Ny forskning tyder på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga än andra, vilket kan hjälpa läkare att fatta bättre behandlingsbeslut enligt studien som publicerats i BMC Medicine.

Antidepressiva läkemedel används ofta för att lindra symptom som oro, depression, aggressivitet och sömnstörningar hos demenssjuka.

En ny observationsstudie baserad på data från Svenska Demensregistret (SveDem) visar dock att patienter med demens som behandlas med antidepressiva läkemedel upplever en ökad kognitiv försämring jämfört med patienter som inte får denna medicinering.

Studien bygger på en omfattande analys av registerdata från 18 740 patienter, varav ungefär 23 procent behandlades med antidepressiva läkemedel. Under studiens gång registrerades totalt 11 912 förskrivningar av antidepressiva, där selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI-preparat) stod för 65 procent.

– Depressiva symtom kan både förvärra den kognitiva försämringen och försämra livskvaliteten, så det är viktigt att behandla detta. Våra resultat kan hjälpa läkare och annan sjukvårdspersonal att välja antidepressiva läkemedel som är bättre anpassade för patienter med demens, säger Sara Garcia Ptacek, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Sara Garcia Ptacek, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Forskarna från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har följt patienternas kognitiva utveckling över tid och jämfört både medicinerade och icke-medicinerade grupper samt olika typer av antidepressiva läkemedel sinsemellan.

Trots att det i nuläget inte går att fastställa om den kognitiva försämringen beror på själva läkemedlen eller på de depressiva symtomen i sig, kunde forskarna se att antidepressiva läkemedel var associerade med ökad kognitiv försämring.

Skillnader mellan läkemedel

Studien pekar också på skillnader mellan olika läkemedel. SSRI-preparatet escitalopram var kopplat till snabbast kognitiv försämring, följt av SSRI-preparaten citalopram och sertralin. Mirtazapin, som har en annan verkningsmekanism, hade mindre negativ kognitiv påverkan än escitalopram.

Nu vill forskarna gå vidare och undersöka om vissa patientgrupper, exempelvis personer med specifika demenstyper eller biomarkörer, svarar bättre eller sämre på olika antidepressiva läkemedel.

– Målet är att hitta de här undergrupperna för att skapa en mer individanpassad vård, säger Sara Garcia Ptacek.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Stiftelsen Svensk Demensforskning, Alzheimerfonden samt New Innovative Roads Call – ett privat initiativ från familjen Leif Lundblad med flera. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.

Publikation: “Antidepressant use and cognitive decline in patients with dementia: a national cohort study”, Minjia Mo, Tamar Abzhandadze, Minh Tuan Hoang, Simona Sacuiu, Pol Grau Jurado,  Joana B. Pereira, Luana Naia, Julianna Kele, Silvia Maioli, Hong Xu, Maria Eriksdotter, Sara Garcia-Ptacek. BMC Medicine, online 25 februari 2025, doi: 10.1186/s12916-025-03851-3.

Framgångsrika forskares tidiga karriär utmärks av internationell mobilitet, fria forskningsmedel, gott om forskningstid, framstående och stödjande forskningsmiljöer samt förutsättningar att utveckla egna forskningslinjer. Det visar en ny analys från Vetenskapsrådet.

Finns det gemensamma nämnare som utmärker framgångsrika forskare? För att ta reda på det har Vetenskapsrådet tittat på hur karriären sett ut för de forskare i Sverige som i hård konkurrens fick konsolideringsbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC, år 2012–2023. Vi har analyserat vad som utmärker dem och deras förutsättningar från det att de doktorerade tills att de fick bidraget från ERC 7–12 år senare.

Resultaten visar att det finns några nyckelfaktorer som kännetecknar denna grupp framgångsrika forskare. De mest framträdande är att de har:

• varit internationellt mobila i hög grad
• haft tillgång till medel för fri forskarinitierad forskning
• haft gott om forskningstid
• varit verksamma i framstående och stödjande forskningsmiljöer
• haft förutsättningar att utveckla sin egen forskningslinje.

