De finns fem faktorer som kan förebygga eller fördröja demens. Och lever du osunt så är tiden inne för en förändring. Forskning visar nämligen att förbättrade levnadsvanor kan förebygga demens, och minska utvecklingen av symtom för de som har sjukdomen.

Christine Gustafsson, professor vid institutionen för omvårdnad vid Sophiahemmet Högskola – demens är i dag ett av världens största och ökande folkhälsoproblem. Varför ökar demenssjukdomarna?

– Det finns flera orsaker, både ärftliga och biologiska. Men det enkla svaret är att vi blir allt äldre – och hög ålder är en stark riskfaktor. I Sverige finns i dag uppemot 150 000 personer med demenssjukdom och antalet beräknas ha fördubblats till 2050.

Kan vi påverka risken att drabbas?
– Ja, det finns flera forskningsstudier som visar det. Den första studien i världen, FINGER-studien, visar att goda levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan. Studien kallas FINGER-studien för att vart och ett handens fem fingrar står för en livsstilsfaktor som kan förebygga eller fördröja demens.

Vilka är de fem råden?
– Det första rådet är att vi ska fortsätta vara fysiskt aktiva. Det mår både kroppen och hjärnan bra av. En träningsmix av kondition, styrka och balans är bra, men man behöver inte träna hårt. Det viktiga är att göra något fysiskt varje dag.
– Det andra rådet är att vi ska välja hälsosam kost. Gärna medelhavsinspirerad mat med mycket grönsaker, olivolja, fisk och skaldjur. Och hålla nere på sötsaker, vitt mjöl och charkprodukter, liksom rökning och alkohol.
– Det tredje rådet är att hålla hjärnan i gång. Det kan vara att lösa korsord, läsa böcker, lägga pussel, spela dataspel eller testa något helt nytt för att ge hjärnan en utmaning.
– Det fjärde rådet handlar om socialt umgänge. Att träffa vänner och delta i olika sociala aktiviteter är roligt och meningsfullt – och bra för det psykiska måendet.
– Det femte rådet att vi ska ha koll på våra medicinska värden, och då främst blodtryck, blodsocker och kolesterol som ökar risken för demenssjukdom om de är för höga.

När ska man börja lägga om sina vanor? 
– Nu! Det är aldrig för sent eller för tidigt att ändra en livsstil.

Fakta: 
FINGER-studien är en randomiserad forskningsstudie som omfattade drygt 1 200 äldre med risk att utveckla demens. Deltagarna delades in i två grupper där den ena gruppen deltog i ett livsstilsförändrande program kring kost, fysisk aktivitet och kognitiv träning, medan en kontrollgrupp enbart fick generella hälsoråd. När forskarna efter 11 år följde upp deltagarna visade det sig att gruppen som deltagit i programmet hade förbättrat sina färdigheter inom alla områden.

I Sophiahemmet Högskolas utbildning med inriktning mot vård vid kognitiv sjukdom ingår kursen ”Hälsofrämjande arbete med fokus på kognition och kognitiv sjukdom” som bygger på FINGER-studien.

Läs mer om Sophiahemmet Högskolas utbildningar om kognitiv sjukdom:
Specialistsjuksköterska, inriktning vård vid kognitiv sjukdom
Silviasyster
Silviasjuksköterska

Sophiahemmet Högskola erbjuder högkvalitativ utbildning och forskning i nära samverkan med Sophiahemmet sjukhus sedan 1884 med ett sjuksköterskeprogram på grundnivå samt utbildning på avancerad nivå med specialistsjuksköterskeprogram inom vård vid kognitiv sjukdom-, akut, ambulans-, hjärt- och palliativ vård liksom ett barnmorskeprogram. Sophiahemmet Högskola bedriver också sedan hösten 2019 forskarutbildning med möjlighet att examinera på forskarnivå.

”Medveten förändring och utveckling” – Neurovetenskapen bakom positiv livsförändring. Den 14 februari släpps P. Lindmans bok ”Medveten förändring och utveckling” på Lava förlag. Hur skulle du välja att utvecklas om du kunde ta kontroll över hjärnans ständiga förändringar?

I ”Medveten förändring och utveckling” beskriver P. Lindman med hjälp av den senaste neurovetenskapliga forskningen hur vår hjärna fungerar och förändras, och visar på en mycket anpassningsbar hjärna som hela tiden utvecklas utifrån erfarenheter och handlingar.

Boken beskriver hur vi genom handlingar baserade på hur hjärnan fungerar kan förutsäga hur den anpassar sig och vi kan på detta sätt medvetet påverka dess uppbyggnad. Genom att påverka hur hjärnan är uppbyggd så förändrar vi samtidigt de upplevelser, känslomässiga reaktioner och beteenden som den är upphov till och vi kan på detta sätt styra vår personliga utveckling.

Den anpassningsbara hjärnans möjligheter erbjuder nyckeln för att forma oss själva till den person vi önskar vara och lägger grunden till ett liv präglat av positiv utveckling och mening. Boken presenterar människans möjlighet till personlig utveckling från detta konkreta och neurologiska perspektiv som inte bygger på någon form av mystik eller på några andra krafter än våra egna tankar, ord och handlingar.

