Forskare vid Linköpings universitet har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien, publicerad i Science Advances, lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.

– Vi skulle kunna rikta in oss på enskilda celler och utforska hur det påverkar deras funktionalitet och förmåga att förbli friska, säger Chiara Musumeci, forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid Linköpings universitet.

Hjärnan styrs av elektriska signaler som omvandlas till kemiska substanser i kommunikationen mellan hjärncellerna. Det har länge varit känt att olika delar av hjärnan går att stimulera med hjälp av elektricitet. Men ofta är metoderna grovhuggna och påverkar stora delar av hjärnan. Eller så behövs metallelektroder för att träffa rätt del av hjärnan. Då riskerar den hårda elektroden i stället att skada hjärnvävnaden och orsaka inflammation eller ärrbildning.

En lösning för att kunna behandla specifika delar av hjärnan skulle kunna göras med hjälp av ledande plaster, även kallat polymerer.

– Målet är att kombinera biologiska system med elektroder, specifikt med hjälp av organiska ledande polymerer. I och med att polymererna mjuka och formbara samt kan transportera både elektricitet och joner är de att föredra framför konventionella elektroder, säger Chiara Musumeci.

Tillsammans med forskare vid Karolinska institutet har forskargruppen vid Campus Norrköping lyckats förankra den ledande plasten till enskilda levande cellmembran. Något som öppnar för framtida precisa behandlingar av neurologiska sjukdomar.

– Just nu är våra resultat ganska generella vilket är bra. Då kan vi i fortsättningen utforska vilka typer av sjukdomar den här metoden skulle vara lämplig för. Men det behövs mer forskning innan vi kan säga något med säkerhet, säger Alex Bersellini Farinotti, forskare vid Karolinska institutet.

Tidigare försök att förankra organisk elektronik till cellytor har gjorts. Men då med genetiskt modifierade celler som gör membranen mer mottagliga. I den aktuella studien har forskarna inte använt genmodifierade celler och ändå lyckats få en tät koppling utan att påverka cellens övriga funktioner. Det är första gången.

För att lyckas använde forskarna en tvåstegsprocess där först en förankringsmolekyl används för att skapa en fästpunkt i cellmembranet. I andra änden av molekylen finns en struktur där själva polymerelektroden kan fästa.

Nästa steg i forskningen är att dels att få en mer jämnt fördelad och stabil förankring över membranet, dels att se hur polymerkopplingen beter sig över tid. Hanne Biesmans är doktorand vid LOE och menar att det finns stor potential men också många utmaningar kvar att lösa.

– Vi har tagit ett stort steg framåt nu. Men vi kan inte säga med säkerhet att det kommer att fungera i levande vävnad. Det här är grundforskning där vi nu försöker fundera ut vägen framåt.

Studien finansierades av det Europeiska forskningsrådet ERC, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt via den svenska regeringens strategiska satsning på forskning inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid Linköpings universitet.

Artikeln: From synthetic vesicles to living cells: Anchoring conducting polymers to cell membrane, Hanne Biesmans, Alex Bersellini Farinotti, Tobias Abrahamsson, Katriann Arja, Caroline Lindholm, Xenofon Strakosas, Jennifer Y. Gerasimov, Daniel T. Simon, Camilla I. Svensson, Chiara Musumeci, Magnus Berggren, Science Advances Vol 10 Issue 50, publicerad online 11 december 2024. DOI: 10.1126/sciadv.adr2882

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU, och Karolinska institutet har utvecklat en metod för att fästa ledande plaster till enskilda celler. Foto: Thor Balkhed

Demenssjukdomar är en av vår tids stora folkhälsoutmaningar. Antalet som lever med en demensdiagnos ökar. Samtidigt går forskningen inom området snabbt framåt. Regeringen har därför beslutat om en utvecklad nationell demensstrategi för att stärka vården och omsorgen för personer som har en demenssjukdom.

Den utvecklade nationella demensstrategin syftar till att tydliggöra områden inom vården och omsorgen som är av särskild betydelse för personer som har en demenssjukdom, lyfta fram behov av utveckling och följa den utvecklingen. I avsnitten nedan beskrivs de olika utvecklingsområdena. Strategin sträcker sig över åren 2025–2028. Strategin kan ses som ett komplement till Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd och styrning och ledning.

Ladda ner:

Varje dag räknas – Nationell Demensstrategi 2024–2028 (pdf 945 kB)

IRLAB Therapeutics AB har fått ett undantag från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) gällande kravet på att genomföra barnstudier för mesdopetam vid behandling av Parkinsons sjukdom. Detta innebär att företaget kan fokusera på utvecklingen av läkemedlet för relevanta patientgrupper där sjukdomen är vanligare, utan att behöva genomföra resurskrävande studier på barn.

EMA:s pediatriska kommitté (PDCO) rekommenderade och EMA godkände undantaget för alla pediatriska patientgrupper. Beslutet innebär att IRLAB inte längre är skyldig att genomföra dessa studier för att ansöka om marknadsgodkännande i Europa.