– Vi ser att de flesta har arbetat som forskare i flera länder och därmed byggt upp starka internationella nätverk. Ungefär hälften av dem har en doktorsexamen från ett annat land än Sverige, säger Maud Quist, analytiker på Vetenskapsrådet.

De flesta har också tidigt i karriären varit verksamma inom framstående, inspirerande och kreativa forskningsmiljöer med bra förebilder och kollegor. Dessutom har de haft tillgång till fria medel för forskning, gott om tid att forska och goda möjligheter att utveckla sin egen forskningslinje.

– Allt detta är även faktorer som de själva anser varit viktiga för deras framgång och dessutom tar flera av de som svarat upp betydelsen av mer personliga egenskaper som till exempel att vara uthållig och nyfiken, tillägger Maud Quist.

Forskares väg till framgång – en analys av nyckelfaktorer för mottagare av konsolideringsbidrag från ERC

Så kan forskningsfinansiärer och lärosäten bidra till forskarnas framgång

Rekommendationer ur rapporten:

• Stärk förutsättningarna för internationell mobilitet och nätverksbyggande när det gäller både finansieringsmöjligheter och meritvärde vid ansökningar om forskningsmedel och anställningar.
• Säkerställ att villkor för forskningsbidrag och anställningar ger lovande unga forskare goda förutsättningar att ta sin forskarkarriär framåt.
• Fortsätt satsa på att utveckla starka forskningsmiljöer.

I undersökningen ingick information om samtliga 133 forskare som fått ERC:s konsolideringsbidrag år 2012–2023 och haft svenska värdinstitutioner. Alla forskarna har också sökt medel från Vetenskapsrådet och underlaget för analysen består dels av information hämtad ur dessa ansökningar, dels av en enkät som besvarades av 88 personer.

Karolinska Universitetssjukhuset har antagit en ny strategi för forskning, utbildning och utveckling för perioden 2025–2027 och nya mål för det kommande decenniet. Strategin ska stärka sjukhusets akademiska miljö, förbättra tillgången till hälsodata, fördubbla externa forskningsmedel och främja tidig forskarkarriärutveckling. Genom att fokusera på sju strategiska områden vill Karolinska bidra till att Sverige förblir en världsledande aktör inom klinisk forskning och medicinsk innovation, vilket stärker patientnyttan genom snabbare implementering av nya behandlingsmetoder.

Karolinska Universitetssjukhuset lanserar nu en ny strategi för forskning, utbildning och utveckling (FoUU) för perioden 2025–2027. Strategin syftar till att stärka sjukhusets roll som internationellt ledande inom medicinsk innovation. Foto: Jesper Collovin

Olof Akre

– Vår ambition är att skapa en ännu starkare miljö för våra forskare där nya behandlingsmetoder och ny teknik snabbt kan omsättas till patientnytta. Genom att stärka samarbetet med Karolinska Institutet och industri säkerställer vi att Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet förblir internationellt ledande inom medicinsk forskning och utveckling, säger Olof Akre, FoUU-direktör på Karolinska Universitetssjukhuset och professor i onkologisk kirurgi vid Karolinska Institutet.

Sverige har unika förutsättningar att bli världsledande inom artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården, tack vare omfattande nationella hälso- och populationsdatabaser, kvalitetsregister och tillgång till bildmaterial och biologiska prover. Samtidigt finns det utmaningar kopplade till tillgängliggörande av data. Genom att sätta en tydlig strategi vill Karolinska Universitetssjukhuset maximera dessa möjligheter och säkerställa att forskning och utbildning bidrar till utvecklingen av högspecialiserad vård.

Sju strategiska fokusområden

Strategin omfattar sju nyckelområden där sjukhuset sätter mål för det kommande decenniet, med konkreta insatser under de närmaste tre åren:

1. Tillgängliggörande av hälsodata
– Skapa en central funktion för vårddatakällor och en gemensam plattform för datautlämning.
– Förbättra samarbetet med Region Stockholm och Karolinska Institutet för effektivare datautlämning.

