Epstein-Barr-viruset (EBV) är väldigt vanligt och kan orsaka körtelfeber hos unga vuxna. Bild: Getty Images

Vid multipel skleros (ms) kan antikroppar mot det vanliga Epstein-Barr-viruset av misstag attackera ett protein i hjärnan och ryggmärgen. Ny forskning visar att kombinationen av vissa virusantikroppar och genetiska riskfaktorer kan kopplas till kraftigt ökad risk för ms. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Karolinska Institutet och Stanford University School of Medicine.

Uppskattningsvis 90–95 procent av alla vuxna är bärare av Epstein-Barr-viruset (EBV) och har bildat antikroppar mot det. Många infekteras som barn med få eller inga symtom, men hos unga vuxna kan viruset orsaka körtelfeber. Efter infektion finns viruset kvar i kroppen i vilande (latent) fas utan aktiv virusproduktion.

Angriper protein i hjärnan
Alla som drabbas av den neurologiska sjukdomen ms, där immunsystemet attackerar hjärnan och ryggmärgen, är bärare av EBV. Men mekanismerna bakom kopplingen är inte fullständigt kända.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Stanford Medicine kunnat bekräfta att antikroppar mot ett protein från ms som kallas EBNA1 av misstag kan reagera med ett liknande protein i hjärnan som kallas GlialCAM,vilket troligen bidrar till utvecklingen av ms. Den nya studien visar också hur olika kombinationer av antikroppar och genetiska riskfaktorer för ms bidrar till riskökningen.

Tomas Olsson. Foto: Andreas Andersson

– En ökad förståelse för de här mekanismerna kan i förlängningen leda till bättre diagnostiska verktyg och behandlingar för ms, säger Tomas Olsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett forskningen där tillsammans med professor Ingrid Kockum och biträdande lektor Olivia Thomas.

Förhöjda antikroppsnivåer
Forskarna har analyserat blodprover från 650 ms-patienter och 661 friska personer. De jämförde nivåerna av antikroppar riktade mot virusproteinet EBNA1 och nivåerna av felriktade antikroppar mot GlialCAM och två andra proteiner i hjärnan, ANO2 och CRYAB, som också liknar EBNA1.

Hos personer med ms sågs förhöjda nivåer av alla dessa antikroppar. Höga antikroppsnivåer i kombination med en genetisk riskfaktor för ms (HLA-DRB1*15:01) kunde dessutom kopplas till ytterligare riskökning. Avsaknaden av en skyddande genvariant (HLA-A*02:01) i kombination med någon av antikropparna mot proteiner i hjärnan kunde också kopplas till kraftigt ökad risk.

Lawrence Steinman. Foto: Stanford University School of Medicine

– De nya resultaten ger oss ytterligare en pusselbit som ökar förståelsen för hur genetiska och immunologiska faktorer samverkar vid ms, säger Lawrence Steinman, professor i neurologi vid Stanford Medicine, som lett forskningen där tillsammans med William Robinson, professor i immunologi och reumatologi, och Tobias Lanz, biträdande lektor i immunologi och reumatologi.

Potential som biomarkörer

Forskarna vid Karolinska Institutet planerar nu att gå vidare och undersöka prover som samlats in före sjukdomsutveckling för att se när i sjukdomsförloppet dessa antikroppar dyker upp.

– Om de finns redan innan sjukdomsdebut så kan de ha potential att användas som biomarkörer för att ställa en tidig diagnos, säger Tomas Olsson.

Forskningen finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, EU/Horisont Europa, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Margaretha af Ugglas Stiftelse. Tomas Olsson och Lawrence Steinman har mottagit arvoden för föreläsningar och rådgivande kommittéer från ett flertal företag. William Robinson och Tobias Lanz är aktieägare och rådgivare till Ebvio och Flatiron Bio samt har lämnat in en patentansökan till Stanford University. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över intressekonflikter.

Publikation

“Antibody reactivity against EBNA1 and GlialCAM differentiates multiple sclerosis patients from healthy controls”, Neda Sattarnezhad, Ingrid Kockum, Olivia G. Thomas, Yicong Liu, Peggy P. Ho, Alison K. Barrett, Alexandros I. Comanescu, Tilini U. Wijeratne , Paul J. Utz, Lars Alfredsson, Lawrence Steinman, William H. Robinson, Tomas Olsson, Tobias V. Lanz, PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), online 10 mars 2025, doi: 10.1073/pnas.2424986122.

