Medarbetare på Hematologen, Östra sjukhuset – en del av verksamhet Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra. Fotograf/Källa: Johanna Ewald St Michaels, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Inom verksamheten Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra har man på ett par månader lyckats spara in nästan 200 arbetstimmar med en enkel robotlösning. ”Och det här är bara sen i juli. Det finns enorma möjligheter med detta”, säger Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har som sjukhusövergripande mål att minska på administrationen. En omfattande översyn av stab och administration har gjorts med syfte att dra ned på, eller sluta utföra vissa arbetsuppgifter. På så sätt öppnas möjligheter för att omprioritera resurser från administration till kärnuppdraget – vård, forskning, utbildning och innovation. Inom sjukhusets verksamheter pågår samtidigt innovationsarbeten för att med digitaliseringens hjälp kunna minska på administrationen. Ett sådant exempel finns inom verksamhet Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra.

Tidigare har administrativ personal registrerat diagnos- och åtgärdskoder i journalsystemet Melior för att sedan föra över dessa till ett administrativt system. Ett manuellt dubbelarbete som nu är ett minne blott tack vare en enkel robotlösning, RPA (Robotic Process Automation). Just denna robotteknik handlar om att automatisera olika flöden. Roboten är programmerad till att dagligen söka efter registrerade besök i Melior och överföra diagnos- och åtgärdskoder till det administrativa systemet ELVIS, vilket ger en ökad patientsäkerhet.

– Vi har i vår verksamhet utarbetat en algoritm och med det regionala RPA-teamets hjälp byggt en RPA som varje dag överför diagnoser och åtgärder från utförda öppenvårdsbesök inom vår verksamhet från Melior till vårt administrativa system ELVIS, säger Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef.

Med roboten minskar också risken för felregistreringar vilket skulle leda till ytterligare manuellt arbete.

– RPA är en lösning som inte syns, men som gör väldigt stor skillnad för oss i vården. Tack vare den kan vi ha mer fokus på kärnverksamheten och värna våra medarbetares arbetstid, säger han.

Sedan i juli då roboten sattes i drift har över 8 000 registreringar gjorts och nästan 200 arbetstimmar sparats in, vilket gynnat både vården och patienter.

– Det har gjort att vi kan frigöra administrativ personal och använda deras värdefulla kompetens till andra arbetsuppgifter, säger Markus Jonebrant och fortsätter:

– Det är så mycket positivt som följer av att vi förenklar för administrativ personal så att de kan underlätta för andra i vårdkedjan. Och det här handlar ju egentligen inte bara om att effektivisera. Det handlar om att ta bort ett onödigt arbetsmoment så att kompetensen kan användas på rätt sätt.

Fakta: RPA

Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset används många olika typer av robotar. En av flera robottekniker som används är RPA – Robotic Process Automation, vilket möjliggör för sjukhuset att automatisera visst administrativt arbete. Det i sin tur förenklar en del administrativa arbetsuppgifter för vårdpersonal som i stället får mer tid för patienterna.

I dag finns cirka 30 RPA:er i bruk inom sjukhuset. Några exempel är:

• Sjukskrivningsappen, som bygger på att en robot skapar ett sjukskrivningsintyg utifrån information från läkare.
• Röntgensvar och bevakning av provsvar, där en RPA hjälper olika verksamheter att bevaka om provsvar kommit in.
• Frågor om levnadsvanor eller olika skattningsskalor vid sjukdom eller formulär inför/efter besök. En RPA skickar frågor till patient via 1177 och när svar kommit in förs de över till journalen inför patientens besök.

Sveriges största sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största sjukhus och ett av de större universitetssjukhusen i Europa. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetensen att utföra de allra mest avancerade behandlingar och ingrepp som dagens medicinska utveckling tillåter. Med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har västsvenskarna nära till avancerad sjukvård som även efterfrågas nationellt och internationellt.

