AlzeCure Pharma har fått 2,5 MEUR från EU:s European Innovation Council för projektet NeuroRestore ACD856. 

Denna finansiering kommer att stödja AlzeCures planerade fas IIa-studie med NeuroRestore ACD856 i Alzheimerpatienter. Vidare kommer även högre doser av ACD856 utvärderas i människa, då den goda säkerhetsprofilen möjliggör vidare dosering. ACD856 har potential att bli det första läkemedlet i klassen i en ny kategori av Alzheimerläkemedel – positiva allostera modulatorer av Trk-receptorer (Trk-PAM), vilka ökar BDNF- och NGF-signaleringen.

”Vi är mycket glada att vi har tilldelats ett anslag på 2,5 MEUR från European Innovation Council (EIC) för vår innovativa behandling av Alzheimers. Stödet från EIC Accelerator-programmet är ett erkännande för projektet och kommer att vara avgörande för att utveckla våra kliniska prövningar och ta denna välbehövliga Alzheimer-behandling vidare till patienter”, säger Johan Sandin, Chief Scientific Officer på AlzeCure Pharma.

ACD856 är en first-in-class läkemedelskandidat för Alzheimers sjukdom med möjliga positiva effekter både på minnesfunktion och sjukdomsförloppet. Kliniska fas I-studier har visat god säkerhet och tolerabilitet med substansen och att den i hög omfattning tar sig in i hjärnan samt aktiverar regioner i hjärnan med relevans för både kognition och depression. Tidigare prekliniska studier har också visat att AlzeCures läkemedelskandidat ACD856 i NeuroRestore-plattformen stärker kommunikationen mellan nervcellerna och förbättrar den kognitiva förmågan, inklusive inlärnings- och minnesfunktioner. Vidare visar prekliniska resultat även på neuroprotektiva, anti-inflammatoriska och sjukdomsmodifierande effekter i olika modeller med dessa s.k. Trk-PAM-substanser, som ökar hjärnans BDNF- och NGF-signalering.

”Anslaget som vi erhållit från European Innovation Council är en stark validering av NeuroRestore ACD856, som har en unik farmakologisk mekanism vilken möjliggör flera indikationer, både neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom, men även till exempel depression”, säger Martin Jönsson, VD AlzeCure Pharma. ”Att ACD856 både har potentialen att förbättra inlärnings- och minneskapacitet, samt vara sjukdomsmodifierande och förbättra hjärnhälsa är unikt och betydelsefullt”.

Länk till tillkännagivandet från EIC Accelerator: https://eic.ec.europa.eu/news/eic-accelerator-71-companies-selected-most-competitive-funding-round-so-far-2025-02-17_en

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en grundläggande mekanism som påverkar pupillens storlek, nämligen vår andning. Studien, som publiceras i The Journal of Physiology, visar att pupillen är som minst vid inandning och som störst under utandning – något som skulle kunna påverka synen.

Likt bländaren i en kamera reglerar pupillen hur mycket ljus som når ögat. Den är därför grundläggande för vår syn och hur vi uppfattar vår omgivning. Tre mekanismer som kan ändra pupillens storlek har varit kända i över hundra år: ljusmängd, fokusavstånd och kognitiva faktorer som känslor eller mental ansträngning.

Nu har forskare upptäckt en fjärde: andningen. Pupillen är som minst vid början av inandning och som störst under utandning.

Artin Arshamian. Foto: Bildmakarna

– Den här mekanismen är unik på så vis att den är cyklisk, ständigt närvarande och inte kräver någon extern stimulans. Eftersom andning påverkar hjärnans aktivitet och kognitiva funktioner, kan upptäckten bidra till bättre förståelse för hur vår syn och uppmärksamhet regleras, säger Artin Arshamian, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett forskningen.

Forskarna genomförde totalt fem experiment med över 200 deltagare där de undersökte hur andningen påverkar pupillens storlek under olika förhållanden.

