Professor Tora Holmberg har av regeringen utsetts till ny rektor vid Umeå universitet för sexårsperioden 2025–2031. – Jag är otroligt stolt över uppdraget och förtroendet. Nu längtar jag efter att komma på plats i Umeå och lära känna mitt nya universitet, säger Tora Holmberg.

Professor Tora Holmberg tillträder som rektor vid Umeå universitet från och med den 1 april. Foto: Malin Grönborg

Den 1 april tillträder Tora Holmberg som ny rektor för Umeå universitet. Hon har under många år varit verksam vid Uppsala universitet, bland annat som professor i sociologi och under perioden 2020–2005 som vicerektor för vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap.

– Jag tar förstås med mig övertygelsen om värdet med ett bredduniversitet och kunskapen om hur det fungerar och kan styras. Därtill har jag erfarenhet av att ha drivit många strategiska forsknings- och utbildningsfrågor vid Uppsala universitet under mina nära fem år som vicerektor.

– Jag vill också vara en röst för akademisk frihet, kollegialitet och universitetets viktiga roll i ett demokratiskt samhälle. Det gläder mig att mitt engagemang inom dessa områden värderats i rekryteringsprocessen och lyfts fram i universitetsstyrelsens motivering till beslutet om ny rektor.

Umeå universitet är ett av Sveriges största universitet med över 40 500 studenter, omkring 4 600 anställda och 5 miljarder i årsomsättning. Vid universitetet bedrivs utbildning och forskning inom alla vetenskapsområden: medicin och hälsa, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap.

– I mitt ledarskap strävar jag efter att alla ska vara delaktiga och ta ansvar, och att vi tillsammans tar tillvara kraften i medarbetarnas och studenternas kunskap och engagemang. Jag kände tidigt att det var väldigt givande och roligt att se andra utvecklas och ta steg framåt, såväl kollegor som studenter och doktorander. Med tiden har jag också insett att jag har en förmåga att samla personer för att nå gemensamma mål.

Sedan invigningen 1965 har Umeå universitet haft en helt avgörande betydelse för kompetensförsörjningen och samhällsutvecklingen i hela norra Sverige. Universitetets snabba och ständiga expansion har också gått hand i hand med Umeås tillväxt och utveckling.

– Umeå universitet har högt anseende och spelar en viktig roll för stadens, regionens och hela Sveriges utveckling. Det är något jag vill att vi tillsammans ska både vårda och utveckla. Samtidigt är vi och har ambitionen att fortsatt vara ett universitet med internationell konkurrenskraft. Viktiga frågor framåt är att stärka utbildningssamarbetet och öka universitetets konkurrenskraft om forskningsbidrag från EU. Därför ser jag också fram emot att engagera mig i Europaalliansen European Campus of City-Universities (EC2U), vilken består av nio universitet, och till vilken Umeå universitet nu ansluter.

Samlade campus är ett kännetecken för Umeå universitet. Det skapar kreativa miljöer för utbildning och forskning, bjuder in till samarbeten över ämnesgränser, och skapar möjligheter för ett aktivt studentliv.

– Det känns verkligen som att allt kretsar runt campusdammen. Även om vi har viktig verksamhet på Konstnärligt campus vid älvstranden, Campus NUS på sjukhusområdet och på andra orter i norra Sverige, tänker jag att känslan runt dammen fångar bredduniversitetets själ och hjärta. Platsen inrymmer också en symbolisk styrka, där kan alla discipliner mötas och bilda en större helhet – ett universitet!

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde den 18 mars utsett Caroline Hällsjö Sander till ny sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Hon arbetar idag som produktionsdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Caroline Hällsjö Sander. Foto: Josefine Franking

Caroline Hällsjö Sander har arbetat på Karolinska Universitetssjukhuset sedan 2008, i flera olika ledande roller. Hon är idag produktionsdirektör vid sjukhuset och har tidigare varit verksamhetschef för perioperativ medicin. Caroline har även varit funktionsområdeschef för akut- och traumaoperation och pre- och postoperativ smärtvård.

Caroline Hällsjö Sander är överläkare sedan 2015 och har en bakgrund inom forskning vid Karolinska Institutet. Sedan 2024 är Caroline medlem i regeringens expertgrupp för utredningen kring stärkt vårdgaranti.

– Jag är väldigt glad att Caroline Hällsjö Sander har tackat ja rollen som sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Hon har med sin gedigna bakgrund inom hälso- och sjukvården utmärkta förutsättningar för att lyckas i detta viktiga uppdrag, säger regiondirektör Emma Lennartsson.

– Jag är övertygad om att Caroline Hällsjö Sander har den erfarenhet och kompetens som krävs för att leda verksamheten vid Danderyds sjukhus. Hon är också skicklig på att skapa bra samarbeten och kommer att bidra till en god samverkan med övriga delar i vården, säger sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling.

– Det är fantastiskt roligt och hedrande att jag är utsedd till sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus. Jag ser oerhört mycket fram emot att tillsammans med alla chefer och medarbetare fortsätta utveckla sjukhuset och dess roll i hälso- och sjukvården i Region Stockholm, säger Caroline Hällsjö Sander.

Caroline Hällsjö Sander tillträder tjänsten som sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus den 1 april 2025.