 

Jenny Oddstig, enhetschef, och Fredrik Hedeer, överläkare, har varit med och infört den nya bilddiagnostiken för neuroendokrina tumörer.

Patienter med neuroendokrina tumörer kan nu få mer precis och skonsam diagnostik med en ny metod som Skånes universitetssjukhus är först i Sverige att använda. Metoden ger tydligare bilder, upptäcker fler små tumörer och minskar behovet av att söva patienter inför undersökning.

Varje år får mellan 400 och 500 personer i Sverige den ovanliga diagnosen neuroendokrin tumörsjukdom (NET). Neuroneuroendokrina tumörer kan drabba både barn och vuxna och orsakar symtom som andningsbesvär, hjärtklappning, högt blodtryck och diarré till följd av hormonöverproduktion. Tidigare har ett jod-märkt radioaktivt läkemedel och gammakamera använts för att ställa diagnos i vissa av dessa fall.

– Den traditionella metoden, kallad mIBG-skintigrafi, är välkänd och används världen över. Men vi som tolkar bilderna vet att den har sina brister: det råder ofta osäkerhet kring om det vi ser på bilderna faktiskt är tumörer eller inte, säger Fredrik Hedeer, överläkare inom klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Skarpare bilder
Nu har tre patienter vid Skånes universitetssjukhus undersökts med en ny metod som bygger på så kallad positronemissionstomografi (PET) tillsammans med ett nytt radioaktivt läkemedel: mFBG. Metoden ger skarpare bilder och ökar chanserna att upptäcka tumörer, vilket underlättar bedömningen av hur sjukdomen spridit sig.

– Vi har länge önskat att få tillgång till det här läkemedlet. Nu har vi fått möjlighet att använda det via ett samarbete med Rigshospitalet i Köpenhamn, som för närvarande är ett av få sjukhus i världen med produktion av läkemedlet, säger Jenny Oddstig, enhetschef inom nuklearmedicinsk fysik på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Skilja friskt från sjukt
Läkemedlet injiceras och tas upp av tumörcellerna innan patienten undersöks med en PET-kamera. Resultaten från de patienter som undersökts, visar bilder med bättre kvalitet som gör tumörerna lättare att identifiera.

– Metoden gör det lättare att skilja sjuk från frisk vävnad, vilket ökar chanserna att erbjuda en mer exakt behandling. Att kunna erbjuda patienterna en så precis diagnostik känns otroligt värdefullt, säger Fredrik Hedeer.

Undviker sövning
Den nya metoden är också snabbare än den traditionella – en fördel som spelar roll inte minst när barn ska undersökas. Med den traditionella metoden sker undersökningen i flera steg under två dagar. Med den nya tar det cirka 25 minuter.

– Tidigare har vi ofta behövt söva barn inför undersökningar. Med den här metoden finns möjligheten att undvika det, säger Fredrik Hedeer.

Egen produktion
En utmaning är tillgången till det nya läkemedlet, som bara är verksamt i några timmar efter att det tillverkats.

– På sikt hoppas vi kunna utveckla egen produktion av läkemedlet, säger Jenny Oddstig, som tillsammans med Fredrik Hedeer nu planerar forskningsstudier för att utvärdera metodens potential.

– Forskningen behöver ge svar på om metoden påverkar vilken typ av behandling patienten får och om det i sig påverkar överlevnaden, säger Fredrik Hedeer.

Fakta: Neuroneuroendokrina tumörer (NET)

Neuroneuroendokrina tumörer (NET) är ovanliga. De flesta som drabbas av NET är över 60 år och något fler kvinnor än män drabbas.

NET kan uppkomma i flera olika organ. De flesta tumörerna finns i tunntarmen, många i lungan och andra till exempel i magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln.

Tumörerna kännetecknas av att de kan producera hormoner som påverkar kroppens funktioner. Diagnostik och behandling är ofta komplex och kräver specialiserad vård.

En ovanlig undergrupp av NET drabbar företrädesvis barn.

Skånes universitetssjukhus har ett uppdrag inom nationell högspecialiserad vård för NET.
Viss vård vid neuroendokrina tumörer i buken (NET) och avancerade binjuretumörer – Skånes universitetssjukhus Sus

 

Fakta: Nuklearmedicinsk bilddiagnostik av neuroneuroendokrina tumörer (NET)

Den första patienten på Skånes universitetssjukhus undersöktes med metoden i oktober 2024.

Det nya läkemedlet [18F]F-mFBG används med en PET-kamera, medan den traditionella metoden använder [123I]I-mIBG och en gammakamera.

Det radioaktiva ämnet 18F tillverkas i en cyklotron och binds till en spårsubstans som injiceras i patienten och söker sig till tumörceller.

Tillverkningen sker lokalt eftersom läkemedlet bara håller i några timmar. Skånes universitetssjukhus i Lund har en enhet för radioaktiva läkemedel, där olika spårsubstanser tillverkas beroende på sjukdomstyp.

Användningen av nuklearmedicinsk bilddiagnostik ökar tack vare fler radioaktiva läkemedel som kan särskilja olika sjukdomar.