Resultaten visade att effekten kvarstod oavsett om deltagarna andades snabbt eller långsamt, genom näsan eller munnen, om ljusförhållanden eller fixeringsavstånd varierade, om de vilade eller utförde visuella uppgifter. Skillnaden i pupillstorlek mellan in- och utandning var tillräckligt stor för att teoretiskt kunna påverka synen.

Grafisk presentation av fynden, från The Journal of Physiology. Grafik: Forskarna

De kunde även visa att funktionen är intakt hos personer födda utan luktbulben, en hjärnstruktur som aktiveras vid näsandning. Det tyder på att mekanismen styrs från hjärnstammen, en grundläggande och evolutionärt bevarad del av hjärnan.

Undersöker hur synen påverkas

Forskarna undersöker nu om förändringar i pupillens storlek under andningen även påverkar synen. Tidigare forskning visar att mindre pupiller gör det lättare att se detaljer, medan större pupiller hjälper oss att hitta svårupptäckta objekt.

Martin Schaefer. Foto: Privat

– Våra resultat tyder på att vår syn kanske växlar mellan att optimera för att urskiljer små detaljer när vi andas in och att upptäcka vaga objekt när vi andas ut, allt inom en enda andningscykel, säger Martin Schaefer, postdoktor vid samma institution på Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Det kan också finnas kliniska tillämpningar, enligt forskarna.

– Man skulle till exempel kunna tänka sig nya metoder för att diagnostisera eller behandla neurologiska tillstånd som Parkinsons sjukdom, där skador i pupillens funktion är tidiga sjukdomstecken. Det är något som vi vill utforska framöver, säger Artin Arshamian.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet (ERC). Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“The Pupillary Respiratory-Phase Response: Pupil size is smallest around inhalation onset and largest during exhalation”, Martin Schaefer, Sebastiaan Mathôt, Mikael Lundqvist, Johan N. Lundström, Artin Arshamian, The Journal of Physiology, online 21 februari 2025, doi: 10.1113/JP287205.

Ny forskning tyder på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga än andra, vilket kan hjälpa läkare att fatta bättre behandlingsbeslut enligt studien som publicerats i BMC Medicine.

Antidepressiva läkemedel används ofta för att lindra symptom som oro, depression, aggressivitet och sömnstörningar hos demenssjuka.

En ny observationsstudie baserad på data från Svenska Demensregistret (SveDem) visar dock att patienter med demens som behandlas med antidepressiva läkemedel upplever en ökad kognitiv försämring jämfört med patienter som inte får denna medicinering.

Studien bygger på en omfattande analys av registerdata från 18 740 patienter, varav ungefär 23 procent behandlades med antidepressiva läkemedel. Under studiens gång registrerades totalt 11 912 förskrivningar av antidepressiva, där selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI-preparat) stod för 65 procent.

– Depressiva symtom kan både förvärra den kognitiva försämringen och försämra livskvaliteten, så det är viktigt att behandla detta. Våra resultat kan hjälpa läkare och annan sjukvårdspersonal att välja antidepressiva läkemedel som är bättre anpassade för patienter med demens, säger Sara Garcia Ptacek, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Sara Garcia Ptacek, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Forskarna från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har följt patienternas kognitiva utveckling över tid och jämfört både medicinerade och icke-medicinerade grupper samt olika typer av antidepressiva läkemedel sinsemellan.

Trots att det i nuläget inte går att fastställa om den kognitiva försämringen beror på själva läkemedlen eller på de depressiva symtomen i sig, kunde forskarna se att antidepressiva läkemedel var associerade med ökad kognitiv försämring.

Skillnader mellan läkemedel

Studien pekar också på skillnader mellan olika läkemedel. SSRI-preparatet escitalopram var kopplat till snabbast kognitiv försämring, följt av SSRI-preparaten citalopram och sertralin. Mirtazapin, som har en annan verkningsmekanism, hade mindre negativ kognitiv påverkan än escitalopram.

Nu vill forskarna gå vidare och undersöka om vissa patientgrupper, exempelvis personer med specifika demenstyper eller biomarkörer, svarar bättre eller sämre på olika antidepressiva läkemedel.

