Foto: Fredric Möller Eklund

Karolinska Universitetssjukhuset rankas som världens femte bästa sjukhus och för andra gången som Europas bästa, enligt tidskriften Newsweeks globala lista World’s Best Hospitals. Placeringen är Karolinskas bästa sedan sjukhuset tog plats på topplistan år 2020.

Karolinska Universitetssjukhuset klättrar flera placeringar i den globala sjukhusrankningen World’s Best Hospitals, som idag publicerats av tidskriften Newsweek.

– Att Karolinska nu rankas som världens femte bästa sjukhus och för andra gången utses till Europas bästa är framför allt ett erkännande för den världsledande sjukvård, forskning och utbildning som alla våra medarbetare bedriver tillsammans. Utan gemensamma ansträngningar hade den här framgången inte varit möjlig, säger Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, och fortsätter:

– För mig känns det särskilt glädjande att placeringen som världsledande sjukhus förklaras av den skillnad Karolinska gör för våra patienter. Dels vad gäller behandlingsresultat, dels återkommande goda betyg för bemötande och vårdens kvalitet. Ytterst är det därför vi finns som universitetssjukhus.

Karolinska är högst rankat i Europa
Den globala sjukhusrankningen toppas av de två amerikanska sjukhusen Mayo Clinic, Cleveland Clinic, på tredje plats kanadensiska Toronto General och på fjärde plats återfinns The Johns Hopkins Hospital. Karolinskas femteplats gör det till det högst rankade sjukhuset i Europa, före Charité i Berlin som hamnar på sjunde plats och Universitätsspital Zürich på tionde plats.

– Jag skulle säga att det som förenar de bästa sjukhusen är förmågan att attrahera kompetenta, nyfikna och lösningsorienterade medarbetare och chefer. För Karolinska har den omfattande kliniska forskningen och det nära samarbetet med Karolinska Institutet stor betydelse för att vi har lyckats med det, fortsätter Christophe Pedroletti och tillägger:

– En annan faktor som förenar de sjukhus som rankas högt i internationella jämförelser är förmågan att snabbt ta till sig ny medicinsk teknik och nya behandlingsmetoder. Också här bidrar utan tvekan närheten till akademin och näringslivet till Karolinskas framgångar.

Vårdnära styrning och ansvar
Karolinska Universitetssjukhusets ledningsfilosofi är att beslut och utformningen av vården i så hög utsträckning som möjligt ska tas av dem som möter patienterna.

– Decentraliserat ledarskap frigör kreativitet och bidrar till ökat samarbete i organisationen. Sedan kan, och ska, inte alla beslut decentraliseras på ett sjukhus men jag tror att den verksamhetsnära styrningen bidragit till att vi når så bra resultat på många områden, säger Christophe Pedroletti.

Newsweeks rankning baseras på fyra huvudsakliga datakällor:

• Rekommendationer från tusentals experter inom hälsosektorn, inklusive läkare och vårdchefer.
• Resultat från patientenkäter, med fokus på bemötande och information.
• Kvalitetsindikatorer som väntetider, patientsäkerhet och hygienrutiner.
• Användning av patientrapporterade utfallsmått, som mäter patienters upplevda nytta av vården och livskvalitet efter behandling.

Totalt sju svenska sjukhus finns med på listan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg placerar sig på plats 69 och Akademiska sjukhuset i Uppsala återfinns på plats 82.

Karolinskas placering på World’s Best Hospitals:
2020: plats 10
2021: plats 7
2022: plats 8
2023: plats 6
2024: plats 7
2025: plats 5

Läs hela rankingen här hos Newsweek:

https://www.newsweek.com/rankings/worlds-best-hospitals-2025

(öppnas i nytt fönster)

En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.

Struktur för proteinet OGG1 (färg: lila, vänster) och en av de molekyler som hämmar enzymets aktivitet (Färg: gul, mitten och höger). Bild: Andreas Luttens

En av de största utmaningarna inom läkemedelsutveckling är att hitta rätt kandidat bland ett enormt antal potentiella molekyler. En ny studie, som publicerats i Nature Communications, visar att det går att hitta läkemedelsmolekyler genom att modellera dem med hjälp av datoralgoritmer.

− Vi utnyttjar datormodellerna för att söka igenom databaser med flera miljarder molekyler. Metoden kommer kunna snabba upp den kostnadskrävande läkemedelsutvecklingsprocessen, säger Jens Carlsson, en av författarna till studien.