Landets bästa kliniska forskning

Sahlgrenska Universitetssjukhuset driver ledande forskning, utveckling och utbildning, mitt i en internationell och attraktiv lifescience-miljö. Sveriges yngre läkare rankar AT-tjänstgöringen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som den bästa bland landets universitetssjukhus. Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet, högsta betyg i Vetenskapsrådets utvärdering 2023 av den kliniska forskningens kvalitet i ALF-regionerna.

SweTrial föreslås organiseras direkt under Läkemedelsverkets generaldirektör och till det ska knytas ett råd som utöver medarbetare från Läkemedelsverket ska bestå av externa ledamöter. Peter Asplund är projektledare och Gunilla Andrew Nielsen är enhetschef och beställare, båda Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket föreslår en modell för hur ett framtida SweTrial bör organiseras, som möjliggör fler högkvalitativa kliniska prövningar i Sverige genom förbättrade förutsättningar och stärkt genomförandekapacitet.

Läkemedelsverket har fått regeringens uppdrag att föreslå hur Sverige kan förbättra förutsättningarna och stärka kapaciteten att genomföra kliniska prövningar. Ökad svensk konkurrenskraft är ett mål i den svenska life science-strategin. Ett nationellt samarbete ska också möta behoven från såväl näringslivet och akademin som patienter och hälso- och sjukvård. Nu kommer en första delredovisning med förslag på organisatorisk modell.

– Från första spadtag har samråd varit ett ledord. I arbetet har representanter från hälso- och sjukvården, industrin, akademin, myndigheter, civilsamhället och patienter bjudits in till en nationell referensgrupp. Samma aktörer har även bjudits in till en serie utvecklings- och innovationsmöten i syfte att ta fram förslag på arbetssätt för nationell samverkan inom SweTrial, berättar Peter Asplund som är Läkemedelsverkets projektledare.

Ett råd med externa ledamöter och ett samordnande kansli
SweTrial föreslås organiseras direkt under Läkemedelsverkets generaldirektör. Till det ska knytas ett råd som utöver medarbetare från Läkemedelsverket ska bestå av externa ledamöter.

– I en första rapport redogör vi nu för hur ett partnerskap kan organiseras och vilka kostnader som är förenade med etablering och förvaltning. Samtidigt fortsätter vi uppdraget att bygga en förtroendefull process tillsammans med aktörerna och uppdragsgivaren. Genom att utveckla lösningar gemensamt och lära av det som redan är gjort kan vi uppnå en effektiv, tillgänglig och öppen struktur som  bygger på aktörernas delaktighet, fortsätter Peter Asplund.

Fördela medel
SweTrial ska vara ett nav mellan aktörer och i delredovisningen till regeringen skriver Läkemedelsverket att det görs genom att aktörerna på den nationella nivån gemensamt sätter mål och prioriterar åtgärder samordna fördelning av medel till stöd för förbättrade förutsättningar och ökad genomförandekapacitet för kliniska prövningar, och följa upp och utvärdera prestationer och resultat i förhållande till mål prioriteringar och utbetalda medel.

– I delredovisningen föreslås att ett råd ska knytas till SweTrial. Rådets ledamöter ska ha en särskild insikt i hälso- och sjukvård, näringsliv och akademi. Rådets ska bidra till att SweTrial har en långsiktig och strategisk målbild, där relevanta omvärldsfaktorer beaktas. Läkemedelsverket föreslår att verksamheten inom SweTrial utvärderas löpande och att Socialdepartementet ska uppdra åt Statskontoret att, när SweTrial är etablerat och har uppnått en rimlig grad av stabilitet, utvärdera såväl effektiviteten som ändamålsenligheten, säger Gunilla Andrew Nielsen, enhetschef och beställare av uppdraget.

Förbättrade förutsättningar och stärkt genomförande­kapacitet för kliniska prövningar i Sverige.

Foto: Fredric Möller Eklund

Karolinska Universitetssjukhuset rankas som världens femte bästa sjukhus och för andra gången som Europas bästa, enligt tidskriften Newsweeks globala lista World’s Best Hospitals. Placeringen är Karolinskas bästa sedan sjukhuset tog plats på topplistan år 2020.

