGER-studien, visar att goda levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan. Studien kallas FINGER-studien för att vart och ett handens fem fingrar står för en livsstilsfaktor som kan förebygga eller fördröja demens.

Vilka är de fem råden?
– Det första rådet är att vi ska fortsätta vara fysiskt aktiva. Det mår både kroppen och hjärnan bra av. En träningsmix av kondition, styrka och balans är bra, men man behöver inte träna hårt. Det viktiga är att göra något fysiskt varje dag.
– Det andra rådet är att vi ska välja hälsosam kost. Gärna medelhavsinspirerad mat med mycket grönsaker, olivolja, fisk och skaldjur. Och hålla nere på sötsaker, vitt mjöl och charkprodukter, liksom rökning och alkohol.
– Det tredje rådet är att hålla hjärnan i gång. Det kan vara att lösa korsord, läsa böcker, lägga pussel, spela dataspel eller testa något helt nytt för att ge hjärnan en utmaning.
– Det fjärde rådet handlar om socialt umgänge. Att träffa vänner och delta i olika sociala aktiviteter är roligt och meningsfullt – och bra för det psykiska måendet.
– Det femte rådet att vi ska ha koll på våra medicinska värden, och då främst blodtryck, blodsocker och kolesterol som ökar risken för demenssjukdom om de är för höga.

När ska man börja lägga om sina vanor? 
– Nu! Det är aldrig för sent eller för tidigt att ändra en livsstil.

Fakta: 
FINGER-studien är en randomiserad forskningsstudie som omfattade drygt 1 200 äldre med risk att utveckla demens. Deltagarna delades in i två grupper där den ena gruppen deltog i ett livsstilsförändrande program kring kost, fysisk aktivitet och kognitiv träning, medan en kontrollgrupp enbart fick generella hälsoråd. När forskarna efter 11 år följde upp deltagarna visade det sig att gruppen som deltagit i programmet hade förbättrat sina färdigheter inom alla områden.

I Sophiahemmet Högskolas utbildning med inriktning mot vård vid kognitiv sjukdom ingår kursen ”Hälsofrämjande arbete med fokus på kognition och kognitiv sjukdom” som bygger på FINGER-studien.

Läs mer om Sophiahemmet Högskolas utbildningar om kognitiv sjukdom:
Specialistsjuksköterska, inriktning vård vid kognitiv sjukdom
Silviasyster
Silviasjuksköterska

Sophiahemmet Högskola erbjuder högkvalitativ utbildning och forskning i nära samverkan med Sophiahemmet sjukhus sedan 1884 med ett sjuksköterskeprogram på grundnivå samt utbildning på avancerad nivå med specialistsjuksköterskeprogram inom vård vid kognitiv sjukdom-, akut, ambulans-, hjärt- och palliativ vård liksom ett barnmorskeprogram. Sophiahemmet Högskola bedriver också sedan hösten 2019 forskarutbildning med möjlighet att examinera på forskarnivå.

”Medveten förändring och utveckling” – Neurovetenskapen bakom positiv livsförändring. Den 14 februari släpps P. Lindmans bok ”Medveten förändring och utveckling” på Lava förlag. Hur skulle du välja att utvecklas om du kunde ta kontroll över hjärnans ständiga förändringar?

I ”Medveten förändring och utveckling” beskriver P. Lindman med hjälp av den senaste neurovetenskapliga forskningen hur vår hjärna fungerar och förändras, och visar på en mycket anpassningsbar hjärna som hela tiden utvecklas utifrån erfarenheter och handlingar.

Boken beskriver hur vi genom handlingar baserade på hur hjärnan fungerar kan förutsäga hur den anpassar sig och vi kan på detta sätt medvetet påverka dess uppbyggnad. Genom att påverka hur hjärnan är uppbyggd så förändrar vi samtidigt de upplevelser, känslomässiga reaktioner och beteenden som den är upphov till och vi kan på detta sätt styra vår personliga utveckling.

Den anpassningsbara hjärnans möjligheter erbjuder nyckeln för att forma oss själva till den person vi önskar vara och lägger grunden till ett liv präglat av positiv utveckling och mening. Boken presenterar människans möjlighet till personlig utveckling från detta konkreta och neurologiska perspektiv som inte bygger på någon form av mystik eller på några andra krafter än våra egna tankar, ord och handlingar.