Läkemedelspotential för inflammation
I den aktuella studien, som är ett samarbete med Karolinska institutet och Stockholms universitet, fokuserade man på enzymet OGG1, ett protein som reparerar skador på cellens DNA. Forskarna var intresserade av att hitta en molekyl som kunde binda till detta målprotein och på så sätt påverka enzymets aktivitet. Med hjälp av modeller av proteinet designade de fler än hundra olika molekyler som sedan tillverkades. När molekylerna testades mot enzymet kunde forskarna se att de hämmade dess aktivitet och hade antiinflammatorisk effekt.

− Det är fantastiskt att vi idag kan designa molekyler och visa att de faktiskt fungerar exakt som vi hoppats. Samma strategi kommer att fungera för många andra proteiner och sjukdomar, säger Jens Carlsson.

Börjar med enkla molekyler
Tidigare har läkemedelsutveckling fokuserat på att screena stora kemiska bibliotek som innehåller läkemedelsliknande molekyler. Denna metod är dock mycket kostnadskrävande och misslyckas ofta att hitta bra startpunkter för läkemedelsutveckling. I den aktuella studien har forskarna i stället använt sig av så kallad fragmentbaserad läkemedelsdesign. Metoden innebär att man först identifierar en mycket liten molekyl som kan binda till målproteinet. När en sådan molekyl har hittats, så kan forskarna stegvis vidareutveckla den för att skapa ett läkemedel.

− Det är som att lägga ett pussel. Vi startar med en pusselbit och bygger sedan upp en läkemedelsmolekyl succesivt genom att addera nya bitar. Till slut har vi en läkemedelsmolekyl som passar perfekt i målproteinet, säger Jens Carlsson.

I studien har forskarna använt sig ett företag som tillverkar molekyler på beställning. De har sedan skapat datorprogram som kan söka igenom alla miljarder molekyler som idag finns att köpa. Med hjälp av superdatorer kan de utforska vilka molekyler som kan binda till målproteinets yta.

− Vi letade först bland miljarderna, där kunde vi snabbt få molekylerna tillverkade och testade. Och det gick bra, vi hittade molekyler som fungerade. Mot slutet av studien började vi tänka – hur långt kan vi gå, om vi inte har kravet att vi måste kunna köpa dem?

Doktoranden Andreas Luttens skrev då ett nytt datorprogram som kunde generera alla möjliga molekyler. Antalet potentiella alternativ landade då på 10 sextiljoner (10²² eller en etta följt av 22 nollor). Forskarna kunde sedan visa att samma metod som de använde för att söka bland molekylerna som finns att köpa, kommer också fungera för att söka bland de 10 sextiljonerna.

− Med vår strategi kan vi söka igenom 10 sextiljoner läkemedelsmolekyler på ett effektivt sätt. Vi kommer inom en snar framtid att kunna testa alla möjliga läkemedelsmolekyler i våra datormodeller, ett genombrott som har stor potential.

Ställer nya krav på läkemedelskemisterna
Även om det nu finns beräkningskraft att utforska ett enormt antal molekyler i jakt på nya läkemedel är det inte alltid säkert att de nya substanserna faktiskt går att tillverka.

− Framtiden kommer att kräva utveckling av nya tillverkningsmetoder för att lyckas ta fram molekylerna som datorberäkningarna så snabbt kan designa, säger Jens Carlsson.

Jens Carlsson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt nya insikter om hjärnförändringar vid Parkinsons sjukdom med hjälp av avancerade avbildningstekniker.

En nyligen genomförd studie av forskare vid Karolinska Institutet, publicerad i Alzheimer’s & Dementia, har gett nya insikter om hjärnförändringar vid Parkinsons sjukdom (PD). Forskningen fokuserade på reaktiv astroglios, en process som involverar förändringar i hjärnceller som kallas astrocyter. Dessa förändringar tros spela en betydande roll i utvecklingen av Parkinsons sjukdom.

Förstå reaktiv astroglios
Reaktiv astroglios är ett svar från astrocyter på hjärnskada och inflammation. Trots dess betydelse är rollen av reaktiv astroglios vid Parkinsons sjukdom inte väl förstådd på grund av bristen på specifika biomarkörer. Nyligen utvecklade hjärnavbildningstracers, BU99008 och Deprenyl, kan hjälpa till att visualisera dessa förändringar. Dessa tracers har dock inte studerats grundligt vid Parkinsons sjukdom.

Amit Kumar, forskningsspecialist vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Foto: Privat.

Forskarteamet, lett av Amit Kumar från institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, undersökte hjärnvävnad från Parkinsonpatienter och friska individer. De använde tekniker som radioligandbindning och postmortem hjärnavbildning för att studera hur BU99008 och Deprenyl binder till astrocyter. Detta gjorde det möjligt för dem att observera reaktiva astrocyter i olika hjärnregioner.

