Ett tätare samarbete mellan barnhälsovård och specialistvård har lett till snabbare stöd för små barn med autism. En studie från Göteborgs universitet visar att barnen i genomsnitt får sin diagnos ett år tidigare. När små barn visar tecken på autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som svårigheter med samspel och kommunikation eller upprepade beteenden, kan det idag ta lång tid innan de får en utredning och rätt stöd.

Specialistcentrum för barn och unga vid Angereds Närsjukhus i Göteborg har de senaste åren testat ett nytt arbetssätt som för samman barnhälsovården, specialistsjukvård och kommun, inklusive förskola. Bland annat har sjuksköterskor i barnhälsovården fått utbildning i att upptäcka tidiga tecken på autism, och vården har infört en struktur där barn som misstänks ha autism direkt får stöd i barnhälsovården, samtidigt som de remitteras vidare för specialistutredning.

Snabba insatser
Den aktuella utvärderingen visar att satsningen har haft positiva effekter. Hjälpen har nått familjer snabbare, och den genomsnittliga åldern då barnen fått sin autismsdiagnos har sänkts från i genomsnitt tre år och åtta månader, till två år och sju månader.

Emilia Carlsson. Foto: Josefin Bergenholtz

– Ju tidigare vi kan fånga upp barn som har autism, desto bättre stöd kan vi ge. Vi ser att familjer får hjälp snabbare och slipper vänta i flera år på en utredning, säger Emilia Carlsson, universitetslektor i logopedi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och forskare vid Gillbergcentrum.

Angered, där arbetssättet testas, är en stadsdel i nordöstra Göteborg där många familjer har utländsk bakgrund och där vården tidigare haft svårt att nå ut. Den samverkan som utvecklades inom projektet är nu etablerat och pågår fortfarande.

Utbildning och resurser
Studien visar att bättre samarbete mellan olika delar av vården kan göra stor skillnad för barn och föräldrar. Modellen kan införas i fler regioner, men kräver att sjukvårdspersonal får utbildning och att det finns resurser för att ge stöd redan när autism misstänks – inte först efter en lång väntan både på utredning och insatser.

Gudrun Nygren. Foto: Josefin Bergenholtz

– Genom ökad kunskap hos personal i vården och effektivt samarbete kan vi bättre hjälpa familjer direkt och ge dem det stöd de behöver, säger Gudrun Nygren, barnläkare och barnpsykiater samt forskare vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, och medförfattare till studien.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Pediatrics. Utvecklingsprojektet genomfördes med stöd från Sociala investeringsmedel, och denna studie är finansierad med regionala FoU-medel Västra Götalandsregionen.

Artikel: Bridging gaps in healthcare: child health services and specialist care collaboration for young children with autism and coexisting conditions

Debatten om arv och miljö är ständigt pågående, särskilt i diskussioner om utvecklingsneurologiska störningar, såsom autism och ”attention-deficit hyperactivity disorder” (ADHD). Dessa livslånga tillstånd manifesteras oftast under barndomen och även om de har en genetisk bakgrund kan miljöfaktorer spela en roll.

I en ny avhandling från Karolinska Institutet undersökte Aleksandra Kanina, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, potentiell påverkan av miljöfaktorer (ogynnsamma livshändelser, psykosociala påfrestningar under graviditet och tidig barndom samt neonatal gulsot) på risken för autism och ADHD hos barn.

Medan genetiska faktorer länge har varit kända att spela en stor roll vid dessa utvecklingsneurologiska störningar, belyser Aleksandra Kaninas studier vikten av att ta hänsyn till miljömässiga influenser och den komplexitet som finns i familjära faktorer.

Alexandra Kanina. Foto: Gunilla Sonnebring

Vad är de viktigaste resultaten i din avhandling?