Lunds universitet satsar stort på medicinsk forskning genom en betydande uppgradering av sin prekliniska MR-plattform. Med ett forskningsanslag på 3,9 miljoner kronor från Inga-Britt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse investerar universitetet i en modernisering av sin prekliniska MR-kamera. Den nya utrustningen öppnar upp för mer detaljerade studier av mänskliga sjukdomar på en nivå som inte är möjlig i kliniska miljöer.

– Vi har nu möjlighet att byta ut elektroniken i vår MR-kamera. Denna tekniska uppgradering är avgörande för att vår forskning ska fortsätta vara i framkant. Vi får nu tillgång till avsevärt förbättrad bildkvalitet, snabbare bildtagning, minskat brus och möjlighet att använda kylda spolar optimalt, vilket ger oss en kraftigt ökad signalstyrka. Det innebär att vi kan arbeta mer effektivt och med högre precision, vilket i sin tur bidrar till bättre forskningsresultat, säger Michael Gottschalk, forskare vid Lunds universitet.

Michael Gottschalk, forskare vid Lunds universitet.

Den uppgraderade MR-kameran kommer att spela en nyckelroll i flera viktiga forskningsprojekt, bland annat:

• Studier av traumatiska hjärnskador: Genom att studera hjärnan hos smådjur med hjälp av avancerade avbildningstekniker undersöker man möjligheterna att identifiera de underliggande orsakerna till kvarstående symptom och utveckla nya behandlingsstrategier.
• Cancerforskning: Förbättrad MR-teknik möjliggör detaljerade studier av tumörutveckling och ger forskarna bättre verktyg för att utvärdera effekten av olika cancerbehandlingar, inklusive strålbehandling.
• Forskning om neurodegenerativa sjukdomar: Genom att undersöka det glymfatiska systemet, som ansvarar för att rensa bort avfallsprodukter från hjärnan, är målet att kunna få en bättre förståelse för sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons.
• Strokeforskning: Den uppgraderade MR-kameran kommer att användas för att studera effekten av stamcellsbehandling på hjärnan efter stroke.

Den uppgraderade MR-kameran kommer att spela en nyckelroll i flera viktiga forskningsprojekt.

Forskningen vid Lunds universitet är translationell, vilket innebär att resultat från prekliniska studier på smådjur kan överföras till kliniska studier på människor.

– Vi har en unik möjlighet att arbeta med både prekliniska modeller och i jämförande, kliniska projekt. Detta ger oss en djupare förståelse för sjukdomsmekanismer och möjliggör utveckling av mer effektiva behandlingar. Att arbeta translationellt ligger i linje med hur vi önskar att forskningen ska utvecklas framåt. Vi är väldigt tacksamma för det här forskningsanslaget från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse. Detta är bara början på en snabb utveckling, och denna investering kommer att ha stor betydelse för vår forskning framöver, säger Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet.

Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet.

Foto: Umeå universitet.

Antalet barn och ungdomar som får diagnosen ADHD har ökat och med det förskrivningen av läkemedel. Nästan vart tredje barn med ADHD-diagnos blir dock inte hjälpt av läkemedlen. En ny nationell studie som letts från Umeå universitet visar att det inte finns metoder för att förutsäga vilka barn som kan få nytta av behandlingen.

– Resultaten talar för att det kan finnas skäl att omvärdera vilka barn som ska medicineras. Kanske bör inte ADHD-diagnos i sig automatiskt innebära att man i första hand sätter in läkemedel med tanke på den osäkra effekten och risken för biverkningar, säger studiens förstaförfattare Maria Lilja, barnläkare, ST-läkare på BUP och doktorand vid Umeå universitet.

Maria Lilja är barnläkare, ST-läkare på BUP och doktorand vid Umeå universitet.

Den aktuella studien omfattade totalt 638 barn och ungdomar i åldern 6–17 år från regionerna Gotland, Västerbotten och Stockholm. Forskarna undersökte om olika biologiska och kliniska faktorer kunde användas för att förutsäga effekten av ADHD-läkemedelsbehandling.

Resultaten var att inga av de studerade faktorerna tycktes ha någon betydelse för att förutsäga vilken effekt barn skulle få av medicineringen. Varken kön, ålder, vikt, längd, blodtryck, puls, IQ, form av ADHD, födelsetid på året, geografisk region eller samsjuklighet hade någon inverkan på ifall läkemedelsbehandling skulle visa sig effektiv eller inte.

Det innebär att man inte i förväg vet om exempelvis ett barn med uttalade ADHD-symtom får bättre nytta av medicin än ett barn med bara milda symtom.

– VI har idag inte tillräcklig kunskap för att i förväg avgöra om och när läkemedelsbehandling är befogad. Det går åtminstone inte att säga utifrån de kriterier vi idag känner till. Det behövs mer forskning på området, säger Maria Lilja.

ADHD, attention deficit hyperactivity disorder, uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitetssyndrom, är en diagnos för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bland annat innefattar hyperaktivitet och bristande förmåga till uppmärksamhet. Antalet barn som diagnosticeras med ADHD har ökat markant. För närvarande får mer än var tionde pojke i Sverige och drygt hälften så många flickor ADHD-diagnos. Både diagnosen som sådan och medicineringen med centralstimulerande amfetaminliknande preparat är omdiskuterad

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry. Utöver forskare vid Umeå universitet har forskare vid Karolinska Institutet och forskare i USA bidragit till studien.