Viktiga fynd
Studien visade att BU99008 och Deprenyl uppvisade distinkta bindningsmönster i hjärnorna hos Parkinsonpatienter jämfört med friska kontroller. Detta innebär att dessa tracers kan kartlägga områden med reaktiv astroglios. Forskarna observerade också betydande förändringar i astrocytiska markörer och cellulära processer i hjärnorna hos Parkinsonpatienter.

Betydelse för Parkinsonforskning
– Dessa fynd är avgörande eftersom de ger en bättre förståelse för reaktiv astroglios roll vid Parkinsons sjukdom, säger Amit Kumar.

– Genom att använda dessa nya tracers kan vi nu studera dessa förändringar i större detalj, vilket kan leda till nya diagnostiska interventioner och behandlingar.

Studien lyfter fram potentialen hos BU99008 och Deprenyl som värdefulla verktyg för Parkinsonforskning. Forskarna hoppas att deras arbete kommer att leda till ytterligare studier och nya terapeutiska strategier för Parkinsons sjukdom.

(A) Astrocytiska utskott i den temporala cortexregionen hos en Parkinsonpatient (B) Modell för spårning av astrocytceller med utskott (C) ICAM-1 positiva reaktiva astrocyter. Illustration: Avishek Roy.

Framtida forskning
Forskarteamet planerar att fortsätta sin forskning för att utforska hur inflammation vid Parkinsons sjukdom bidrar till dessa hjärnförändringar. De siktar på att vidare undersöka de specifika och nya inflammatoriska markörer som identifierats i denna studie och undersöka deras roll i sjukdomens progression. Ytterligare studier behövs för att bekräfta dessa fynd och validera tillförlitligheten hos BU99008 och Deprenyl som markörer för reaktiv astroglios vid Parkinsons sjukdom.

– Vi är entusiastiska över potentialen hos dessa avbildningstracers att främja vår förståelse av Parkinsons sjukdom, tillägger Kumar.
– Vårt mål är att utveckla strategier som kan hjälpa till att hantera och behandla detta tillstånd mer effektivt.

Denna studie finansierades av Alzheimerfonden, Stiftelsen Gamla Tjänarinnor, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, Magnus Bergvalls Stiftelse, Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, Åhlén-stiftelsen, Tore Nilsons Stiftelse för Medicinsk Forskning, Alzheimer’s Association USA (AARF-21-848395), Loo och Hans Ostermans Stiftelse för Medicinsk Forskning, Gunvor och Josef Anérs stiftelse, Karolinska geriatrikstiftelsen och det privata initiativet ”Innovativa sätt att bekämpa Alzheimers sjukdom – Leif Lundblad med familj och andra.

Publikation
”Mapping reactive astrogliosis in Parkinson’s brain with astroglial tracers BU99008 and Deprenyl: New insights from a multi-marker postmortem study”, Filipa M. Rocha, Avishek Roy, Mukesh Varshney and Amit Kumar, Alzheimer’s & Dementia, online 12 February 2025.

Forskarteamet från vänster: Filipa Rocha, tidigare forskningsassistent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Mukesh Varshney, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Amit Kumar, forskningsspecialist vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och Avishek Roy, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Foto: Privat.

AlzeCure Pharma har fått 2,5 MEUR från EU:s European Innovation Council för projektet NeuroRestore ACD856. 

Denna finansiering kommer att stödja AlzeCures planerade fas IIa-studie med NeuroRestore ACD856 i Alzheimerpatienter. Vidare kommer även högre doser av ACD856 utvärderas i människa, då den goda säkerhetsprofilen möjliggör vidare dosering. ACD856 har potential att bli det första läkemedlet i klassen i en ny kategori av Alzheimerläkemedel – positiva allostera modulatorer av Trk-receptorer (Trk-PAM), vilka ökar BDNF- och NGF-signaleringen.

”Vi är mycket glada att vi har tilldelats ett anslag på 2,5 MEUR från European Innovation Council (EIC) för vår innovativa behandling av Alzheimers. Stödet från EIC Accelerator-programmet är ett erkännande för projektet och kommer att vara avgörande för att utveckla våra kliniska prövningar och ta denna välbehövliga Alzheimer-behandling vidare till patienter”, säger Johan Sandin, Chief Scientific Officer på AlzeCure Pharma.