– Vi fann att ogynnsamma livshändelser och psykosociala påfrestningar var associerade med en ökad sannolikhet för autism och ADHD, men dessa samband var svagare när man tog hänsyn till familjärt släktskap, vilket tyder på att familjebakgrund kan påverka dessa utfall. Resultaten pekade också på att en stor del av sambandet mellan miljöfaktorer och diagnoser av autism eller ADHD kan förklaras av andra familjära faktorer som inte mätts snarare än ett direkt orsakssamband. Dessutom såg vi att gulsot hos nyfödda var kopplat till autismdiagnos, men sambandet verkade vara påverkat av faktorer från före födelsen, som antal graviditetsveckor, snarare än en direkt miljöpåverkan, säger Alexandra Kanina.

Varför blev du intresserad av det här ämnet?

– Jag var redan tidigare intresserad av utvecklingen inom området neurologiska utvecklingsstörningar och ville bidra till en bättre förståelse av hur ADHD och autism uppkommer. Med tanke på autismforskningens historia är det viktigt att avliva de myter som omger diagnosen. Föräldrar till autistiska barn klandrar ofta sig själva eller hålls orättvist ansvariga, vilket gör denna forskning avgörande för att minska stigmatiseringen.

Vad tycker du bör göras i framtidens hälso- och sjukvård och forskningen?

– Jag önskar att vårdpersonal skulle ge mer uppmärksamhet åt autistiska individers behov, särskilt gravida kvinnor som upplever negativa livshändelser. Psykisk hälsa hos neurodivergenta kvinnor förbises i stor utsträckning, och jag hoppas verkligen att detta ska förändras!

Avhandling

“Investigating prenatal and early-life environmental causes of neurodevelopment, using genetically informative study designs.”
Aleksandra Kanina. Stockholm: Karolinska Institutet (2025), ISBN: 978-91-8017-465-7

BioArctics partner Eisai har publicerat en presentation som inkluderar en simulering[1] av framtida potentiell försäljning av Leqembi®. Enligt Eisais simulering kommer försäljningen av Leqembi att uppgå till mellan 250 och 280 miljarder JPY (17 till 19 miljarder SEK) för deras räkenskapsår (FY) 2027, som slutar i mars 2028.

Eisais presentation kan ses här: https://www.eisai.com/ir/library/presentations/index.html

Om lecanemab (Leqembi®)
Lecanemab (Leqembi) är resultatet av ett strategiskt forskningssamarbete mellan BioArctic och Eisai. Lecanemab är en humaniserad IgG1 (immunglobulingamma 1) monoklonal antikropp riktad mot aggregerade lösliga och olösliga former av amyloid beta (Aβ).

Leqembi är godkänt och marknadsförs i USA, Japan, Kina, Storbritannien och flertalet andra länder för behandling av mild kognitiv svikt (MCI) och mild demens orsakad av Alzheimers sjukdom (tidig Alzheimers sjukdom). Godkännandet av lecanemab i dessa länder, liksom den positiva rekommendationen från CHMP i EU, baseras främst på fas 3-data från Eisais stora globala kliniska studie Clarity AD, där det primära effektmåttet och samtliga sekundära effektmått uppnåddes med statistiskt signifikanta resultat.

Eisai har också lämnat in ansökningar om marknadsgodkännande av lecanemab i ytterligare länder och regioner. En tilläggsansökan (sBLA) för mindre frekvent intravenös underhållsbehandling godkändes av amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) i januari 2025. FDA accepterade en stegvis ansökan (BLA) för underhållsbehandling med en subkutan autoinjektor i januari 2025 med PDUFA-datum den 31 augusti 2025, vilket skulle förenkla doseringen för patienterna.