Karolinska Universitetssjukhuset klättrar flera placeringar i den globala sjukhusrankningen World’s Best Hospitals, som idag publicerats av tidskriften Newsweek.

– Att Karolinska nu rankas som världens femte bästa sjukhus och för andra gången utses till Europas bästa är framför allt ett erkännande för den världsledande sjukvård, forskning och utbildning som alla våra medarbetare bedriver tillsammans. Utan gemensamma ansträngningar hade den här framgången inte varit möjlig, säger Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, och fortsätter:

– För mig känns det särskilt glädjande att placeringen som världsledande sjukhus förklaras av den skillnad Karolinska gör för våra patienter. Dels vad gäller behandlingsresultat, dels återkommande goda betyg för bemötande och vårdens kvalitet. Ytterst är det därför vi finns som universitetssjukhus.

Karolinska är högst rankat i Europa
Den globala sjukhusrankningen toppas av de två amerikanska sjukhusen Mayo Clinic, Cleveland Clinic, på tredje plats kanadensiska Toronto General och på fjärde plats återfinns The Johns Hopkins Hospital. Karolinskas femteplats gör det till det högst rankade sjukhuset i Europa, före Charité i Berlin som hamnar på sjunde plats och Universitätsspital Zürich på tionde plats.

– Jag skulle säga att det som förenar de bästa sjukhusen är förmågan att attrahera kompetenta, nyfikna och lösningsorienterade medarbetare och chefer. För Karolinska har den omfattande kliniska forskningen och det nära samarbetet med Karolinska Institutet stor betydelse för att vi har lyckats med det, fortsätter Christophe Pedroletti och tillägger:

– En annan faktor som förenar de sjukhus som rankas högt i internationella jämförelser är förmågan att snabbt ta till sig ny medicinsk teknik och nya behandlingsmetoder. Också här bidrar utan tvekan närheten till akademin och näringslivet till Karolinskas framgångar.

Vårdnära styrning och ansvar
Karolinska Universitetssjukhusets ledningsfilosofi är att beslut och utformningen av vården i så hög utsträckning som möjligt ska tas av dem som möter patienterna.

– Decentraliserat ledarskap frigör kreativitet och bidrar till ökat samarbete i organisationen. Sedan kan, och ska, inte alla beslut decentraliseras på ett sjukhus men jag tror att den verksamhetsnära styrningen bidragit till att vi når så bra resultat på många områden, säger Christophe Pedroletti.

Newsweeks rankning baseras på fyra huvudsakliga datakällor:

• Rekommendationer från tusentals experter inom hälsosektorn, inklusive läkare och vårdchefer.
• Resultat från patientenkäter, med fokus på bemötande och information.
• Kvalitetsindikatorer som väntetider, patientsäkerhet och hygienrutiner.
• Användning av patientrapporterade utfallsmått, som mäter patienters upplevda nytta av vården och livskvalitet efter behandling.

Totalt sju svenska sjukhus finns med på listan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg placerar sig på plats 69 och Akademiska sjukhuset i Uppsala återfinns på plats 82.

Karolinskas placering på World’s Best Hospitals:
2020: plats 10
2021: plats 7
2022: plats 8
2023: plats 6
2024: plats 7
2025: plats 5

Läs hela rankingen här hos Newsweek:

https://www.newsweek.com/rankings/worlds-best-hospitals-2025

(öppnas i nytt fönster)

En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.

Struktur för proteinet OGG1 (färg: lila, vänster) och en av de molekyler som hämmar enzymets aktivitet (Färg: gul, mitten och höger). Bild: Andreas Luttens

En av de största utmaningarna inom läkemedelsutveckling är att hitta rätt kandidat bland ett enormt antal potentiella molekyler. En ny studie, som publicerats i Nature Communications, visar att det går att hitta läkemedelsmolekyler genom att modellera dem med hjälp av datoralgoritmer.

− Vi utnyttjar datormodellerna för att söka igenom databaser med flera miljarder molekyler. Metoden kommer kunna snabba upp den kostnadskrävande läkemedelsutvecklingsprocessen, säger Jens Carlsson, en av författarna till studien.