– Målet är att hitta de här undergrupperna för att skapa en mer individanpassad vård, säger Sara Garcia Ptacek.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Stiftelsen Svensk Demensforskning, Alzheimerfonden samt New Innovative Roads Call – ett privat initiativ från familjen Leif Lundblad med flera. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.

Publikation: “Antidepressant use and cognitive decline in patients with dementia: a national cohort study”, Minjia Mo, Tamar Abzhandadze, Minh Tuan Hoang, Simona Sacuiu, Pol Grau Jurado,  Joana B. Pereira, Luana Naia, Julianna Kele, Silvia Maioli, Hong Xu, Maria Eriksdotter, Sara Garcia-Ptacek. BMC Medicine, online 25 februari 2025, doi: 10.1186/s12916-025-03851-3.

Framgångsrika forskares tidiga karriär utmärks av internationell mobilitet, fria forskningsmedel, gott om forskningstid, framstående och stödjande forskningsmiljöer samt förutsättningar att utveckla egna forskningslinjer. Det visar en ny analys från Vetenskapsrådet.

Finns det gemensamma nämnare som utmärker framgångsrika forskare? För att ta reda på det har Vetenskapsrådet tittat på hur karriären sett ut för de forskare i Sverige som i hård konkurrens fick konsolideringsbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC, år 2012–2023. Vi har analyserat vad som utmärker dem och deras förutsättningar från det att de doktorerade tills att de fick bidraget från ERC 7–12 år senare.

Resultaten visar att det finns några nyckelfaktorer som kännetecknar denna grupp framgångsrika forskare. De mest framträdande är att de har:

• varit internationellt mobila i hög grad
• haft tillgång till medel för fri forskarinitierad forskning
• haft gott om forskningstid
• varit verksamma i framstående och stödjande forskningsmiljöer
• haft förutsättningar att utveckla sin egen forskningslinje.

– Vi ser att de flesta har arbetat som forskare i flera länder och därmed byggt upp starka internationella nätverk. Ungefär hälften av dem har en doktorsexamen från ett annat land än Sverige, säger Maud Quist, analytiker på Vetenskapsrådet.

De flesta har också tidigt i karriären varit verksamma inom framstående, inspirerande och kreativa forskningsmiljöer med bra förebilder och kollegor. Dessutom har de haft tillgång till fria medel för forskning, gott om tid att forska och goda möjligheter att utveckla sin egen forskningslinje.

– Allt detta är även faktorer som de själva anser varit viktiga för deras framgång och dessutom tar flera av de som svarat upp betydelsen av mer personliga egenskaper som till exempel att vara uthållig och nyfiken, tillägger Maud Quist.

Forskares väg till framgång – en analys av nyckelfaktorer för mottagare av konsolideringsbidrag från ERC

Så kan forskningsfinansiärer och lärosäten bidra till forskarnas framgång

Rekommendationer ur rapporten:

• Stärk förutsättningarna för internationell mobilitet och nätverksbyggande när det gäller både finansieringsmöjligheter och meritvärde vid ansökningar om forskningsmedel och anställningar.
• Säkerställ att villkor för forskningsbidrag och anställningar ger lovande unga forskare goda förutsättningar att ta sin forskarkarriär framåt.
• Fortsätt satsa på att utveckla starka forskningsmiljöer.

I undersökningen ingick information om samtliga 133 forskare som fått ERC:s konsolideringsbidrag år 2012–2023 och haft svenska värdinstitutioner. Alla forskarna har också sökt medel från Vetenskapsrådet och underlaget för analysen består dels av information hämtad ur dessa ansökningar, dels av en enkät som besvarades av 88 personer.

Karolinska Universitetssjukhuset har antagit en ny strategi för forskning, utbildning och utveckling för perioden 2025–2027 och nya mål för det kommande decenniet. Strategin ska stärka sjukhusets akademiska miljö, förbättra tillgången till hälsodata, fördubbla externa forskningsmedel och främja tidig forskarkarriärutveckling. Genom att fokusera på sju strategiska områden vill Karolinska bidra till att Sverige förblir en världsledande aktör inom klinisk forskning och medicinsk innovation, vilket stärker patientnyttan genom snabbare implementering av nya behandlingsmetoder.