2. Ökade externa forskningsmedel
– Dubblera externa forskningsanslag de närmaste 10 åren.
– Stärka samverkan med privata donatorer och näringslivet.

3. Främja tidig forskning och hållbar karriärutveckling
– Sänka medelåldern för disputation bland kliniskt verksamma läkare.
– Öka rekryteringen av forskare från grundutbildningen och vårdprofessionerna.

4. Stärkt utbildningskultur
– Förbättra utbildningsuppdragets attraktionskraft genom tydligare meritvärde.
– Engagera fler erfarna experter i undervisning och handledning.

5. Utveckling av infrastruktur för kliniska studier
– Utveckla fler kompetenscentrum för stöd till kliniska studier.
– Förenkla administrativa processer och stärka strukturer för kliniska prövningar.

6. Implementering och utveckling av artificiell intelligens
– Befästa Karolinska Universitetssjukhusets ställning som en världsledande AI-aktör inom vården.
– Etablera en plattform för AI-samarbete mellan sjukvård, forskning och näringsliv.

7. Stärkt akademisk kultur
– Förbättra den fysiska integreringen av vård, forskning och utbildning.
– Skapa fler tvärdisciplinära seminarier och stärka samarbetet med prekliniska forskare.

Se här för samtliga mål och åtgärder i Karolinska Universitetssjukhusets FoUU-strategi.

(öppnas i nytt fönster)

– Med denna strategi stärker vi den akademiska kulturen vid sjukhuset genom att ge forskare och vårdpersonal bättre möjligheter att bedriva forskning. Genom ökad tillgång till hälsodata, fler karriärvägar för unga forskare och satsningar på fler kliniska studier skapar vi en miljö där ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre diagnostik och behandling för våra patienter, säger Olof Akre.

Regionalt perspektiv och internationell konkurrenskraft
Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutets FoUU-verksamhet omfattar alla Region Stockholms invånare och patienter. Ett starkt regionalt samarbete och samverkan med näringslivet är en förutsättning för att Sverige ska stärka sin internationella position inom medicinsk forskning och utveckling. Genom denna strategi vill sjukhuset inte bara förbättra de egna förutsättningarna utan också bidra till att hela regionen utvecklas.

 Illustration: Getty Images

Erling-Perssons Stiftelse tilldelar KI-forskaren Johan Ericson åtta miljoner kronor för att verifiera dennes lovande ATMP-behandling. Målet är att ta fram en högeffektiv återställande behandling av Parkinsons sjukdom.

Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ rörelsestörning som drabbar över 10 miljoner människor över hela världen. Det finns idag inget botemedel och symtomatiska behandlingar förlorar effekt med sjukdomsprogression över tid.

Parkinsons sjukdom uppstår när nervceller, framför allt de som producerar dopamin, dör. Tidigare forskning har visat att genom att ersätta de dopaminproducerande nervceller som dött kan de motoriska funktionerna i kroppen återställas hos personer som drabbats av Parkinson.

Utmaning med cellutbyte
Utmaningen är dock att vuxna nervceller dör vid transplantation, och därför måste omogna förstadieceller transplanteras. Efter transplantationen förväntas dessa utvecklas till fungerande dopaminproducerande nervceller.

Prekliniska studier tyder på att det här inte fungerar så bra som förväntat.

Johan Ericson. Foto: Alicia Ericson

– Det som framkommit i andra studier är att uppskattningsvisa bara cirka fem procent av de transplanterade förstadiecellerna utvecklas till dopaminproducerande nervceller. Det ger en begränsad terapeutisk effekt och kvar i patienten finns en stor mängd oönskade celltyper utan botande kapacitet, och som i värsta fall kan vara skadliga, förklarar Johan Ericson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska institutet.

Johan Ericson har forskat om dopaminproducerande nervceller och stamcellsbehandling av Parkinsons sjukdom i över 15 år.