Läkemedelspotential för inflammation
I den aktuella studien, som är ett samarbete med Karolinska institutet och Stockholms universitet, fokuserade man på enzymet OGG1, ett protein som reparerar skador på cellens DNA. Forskarna var intresserade av att hitta en molekyl som kunde binda till detta målprotein och på så sätt påverka enzymets aktivitet. Med hjälp av modeller av proteinet designade de fler än hundra olika molekyler som sedan tillverkades. När molekylerna testades mot enzymet kunde forskarna se att de hämmade dess aktivitet och hade antiinflammatorisk effekt.

− Det är fantastiskt att vi idag kan designa molekyler och visa att de faktiskt fungerar exakt som vi hoppats. Samma strategi kommer att fungera för många andra proteiner och sjukdomar, säger Jens Carlsson.

Börjar med enkla molekyler
Tidigare har läkemedelsutveckling fokuserat på att screena stora kemiska bibliotek som innehåller läkemedelsliknande molekyler. Denna metod är dock mycket kostnadskrävande och misslyckas ofta att hitta bra startpunkter för läkemedelsutveckling. I den aktuella studien har forskarna i stället använt sig av så kallad fragmentbaserad läkemedelsdesign. Metoden innebär att man först identifierar en mycket liten molekyl som kan binda till målproteinet. När en sådan molekyl har hittats, så kan forskarna stegvis vidareutveckla den för att skapa ett läkemedel.

− Det är som att lägga ett pussel. Vi startar med en pusselbit och bygger sedan upp en läkemedelsmolekyl succesivt genom att addera nya bitar. Till slut har vi en läkemedelsmolekyl som passar perfekt i målproteinet, säger Jens Carlsson.

I studien har forskarna använt sig ett företag som tillverkar molekyler på beställning. De har sedan skapat datorprogram som kan söka igenom alla miljarder molekyler som idag finns att köpa. Med hjälp av superdatorer kan de utforska vilka molekyler som kan binda till målproteinets yta.

− Vi letade först bland miljarderna, där kunde vi snabbt få molekylerna tillverkade och testade. Och det gick bra, vi hittade molekyler som fungerade. Mot slutet av studien började vi tänka – hur långt kan vi gå, om vi inte har kravet att vi måste kunna köpa dem?

Doktoranden Andreas Luttens skrev då ett nytt datorprogram som kunde generera alla möjliga molekyler. Antalet potentiella alternativ landade då på 10 sextiljoner (10²² eller en etta följt av 22 nollor). Forskarna kunde sedan visa att samma metod som de använde för att söka bland molekylerna som finns att köpa, kommer också fungera för att söka bland de 10 sextiljonerna.

− Med vår strategi kan vi söka igenom 10 sextiljoner läkemedelsmolekyler på ett effektivt sätt. Vi kommer inom en snar framtid att kunna testa alla möjliga läkemedelsmolekyler i våra datormodeller, ett genombrott som har stor potential.

Ställer nya krav på läkemedelskemisterna
Även om det nu finns beräkningskraft att utforska ett enormt antal molekyler i jakt på nya läkemedel är det inte alltid säkert att de nya substanserna faktiskt går att tillverka.

− Framtiden kommer att kräva utveckling av nya tillverkningsmetoder för att lyckas ta fram molekylerna som datorberäkningarna så snabbt kan designa, säger Jens Carlsson.

Jens Carlsson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt nya insikter om hjärnförändringar vid Parkinsons sjukdom med hjälp av avancerade avbildningstekniker.

En nyligen genomförd studie av forskare vid Karolinska Institutet, publicerad i Alzheimer’s & Dementia, har gett nya insikter om hjärnförändringar vid Parkinsons sjukdom (PD). Forskningen fokuserade på reaktiv astroglios, en process som involverar förändringar i hjärnceller som kallas astrocyter. Dessa förändringar tros spela en betydande roll i utvecklingen av Parkinsons sjukdom.