Kristina Torfgård, VD för IRLAB, uttrycker glädje över beslutet och påpekar att företaget redan tidigare fått ett liknande undantag från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Detta gör att IRLAB nu helt kan rikta sina utvecklingsinsatser mot de mest relevanta patientgrupperna.

EU:s pediatriska reglering, som infördes 2007, kräver att läkemedelsföretag lämnar in en pediatrisk utredningsplan för alla nya läkemedel. I vissa fall kan PDCO dock bevilja undantag om barnstudier inte bedöms som genomförbara eller lämpliga, vilket nu är fallet för mesdopetam.

En ny studie publicerad i Nature avslöjar att särskilda nervceller i hjärnans mediala frontalkortex fungerar som ”kartskapare” för att organisera och spåra beteendesekvenser. Dessa neuroner hjälper hjärnan att hantera komplexa uppgifter genom att koda abstrakta mönster av framsteg, likt en flexibel speldosa som anpassar sig efter förändrade mål.

Forskare använde möss i ett labyrintexperiment där djuren behövde navigera ett 3×3-rutnät för att samla belöningar i en återkommande sekvens. Genom att registrera hjärnaktivitet upptäckte forskarna att neuronerna reagerade på mössens framsteg i sekvensen, oberoende av den fysiska miljön. Vissa neuroner var dessutom ”tillståndstunade” och aktiva vid specifika punkter i mönstret, vilket skapade en flexibel karta för beteendekoordination.

Studien visade även att dessa nervceller organiseras hierarkiskt och fungerar som byggblock för att representera både enkla och komplexa beteendesekvenser. Resultaten förklarar hur hjärnan generaliserar lärda mönster för att snabbt anpassa sig till nya uppgifter, något som även kan kopplas till mänskligt beslutsfattande och planering.

Forskarna hoppas nu att framtida studier kommer att klargöra hur dessa hjärnprocesser utvecklas över tid och hur de hanterar mer komplexa strukturer i mänskligt beteende.

Hur hjärnan kartlägger beteendesekvenser: Nya insikter från neurovetenskapen Pixabay CC0

FDA har accepterat BioArctics partner Eisais ansökan om ett biologiskt licensgodkännande (BLA) för en subkutan autoinjektor (SC-AI) av Leqembi (lecanemab-irmb) för veckovis underhållsdosering vid behandling av Alzheimers sjukdom i USA. Leqembi är den enda FDA-godkända anti-amyloida terapin som potentiellt kan ges via en subkutan injektion i hemmet.

Ansökan baseras på data från Clarity AD-studien och modellering av observerade resultat. Om FDA godkänner den subkutana doseringen blir Leqembi den enda behandlingen för Alzheimers sjukdom som kan administreras via en autoinjektor i hemmet. Injektionsprocessen beräknas ta cirka 15 sekunder, och den subkutana 360 mg-veckodosen är avsedd att bibehålla de kliniska och biomarkörrelaterade fördelarna efter den inledande intravenösa behandlingsfasen.

SC-AI-injektorn förväntas vara enkel att använda och minska behovet av sjukhusbesök och vårdpersonal för intravenös administrering, vilket kan underlätta långtidsbehandling av Alzheimers sjukdom. FDA:s beslut förväntas senast den 31 augusti 2025.

Leqembi är redan godkänt i USA, Japan, Kina, Storbritannien och flera andra marknader. I november 2024 fick behandlingen ett positivt utlåtande från den europeiska läkemedelsmyndighetens CHMP, vilket rekommenderar godkännande i EU.

Läs det engelska pressmeddelandet här:

BioArctic announces that the U.S. Food and Drug Administration (FDA) has accepted BioArctic’s partner Eisai’s Biologics License Application (BLA) for Leqembi subcutaneous autoinjector (SC-AI) for weekly maintenance dosingLeqembi is indicated for the treatment of Alzheimer’s disease (AD) in patients with Mild Cognitive Impairment (MCI) or mild dementia stage of disease (collectively referred to as early AD). Leqembi is the only FDA-approved anti-amyloid therapy that potentially could offer the convenience of a subcutaneous injection with at-home administration option. The Prescription Drug User Fee Act (PDUFA) action date has been set to August 31, 2025.

The BLA is based on data from the Clarity AD (Study 301) open-label extension (OLE) and modeling of observed data. If LEQEMBI subcutaneous maintenance dosing is approved by the FDA, LEQEMBI will be the only treatment for AD that can be administered subcutaneously at home using an autoinjector (AI). The injection process is expected to take, on average, 15 seconds. The SC-AI 360 mg weekly maintenance regimen will allow patients who have completed the biweekly intravenous (IV) initiation phase, exact period under discussion with the FDA, to receive weekly doses that are expected to maintain the clinical and biomarker benefits.

The SC-AI is expected to be simple and easy for patients and their care partners to use, and may reduce the need for hospital or infusion site visits and nursing care for IV administration, which will make it easier to continue maintenance administration and may contribute to further simplifying the treatment pathway for AD.

Leqembi is already approved in the US, Japan, China, Great Britain and other markets. In November 2024, the treatment received a positive opinion from the Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency (EMA) recommending approval.