Vid multipel skleros (ms) kan antikroppar mot det vanliga Epstein-Barr-viruset av misstag attackera ett protein i hjärnan och ryggmärgen. Ny forskning visar att kombinationen av vissa virusantikroppar och genetiska riskfaktorer kan kopplas till kraftigt ökad risk för ms. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Karolinska Institutet och Stanford University School of Medicine.

Uppskattningsvis 90–95 procent av alla vuxna är bärare av Epstein-Barr-viruset (EBV) och har bildat antikroppar mot det. Många infekteras som barn med få eller inga symtom, men hos unga vuxna kan viruset orsaka körtelfeber. Efter infektion finns viruset kvar i kroppen i vilande (latent) fas utan aktiv virusproduktion.

Angriper protein i hjärnan
Alla som drabbas av den neurologiska sjukdomen ms, där immunsystemet attackerar hjärnan och ryggmärgen, är bärare av EBV. Men mekanismerna bakom kopplingen är inte fullständigt kända.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Stanford Medicine kunnat bekräfta att antikroppar mot ett protein från ms som kallas EBNA1 av misstag kan reagera med ett liknande protein i hjärnan som kallas GlialCAM,vilket troligen bidrar till utvecklingen av ms. Den nya studien visar också hur olika kombinationer av antikroppar och genetiska riskfaktorer för ms bidrar till riskökningen.

– En ökad förståelse för de här mekanismerna kan i förlängningen leda till bättre diagnostiska verktyg och behandlingar för ms, säger Tomas Olsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett forskningen där tillsammans med professor Ingrid Kockum och biträdande lektor Olivia Thomas.

Förhöjda antikroppsnivåer
Forskarna har analyserat blodprover från 650 ms-patienter och 661 friska personer. De jämförde nivåerna av antikroppar riktade mot virusproteinet EBNA1 och nivåerna av felriktade antikroppar mot GlialCAM och två andra proteiner i hjärnan, ANO2 och CRYAB, som också liknar EBNA1.

Hos personer med ms sågs förhöjda nivåer av alla dessa antikroppar. Höga antikroppsnivåer i kombination med en genetisk riskfaktor för ms (HLA-DRB1*15:01) kunde dessutom kopplas till ytterligare riskökning. Avsaknaden av en skyddande genvariant (HLA-A*02:01) i kombination med någon av antikropparna mot proteiner i hjärnan kunde också kopplas till kraftigt ökad risk.

– De nya resultaten ger oss ytterligare en pusselbit som ökar förståelsen för hur genetiska och immunologiska faktorer samverkar vid ms, säger Lawrence Steinman, professor i neurologi vid Stanford Medicine, som lett forskningen där tillsammans med William Robinson, professor i immunologi och reumatologi, och Tobias Lanz, biträdande lektor i immunologi och reumatologi.

Potential som biomarkörer

Forskarna vid Karolinska Institutet planerar nu att gå vidare och undersöka prover som samlats in före sjukdomsutveckling för att se när i sjukdomsförloppet dessa antikroppar dyker upp.

– Om de finns redan innan sjukdomsdebut så kan de ha potential att användas som biomarkörer för att ställa en tidig diagnos, säger Tomas Olsson.

Forskningen finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, EU/Horisont Europa, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Margaretha af Ugglas Stiftelse. Tomas Olsson och Lawrence Steinman har mottagit arvoden för föreläsningar och rådgivande kommittéer från ett flertal företag. William Robinson och Tobias Lanz är aktieägare och rådgivare till Ebvio och Flatiron Bio samt har lämnat in en patentansökan till Stanford University. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över intressekonflikter.

Publikation

“Antibody reactivity against EBNA1 and GlialCAM differentiates multiple sclerosis patients from healthy controls”, Neda Sattarnezhad, Ingrid Kockum, Olivia G. Thomas, Yicong Liu, Peggy P. Ho, Alison K. Barrett, Alexandros I. Comanescu, Tilini U. Wijeratne , Paul J. Utz, Lars Alfredsson, Lawrence Steinman, William H. Robinson, Tomas Olsson, Tobias V. Lanz, PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), online 10 mars 2025, doi: 10.1073/pnas.2424986122.