Sedan juli 2020 pågår Eisais fas 3-studie AHEAD 3-45 med lecanemab för individer med preklinisk (asymtomatisk) Alzheimers sjukdom, vilket innebär att de kliniskt sett är normala, men har medelhöga eller förhöjda nivåer av Aβ i hjärnan. I oktober 2024 blev studien fullrekryterad. AHEAD 3-45 är en studie med fyra års behandling och bedrivs som offentlig-privat samverkan mellan med Alzheimer’s Clinical Trials Consortium (ACTC), som tillhandahåller infrastruktur för akademiska kliniska prövningar av Alzheimers sjukdom och relaterade demenssjukdomar i USA, finansierat av United States National Institute on Aging som är en del av National Institutes of Health, och Eisai. Sedan januari 2022 pågår Tau NexGen-studien för individer med dominant ärftlig Alzheimers sjukdom där lecanemab ges som anti-amyloid-bakgrundsbehandling. Tau NexGen är en klinisk studie som bedrivs av konsortiet Dominantly Inherited Alzheimer Network Trials Unit (DIAN-TU), under ledning av Washington University School of Medicine i St. Louis, USA.

Om samarbetet mellan BioArctic och Eisai
BioArctic har sedan 2005 ett långsiktigt samarbete med Eisai kring utveckling och kommersialisering av läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom. De viktigaste avtalen är utvecklings- och kommersialiseringsavtalet avseende antikroppen lecanemab som ingicks 2007 och utvecklings- och kommersialiseringsavtalet avseende antikroppen Leqembi back-up för Alzheimers sjukdom som ingicks 2015. 2014 ingick Eisai och Biogen ett gemensamt utvecklings- och kommersialiseringsavtal som innefattar lecanemab. Eisai ansvarar för den kliniska utvecklingen, ansökan om marknadsgodkännande och kommersialisering av produkterna för Alzheimers sjukdom. BioArctic har rätt att kommersialisera lecanemab i Norden och för närvarande förbereder Eisai och BioArctic en gemensam kommersialisering i regionen. BioArctic har inga utvecklingskostnader för lecanemab inom Alzheimers sjukdom och har rätt till betalningar i samband med myndighetsgodkännanden och försäljningsmilstolpar samt royalties på den globala försäljningen.

Om BioArctic AB
BioArctic AB (publ) är ett svenskt forskningsbaserat biofarmabolag med fokus på innovation av läkemedel som kan fördröja eller stoppa sjukdomsförloppet av neurodegenerativa sjukdomar. Företaget ligger bakom lecanemab (Leqembi®) – världens första läkemedel som bevisat bromsar sjukdomsutvecklingen och minskar den kognitiva försämringen vid tidig Alzheimers sjukdom. Lecanemab har utvecklats i samarbete med Eisai. BioArctic har en bred forskningsportfölj inom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS och enzymbristsjukdomar. Flera av projekten utnyttjar bolagets egenutvecklade teknologiplattfrom BrainTransporter™ som förbättrar transporten av läkemedel in i hjärnan. BioArctics B-aktie (BIOA B) är noterad på Nasdaq Stockholm Large Cap. För ytterligare information, besök www.bioarctic.com.

^[1] Enligt Eisai ska simuleringen ej betraktas som en prognos

Om du får diagnosen cancer så är det inledningen till ett intensivt arbete att trösta, lindra, bromsa och bota. Sju av tio som får cancer kan botas idag. Får du diagnosen Alzheimer är sjukvårdens arbete i princip avslutat och du som patient lämnas i sticket.

Så kan man lite drastiskt beskriva den himmelsvida skillnaden mellan två av våra största folksjukdomar. Men varför är det så?
Det blev ämnet för det senaste frukostsamtalet från stiftelsen Alzheimer Life, med det provokativa temat: Varför är det bättre att få cancer?

Nu finns hela samtalet på en podd via länken här.

Medverkande:
Göran Hägglund, ordförande för Cancerfonden och ansvarig för den Nationella cancerstrategin.
Agneta Haquinius, som fick Alzheimer vid bara 57 års ålder.
Jens Berggren,  chef för den helt nya kognitiva mottagningen på Ersta sjukhus.
Linus Jönsson, professor i Hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, om genombrottet för de nya bromsmedicinerna för Alzheimer.