Validera metod med unik signalsubstans
Nyligen har hans forskargrupp utvecklat en metod som i prekliniska studier visar mycket mer lovande resultat. Genom användning av en unik signalsubstans ska förstadiecellerna utvecklas såsom det är tänkt.

– Vi ser ett utbyte av dopaminproducerande nervceller i transplantaten som är upp till tio gånger högre än vad man sett med alternativa metoder. Dessutom kan vi se att motoriska kroppsfunktioner i en djurmodell av Parkinsons sjukdom återställs väldigt snabbt, redan inom tre månader. Det är halva tiden jämfört med andra studier. Det är oerhört spännande, säger Johan Ericson.

Med stöd av anslaget från Erling-Perssons Stiftelse ska metoden nu valideras. Målet är att påvisa om metoden går att omsätta till en industriell produktion med kliniskt användbara celler som kan användas i behandlingen av människor.

Potentiell engångsbehandling
ATMP-behandling är en kostsam metod, men eftersom dopaminceller lever i årtionden har den här metoden potential att vara en engångsbehandling. Kroppens funktion återställs samtidigt som patienten i bästa fall inte längre behöver symtomatisk medicinering.

– Vi ska nu säkerställa att den här cellproduktionsprocessen är robust och kan skalas upp för att ge en jämn och högkvalitativ läkemedelsprodukt framöver. Anslaget från Erling-Perssons Stiftelse gör det möjligt för oss att upprätthålla tempot och förhoppningsvis nå vårt mål att starta kliniska studier inom tre år, avslutar Johan Ericson.

BioArctic har nyligen slutfört en global licensaffär med Bristol Myers Squibb rörande bolagets innovativa PyroGlutamat-amyloid-beta (PyroGlu-Aβ)-antikroppsprogram. Samarbetet, som godkänts av den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC, innebär att Bristol Myers Squibb får exklusiv rätt att utveckla och kommersialisera behandlingskandidaterna BAN1503 och BAN2803. Affären omfattar en initial betalning på 100 miljoner USD till BioArctic, med potentiella milstolpsbetalningar på upp till 1,25 miljarder USD samt framtida royaltyintäkter.

Gunilla Osswald är vd på BioArctic. Foto: BioArctic.

Ny behandling riktar sig mot neurotoxiska aggregat
Alzheimers sjukdom, en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, karakteriseras av ansamling av amyloid-beta-aggregat i hjärnan. PyroGlu-Aβ är en modifierad form av amyloid-beta som är särskilt benägen att bilda neurotoxiska kluster. BioArctics antikroppar riktar sig specifikt mot denna form och syftar till att minska dess skadliga effekter. BAN2803 integrerar dessutom bolagets BrainTransporter™-teknologi, en plattform som kan förbättra transporten av biologiska läkemedel över blod-hjärnbarriären.

Betydelsen av avtalet
Detta avtal markerar en viktig milstolpe för BioArctic, som har flera samarbeten inom neurodegenerativa sjukdomar. För Bristol Myers Squibb innebär samarbetet en expansion inom neurovetenskapen, ett område där bolaget tidigare inte haft lika stor närvaro som inom onkologi och kardiologi. Att investera i BioArctics forskning kan vara ett strategiskt drag för att positionera sig på marknaden för framtida Alzheimersbehandlingar.

Framtida implikationer
Den tekniska utvecklingen inom biologiska läkemedel för neurodegenerativa sjukdomar accelererar, och BioArctics BrainTransporter™-teknologi kan spela en viktig roll i att optimera läkemedelsleverans till hjärnan. Forskare hoppas att denna typ av innovation ska leda till mer effektiva behandlingar och potentiellt bromsa sjukdomsförloppet hos drabbade patienter.

Det återstår nu att se hur samarbetet mellan BioArctic och Bristol Myers Squibb utvecklas och huruvida de aktuella antikropparna kan bli en del av framtidens Alzheimersbehandlingar. Om de prekliniska resultaten kan översättas till klinisk effekt, kan detta utgöra ett viktigt steg framåt i kampen mot sjukdomen.

Se det globala pressmeddelandet på engelska här.