 

Läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom används redan av över 20 000 patienter i tio olika länder – och snart kan det bli tillgängligt även i Europa. Bakom framgångarna står de båda grundarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors samt vd:n Gunilla Osswald på bolaget BioArctic. Nu tilldelas de Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.

”Genom banbrytande forskning och starkt affärsmannaskap har de bidragit till en viktig innovation i kampen mot Alzheimers sjukdom.” Så lyder delar av motiveringen när Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris delas ut till de två grundarna och vd:n på BioArctic.

− Jag är väldigt glad och stolt. Det känns både roligt och hedrande att få det, säger Lars Lannfelt, professor emeritus vid Uppsala universitet och en av BioArctics grundare.

Arktiska mutationen ledde till bolaget BioArctic
Alzheimers sjukdom orsakas av att proteinet amyloid-beta veckar sig fel och bildar så kallade protofibriller som skadar nervcellerna. Lars Lannfelt lyckades redan på 90-talet visa att protofibrillerna spelade en viktig roll i sjukdomsförloppet. Det upptäcktes genom studier av en norrländsk släkt med en ärftlig mutation som gav ökad risk för Alzheimers. Lars Lannfelt kunde se att familjen hade en förändring i arvsmassan, senare kallad ”den arktiska mutationen”, som ledde till en ökad bildning av protofibriller. Upptäckten gav honom nya idéer om hur sjukdomen skulle kunna behandlas.

Några år senare lyckades Lars Lannfelt ta fram en antikropp som kunde angripa protofibrillerna. Han hörde då av sig till den tidigare kollegan Pär Gellerfors.

− Lars ringde mig för att han visste att jag hållit på med patent. Sedan sa han: Jag har en väldigt bra idé. Ska vi starta ett bolag och göra ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom? Då sa jag självklart, berättar Pär Gellerfors som har en doktorsexamen från KTH och är medgrundare av BioArctic.

De båda grundarna lyckades få till ett samarbete med det japanska läkemedelsbolaget Eisai. Sedan dess har de arbetat tillsammans och utvecklat det antikroppsbaserade läkemedlet Lecanemab.

Säljs i tio länder
Idag är det över 20 000 patienter som behandlas med Lecanemab − det första läkemedlet på marknaden som i kliniska studier visat sig bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom.

− Min drivkraft har alltid varit att få hjälpa patienter med bättre läkemedel och det är fantastiskt att känna att vi nu hjälper patienter runt om i världen. Det är en ynnest att ha fått jobbat tillsammans med Lars och Pär för att förverkliga deras vision, tillsammans med kollegorna på BioArctic, säger Gunilla Osswald som har en doktorsexamen från Uppsala universitet och varit vd för BioArctic sedan 2014.

Läkemedlet är godkänt i tio länder, däribland USA, Japan och Kina. Gunilla Osswald säger att ytterligare 17 länder och regioner, däribland Europa, håller på att utreda om det ska få säljas.

− Vi väntar och hoppas på ett godkännande i Europa. Efter det hålls pris- och subventioneringsdiskussioner och det brukar ta ungefär ett år. Så vi hoppas på en lansering nästa år.

Vill skapa ett svenskt läkemedelsbolag
Om så blir fallet har BioArctic avtalat med Eisai om att tillsammans med dem få sälja läkemedlet i Norden. Därför har de redan nu har de öppnat dotterbolag i Norge, Danmark och Finland. Att få sälja själva har hela tiden varit viktigt för grundarna.

− En vision som jag och Lars har haft hela tiden är att vi vill bygga BioArctic till ett ’riktigt läkemedelsbolag’, som både forskar och säljer, säger Pär Gellerfors.

Både han och Gunilla Osswald har tidigare jobbat på svenska läkemedelsbolag som inte längre har huvudkontoren kvar i Sverige. Även Lars Lannfelt, minns hur värdefullt det var att ha läkemedelsbolagen nära under 80- och 90-talet. Pär Gellerfors fortsätter:

− Sverige hade en jättestor läkemedelsindustri. Och sen kom förfallet. Ägarna behöll inte kontrollen över aktierna och i stort sett alla bolag försvann. Vårt mål är att försöka ändra på det här genom att stanna i Sverige och skapa ett bolag som blir signifikant.

Sett till hur BioArctic utvecklats de senaste åren är de på god väg. Förutom läkemedlet mot Alzheimers har de utvecklat en liknande behandling mot Parkinsons sjukdom som nu testas på patienter.