ACD856 är en first-in-class läkemedelskandidat för Alzheimers sjukdom med möjliga positiva effekter både på minnesfunktion och sjukdomsförloppet. Kliniska fas I-studier har visat god säkerhet och tolerabilitet med substansen och att den i hög omfattning tar sig in i hjärnan samt aktiverar regioner i hjärnan med relevans för både kognition och depression. Tidigare prekliniska studier har också visat att AlzeCures läkemedelskandidat ACD856 i NeuroRestore-plattformen stärker kommunikationen mellan nervcellerna och förbättrar den kognitiva förmågan, inklusive inlärnings- och minnesfunktioner. Vidare visar prekliniska resultat även på neuroprotektiva, anti-inflammatoriska och sjukdomsmodifierande effekter i olika modeller med dessa s.k. Trk-PAM-substanser, som ökar hjärnans BDNF- och NGF-signalering.

”Anslaget som vi erhållit från European Innovation Council är en stark validering av NeuroRestore ACD856, som har en unik farmakologisk mekanism vilken möjliggör flera indikationer, både neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom, men även till exempel depression”, säger Martin Jönsson, VD AlzeCure Pharma. ”Att ACD856 både har potentialen att förbättra inlärnings- och minneskapacitet, samt vara sjukdomsmodifierande och förbättra hjärnhälsa är unikt och betydelsefullt”.

Länk till tillkännagivandet från EIC Accelerator: https://eic.ec.europa.eu/news/eic-accelerator-71-companies-selected-most-competitive-funding-round-so-far-2025-02-17_en

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en grundläggande mekanism som påverkar pupillens storlek, nämligen vår andning. Studien, som publiceras i The Journal of Physiology, visar att pupillen är som minst vid inandning och som störst under utandning – något som skulle kunna påverka synen.

Likt bländaren i en kamera reglerar pupillen hur mycket ljus som når ögat. Den är därför grundläggande för vår syn och hur vi uppfattar vår omgivning. Tre mekanismer som kan ändra pupillens storlek har varit kända i över hundra år: ljusmängd, fokusavstånd och kognitiva faktorer som känslor eller mental ansträngning.

Nu har forskare upptäckt en fjärde: andningen. Pupillen är som minst vid början av inandning och som störst under utandning.

Artin Arshamian. Foto: Bildmakarna

– Den här mekanismen är unik på så vis att den är cyklisk, ständigt närvarande och inte kräver någon extern stimulans. Eftersom andning påverkar hjärnans aktivitet och kognitiva funktioner, kan upptäckten bidra till bättre förståelse för hur vår syn och uppmärksamhet regleras, säger Artin Arshamian, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett forskningen.

Forskarna genomförde totalt fem experiment med över 200 deltagare där de undersökte hur andningen påverkar pupillens storlek under olika förhållanden.

Resultaten visade att effekten kvarstod oavsett om deltagarna andades snabbt eller långsamt, genom näsan eller munnen, om ljusförhållanden eller fixeringsavstånd varierade, om de vilade eller utförde visuella uppgifter. Skillnaden i pupillstorlek mellan in- och utandning var tillräckligt stor för att teoretiskt kunna påverka synen.

Grafisk presentation av fynden, från The Journal of Physiology. Grafik: Forskarna

De kunde även visa att funktionen är intakt hos personer födda utan luktbulben, en hjärnstruktur som aktiveras vid näsandning. Det tyder på att mekanismen styrs från hjärnstammen, en grundläggande och evolutionärt bevarad del av hjärnan.

Undersöker hur synen påverkas

Forskarna undersöker nu om förändringar i pupillens storlek under andningen även påverkar synen. Tidigare forskning visar att mindre pupiller gör det lättare att se detaljer, medan större pupiller hjälper oss att hitta svårupptäckta objekt.

Martin Schaefer. Foto: Privat

– Våra resultat tyder på att vår syn kanske växlar mellan att optimera för att urskiljer små detaljer när vi andas in och att upptäcka vaga objekt när vi andas ut, allt inom en enda andningscykel, säger Martin Schaefer, postdoktor vid samma institution på Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Det kan också finnas kliniska tillämpningar, enligt forskarna.

– Man skulle till exempel kunna tänka sig nya metoder för att diagnostisera eller behandla neurologiska tillstånd som Parkinsons sjukdom, där skador i pupillens funktion är tidiga sjukdomstecken. Det är något som vi vill utforska framöver, säger Artin Arshamian.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet (ERC). Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“The Pupillary Respiratory-Phase Response: Pupil size is smallest around inhalation onset and largest during exhalation”, Martin Schaefer, Sebastiaan Mathôt, Mikael Lundqvist, Johan N. Lundström, Artin Arshamian, The Journal of Physiology, online 21 februari 2025, doi: 10.1113/JP287205.