Förstå reaktiv astroglios
Reaktiv astroglios är ett svar från astrocyter på hjärnskada och inflammation. Trots dess betydelse är rollen av reaktiv astroglios vid Parkinsons sjukdom inte väl förstådd på grund av bristen på specifika biomarkörer. Nyligen utvecklade hjärnavbildningstracers, BU99008 och Deprenyl, kan hjälpa till att visualisera dessa förändringar. Dessa tracers har dock inte studerats grundligt vid Parkinsons sjukdom.

Amit Kumar, forskningsspecialist vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Foto: Privat.

Forskarteamet, lett av Amit Kumar från institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, undersökte hjärnvävnad från Parkinsonpatienter och friska individer. De använde tekniker som radioligandbindning och postmortem hjärnavbildning för att studera hur BU99008 och Deprenyl binder till astrocyter. Detta gjorde det möjligt för dem att observera reaktiva astrocyter i olika hjärnregioner.

Viktiga fynd
Studien visade att BU99008 och Deprenyl uppvisade distinkta bindningsmönster i hjärnorna hos Parkinsonpatienter jämfört med friska kontroller. Detta innebär att dessa tracers kan kartlägga områden med reaktiv astroglios. Forskarna observerade också betydande förändringar i astrocytiska markörer och cellulära processer i hjärnorna hos Parkinsonpatienter.

Betydelse för Parkinsonforskning
– Dessa fynd är avgörande eftersom de ger en bättre förståelse för reaktiv astroglios roll vid Parkinsons sjukdom, säger Amit Kumar.

– Genom att använda dessa nya tracers kan vi nu studera dessa förändringar i större detalj, vilket kan leda till nya diagnostiska interventioner och behandlingar.

Studien lyfter fram potentialen hos BU99008 och Deprenyl som värdefulla verktyg för Parkinsonforskning. Forskarna hoppas att deras arbete kommer att leda till ytterligare studier och nya terapeutiska strategier för Parkinsons sjukdom.

(A) Astrocytiska utskott i den temporala cortexregionen hos en Parkinsonpatient (B) Modell för spårning av astrocytceller med utskott (C) ICAM-1 positiva reaktiva astrocyter. Illustration: Avishek Roy.

Framtida forskning
Forskarteamet planerar att fortsätta sin forskning för att utforska hur inflammation vid Parkinsons sjukdom bidrar till dessa hjärnförändringar. De siktar på att vidare undersöka de specifika och nya inflammatoriska markörer som identifierats i denna studie och undersöka deras roll i sjukdomens progression. Ytterligare studier behövs för att bekräfta dessa fynd och validera tillförlitligheten hos BU99008 och Deprenyl som markörer för reaktiv astroglios vid Parkinsons sjukdom.

– Vi är entusiastiska över potentialen hos dessa avbildningstracers att främja vår förståelse av Parkinsons sjukdom, tillägger Kumar.
– Vårt mål är att utveckla strategier som kan hjälpa till att hantera och behandla detta tillstånd mer effektivt.

Denna studie finansierades av Alzheimerfonden, Stiftelsen Gamla Tjänarinnor, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, Magnus Bergvalls Stiftelse, Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, Åhlén-stiftelsen, Tore Nilsons Stiftelse för Medicinsk Forskning, Alzheimer’s Association USA (AARF-21-848395), Loo och Hans Ostermans Stiftelse för Medicinsk Forskning, Gunvor och Josef Anérs stiftelse, Karolinska geriatrikstiftelsen och det privata initiativet ”Innovativa sätt att bekämpa Alzheimers sjukdom – Leif Lundblad med familj och andra.

Publikation
”Mapping reactive astrogliosis in Parkinson’s brain with astroglial tracers BU99008 and Deprenyl: New insights from a multi-marker postmortem study”, Filipa M. Rocha, Avishek Roy, Mukesh Varshney and Amit Kumar, Alzheimer’s & Dementia, online 12 February 2025.

Forskarteamet från vänster: Filipa Rocha, tidigare forskningsassistent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Mukesh Varshney, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Amit Kumar, forskningsspecialist vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och Avishek Roy, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Foto: Privat.