− Det var bara Pär och Lars när de grundade bolaget. När jag kom in så var det knappt 20 anställda. Och nu är vi runt 130 anställda och världsledande inom att göra selektiva antikroppar mot felveckade proteiner. Vi ligger också långt fram med en teknologi för att bättre föra in läkemedel i hjärnan via, något vi kallar BrainTransporter. Det är fascinerande att ett svenskt bolag har lyckats utvecklas på det här sättet, säger Gunilla Osswald.

Tror att Alzheimers sjukdom kan botas
I takt med att läkemedlet mot Alzheimers sjukdom har blivit tillgängligt i allt fler länder, har forskningen fortsatt för att göra det bättre. Lecanemab, som idag ges via infusioner på klinik, kommer snart att kunna tas subkutant, alltså hemma av patienten själv på samma sätt som diabetiker tar sitt insulin.

− När läkemedlet kan ges subkutant en gång i veckan underlättar det förhoppningsvis behandlingen för patienterna eftersom de då kan ta den i hemmet. Men vi fortsätter också att jobba med nya läkemedelsprojekt, och jag tror faktiskt att vi kommer kunna stoppa sjukdomen helt i framtiden, säger Lars Lannfelt.

Text: Sandra Gunnarsson, Uppsala universitet

 

Tilldelas innovationspriset
Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris tilldelas en eller flera personer som på ett avgörande sätt bidragit till att framgångsrikt omsätta en upptäckt eller innovation, baserad på forskning eller utbildning vid Uppsala universitet, till framgångsrik kommersialisering eller implementering med betydande samhällsnytta.

Priset instiftades 2021. Prissumman på 500 000 kronor har möjliggjorts genom donationer från stiftelsens tio stiftare.

Motivering
2025 års mottagare av Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris har framgångsrikt adresserat ett växande globalt hälsoproblem. Genom banbrytande forskning och starkt affärsmannaskap har de bidragit till en viktig innovation i kampen mot Alzheimers sjukdom. För deras enastående insats att ta en akademisk upptäckt hela vägen till ett godkänt läkemedel med potential att förändra livet för miljontals människor, tilldelas priset Lars Lannfelt, Pär Gellerfors och Gunilla Osswald.

Allt fler personer mellan 50 och 65 år diagnostiseras med en demenssjukdom. Men det finns ännu inte något utvecklat stöd för familjer och anhöriga till den som drabbas. Nu får Alzheimerfonden 5 miljoner kronor av Svenska Postkodlotteriet för att genomföra drömprojektet ”Familjer mitt i livet”.

Projektet ska bland annat skapa en modell för hur hela familjen kan fångas upp vid ett sjukdomsbesked.

– Vi är otroligt glada. Det här är ett jätteviktigt projekt. Vården är i dag betydligt mycket bättre på at

t diagnostisera tidiga demenssjukdomar och vi vet mycket mer om patienterna som får en tidig diagnos. Men det finns fortfarande inget utvecklat stöd för familjer där en vuxen drabbas, samtidigt som vi vet att behovet hos anhöriga är otroligt stort, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare för Alzheimerfonden.

Inom projektet ska man anordna återkommande familjehelger och regionala träffar. Dessa kommer att utgöra underlag för en modell som kan tillämpas inom kommunerna.

­– Vi vet av tidigare erfarenheter att mötet med andra drabbade och anhöriga i samma situation kan ha mycket god effekt och verka förebyggande, säger Liselotte Jansson.

Målet är att projektet ska bli tillgängligt över hela landet. Projektet kommer att genomföras i samverkan med Demensförbundet och utvalda kommuner.

Varje år delar Postkodlotteriet ut överskottet om minst en miljard kronor till ett 60-tal ideella organisationer. Den största delen är icke-öronmärkta pengar, ett basstöd, och utöver det finns så kallade drömprojekt som organisationerna kan söka.

– Vi på Svenska Postkodlotteriet är övertygade om att världen blir bättre med starka ideella organisationer som kan arbeta för förändring. I det här projektet har Alzheimerfonden identifierat ett viktigt behov och det är precis det som drömprojekten finns till för att stötta, säger Anders Årbrandt, managing director Svenska Postkodlotteriet.

Kim Kärnfalk kommer att vara projektets beskyddare.