Lyssna även på berörande frågor från publiken, bl a mamman som är förtvivlad över att hennes dotter drabbats av Alzheimer.

Linus Jönsson, Göran Hägglund, Jens Berggren, Agneta Haquinius och Henrik Frenkel. Foto: Alzheimer Life

Trots att mer än hälften av alla cancerpatienter idag får strålbehandling skapar ordet strålning fortfarande rädsla hos många. Okunskapen om vad behandlingen innebär är stor, men minst lika stor är kanske okunskapen om att Sverige sedan 70 år har haft en världsledande roll inom detta område, med banbrytande forskning och en rad innovationer. Allt började under 1950-talet vid Gustav Werners Institut i Uppsala, där man under ledning av bland andra Börje Larsson genomförde de första cancerbehandlingarna med protoner.

För att sprida ljus över den svenska strålbehandlingens fascinerande utveckling öppnar utställningen Strålning mot cancer – 70 års utveckling med fokus Uppsala den 30 mars på Medicinhistoriska museet. Den berättar om den svenska framgångssagan som tog sin början under 1950-talet och som blev internationellt känt vid en internationell konferens i Uppsala 1972 om användande av datorer inom strålbehandling.

En arbetsgrupp inom ”Branschhistorisk förening för strålbehandling” (BHFS) bestående av tidigare forskare, kliniker, utvecklare och företagsledare som alla varit med om att forma den historiska utvecklingen, har i utställningen skapat en visuellt spännande tidsresa över strålbehandlingens utveckling med fokus på Uppsala. Där kan man bland annat uppleva en gestaltning av modern strålbehandling på en patient i form av en textilskulptur skapad av konstnären Kristina Skantze.

– Man måste titta på dåtid för att förstå nutid och kunna forma framtid. Det är en beskrivning av svensk strålbehandling i ett nötskal. Och i den här utställningen existerar dåtid, nutid och framtid samtidigt. Syftet är att med autentiska föremål, digital teknik och konstnärlig gestaltning belysa den medicintekniska historiken inom strålbehandlingsområdet. Ett av våra viktigaste mål är att informera och lugna allmänheten om vad strålbehandling är och berätta om vilken viktig roll den har inom dagens cancervård, säger Hans Dahlin, ordförande i BHFS.

Medicinhistoriska museets chef Anna Stenkula förklarar att ursprungstanken med museet, formulerad av en av museets grundare Lars Thorén, var att museet inte bara skulle berätta om gamla föremål utan att framförallt visa på utvecklingen.

– Han satte sin prägel på museets stora föremålssamling som idag är unik då den illustrerar medicinens förändring genom den tekniska utvecklingen för diagnostik, behandling och vård, med ett stort fokus på det som skett på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De äldsta föremålen är från 1600-talet och det nyaste från 2024, berättar Anna Stenkula.

– Med sin utställning, Strålning mot cancer – 70 års utveckling med fokus Uppsala, berättar Branschhistorisk förening för strålbehandling om en viktig del av vården som tidigare inte har funnits representerad i museets samling. Det är en utställning vars ämne berör många och som i sin form, framtagen med stor kunskap, kommer att kunna nå en bred besöksgrupp då den är både informativ, förtroendeingivande och inger hopp, säger Anna Stenkula.

Utställningen arrangeras av Medicinhistoriska museet och Branschhistorisk förening för strålbehandling (BHFS) i Uppsala den 30 mars – 30 november 2025. Ambitionen är att därefter kunna låta utställningen vandra runt i landet, bland annat till olika onkologiska kliniker.

Utställningen har producerats med stöd av

Världsklass Uppsala

Upsala Läkareförening

Elekta AB

Raysearch Laboratories AB

C-Rad AB

ScandiNova Systems AB

Micropos Medical AB

Naslund Medical AB

ScandiDos AB