Karolinska Universitetssjukhuset lanserar nu en ny strategi för forskning, utbildning och utveckling (FoUU) för perioden 2025–2027. Strategin syftar till att stärka sjukhusets roll som internationellt ledande inom medicinsk innovation. Foto: Jesper Collovin

Olof Akre

– Vår ambition är att skapa en ännu starkare miljö för våra forskare där nya behandlingsmetoder och ny teknik snabbt kan omsättas till patientnytta. Genom att stärka samarbetet med Karolinska Institutet och industri säkerställer vi att Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet förblir internationellt ledande inom medicinsk forskning och utveckling, säger Olof Akre, FoUU-direktör på Karolinska Universitetssjukhuset och professor i onkologisk kirurgi vid Karolinska Institutet.

Sverige har unika förutsättningar att bli världsledande inom artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården, tack vare omfattande nationella hälso- och populationsdatabaser, kvalitetsregister och tillgång till bildmaterial och biologiska prover. Samtidigt finns det utmaningar kopplade till tillgängliggörande av data. Genom att sätta en tydlig strategi vill Karolinska Universitetssjukhuset maximera dessa möjligheter och säkerställa att forskning och utbildning bidrar till utvecklingen av högspecialiserad vård.

Sju strategiska fokusområden

Strategin omfattar sju nyckelområden där sjukhuset sätter mål för det kommande decenniet, med konkreta insatser under de närmaste tre åren:

1. Tillgängliggörande av hälsodata
– Skapa en central funktion för vårddatakällor och en gemensam plattform för datautlämning.
– Förbättra samarbetet med Region Stockholm och Karolinska Institutet för effektivare datautlämning.

2. Ökade externa forskningsmedel
– Dubblera externa forskningsanslag de närmaste 10 åren.
– Stärka samverkan med privata donatorer och näringslivet.

3. Främja tidig forskning och hållbar karriärutveckling
– Sänka medelåldern för disputation bland kliniskt verksamma läkare.
– Öka rekryteringen av forskare från grundutbildningen och vårdprofessionerna.

4. Stärkt utbildningskultur
– Förbättra utbildningsuppdragets attraktionskraft genom tydligare meritvärde.
– Engagera fler erfarna experter i undervisning och handledning.

5. Utveckling av infrastruktur för kliniska studier
– Utveckla fler kompetenscentrum för stöd till kliniska studier.
– Förenkla administrativa processer och stärka strukturer för kliniska prövningar.

6. Implementering och utveckling av artificiell intelligens
– Befästa Karolinska Universitetssjukhusets ställning som en världsledande AI-aktör inom vården.
– Etablera en plattform för AI-samarbete mellan sjukvård, forskning och näringsliv.

7. Stärkt akademisk kultur
– Förbättra den fysiska integreringen av vård, forskning och utbildning.
– Skapa fler tvärdisciplinära seminarier och stärka samarbetet med prekliniska forskare.

Se här för samtliga mål och åtgärder i Karolinska Universitetssjukhusets FoUU-strategi.

(öppnas i nytt fönster)

– Med denna strategi stärker vi den akademiska kulturen vid sjukhuset genom att ge forskare och vårdpersonal bättre möjligheter att bedriva forskning. Genom ökad tillgång till hälsodata, fler karriärvägar för unga forskare och satsningar på fler kliniska studier skapar vi en miljö där ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre diagnostik och behandling för våra patienter, säger Olof Akre.

Regionalt perspektiv och internationell konkurrenskraft
Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutets FoUU-verksamhet omfattar alla Region Stockholms invånare och patienter. Ett starkt regionalt samarbete och samverkan med näringslivet är en förutsättning för att Sverige ska stärka sin internationella position inom medicinsk forskning och utveckling. Genom denna strategi vill sjukhuset inte bara förbättra de egna förutsättningarna utan också bidra till att hela regionen utvecklas.