BioArctics grundare Lars Lannfelt och vd Gunilla Osswald tilldelas Uppsala universitets innovations och entreprenörspris tillsammans med grundare Pär Gellerfors. Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån.

Läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom används redan av över 20 000 patienter i tio olika länder – och snart kan det bli tillgängligt även i Europa. Bakom framgångarna står de båda grundarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors samt vd:n Gunilla Osswald på bolaget BioArctic. Nu tilldelas de Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.

”Genom banbrytande forskning och starkt affärsmannaskap har de bidragit till en viktig innovation i kampen mot Alzheimers sjukdom.” Så lyder delar av motiveringen när Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris delas ut till de två grundarna och vd:n på BioArctic.

− Jag är väldigt glad och stolt. Det känns både roligt och hedrande att få det, säger Lars Lannfelt, professor emeritus vid Uppsala universitet och en av BioArctics grundare.

Arktiska mutationen ledde till bolaget BioArctic
Alzheimers sjukdom orsakas av att proteinet amyloid-beta veckar sig fel och bildar så kallade protofibriller som skadar nervcellerna. Lars Lannfelt lyckades redan på 90-talet visa att protofibrillerna spelade en viktig roll i sjukdomsförloppet. Det upptäcktes genom studier av en norrländsk släkt med en ärftlig mutation som gav ökad risk för Alzheimers. Lars Lannfelt kunde se att familjen hade en förändring i arvsmassan, senare kallad ”den arktiska mutationen”, som ledde till en ökad bildning av protofibriller. Upptäckten gav honom nya idéer om hur sjukdomen skulle kunna behandlas.

Några år senare lyckades Lars Lannfelt ta fram en antikropp som kunde angripa protofibrillerna. Han hörde då av sig till den tidigare kollegan Pär Gellerfors.

− Lars ringde mig för att han visste att jag hållit på med patent. Sedan sa han: Jag har en väldigt bra idé. Ska vi starta ett bolag och göra ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom? Då sa jag självklart, berättar Pär Gellerfors som har en doktorsexamen från KTH och är medgrundare av BioArctic.

De båda grundarna lyckades få till ett samarbete med det japanska läkemedelsbolaget Eisai. Sedan dess har de arbetat tillsammans och utvecklat det antikroppsbaserade läkemedlet Lecanemab.

Pär Gellerfors grundade BioArctic tillsammans med Lars Lannfelt år 2003. Foto: BioArctic

Säljs i tio länder
Idag är det över 20 000 patienter som behandlas med Lecanemab − det första läkemedlet på marknaden som i kliniska studier visat sig bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom.

− Min drivkraft har alltid varit att få hjälpa patienter med bättre läkemedel och det är fantastiskt att känna att vi nu hjälper patienter runt om i världen. Det är en ynnest att ha fått jobbat tillsammans med Lars och Pär för att förverkliga deras vision, tillsammans med kollegorna på BioArctic, säger Gunilla Osswald som har en doktorsexamen från Uppsala universitet och varit vd för BioArctic sedan 2014.

Läkemedlet är godkänt i tio länder, däribland USA, Japan och Kina. Gunilla Osswald säger att ytterligare 17 länder och regioner, däribland Europa, håller på att utreda om det ska få säljas.

− Vi väntar och hoppas på ett godkännande i Europa. Efter det hålls pris- och subventioneringsdiskussioner och det brukar ta ungefär ett år. Så vi hoppas på en lansering nästa år.

Vill skapa ett svenskt läkemedelsbolag
Om så blir fallet har BioArctic avtalat med Eisai om att tillsammans med dem få sälja läkemedlet i Norden. Därför har de redan nu har de öppnat dotterbolag i Norge, Danmark och Finland. Att få sälja själva har hela tiden varit viktigt för grundarna.

− En vision som jag och Lars har haft hela tiden är att vi vill bygga BioArctic till ett ’riktigt läkemedelsbolag’, som både forskar och säljer, säger Pär Gellerfors.

Både han och Gunilla Osswald har tidigare jobbat på svenska läkemedelsbolag som inte längre har huvudkontoren kvar i Sverige. Även Lars Lannfelt, minns hur värdefullt det var att ha läkemedelsbolagen nära under 80- och 90-talet. Pär Gellerfors fortsätter:

− Sverige hade en jättestor läkemedelsindustri. Och sen kom förfallet. Ägarna behöll inte kontrollen över aktierna och i stort sett alla bolag försvann. Vårt mål är att försöka ändra på det här genom att stanna i Sverige och skapa ett bolag som blir signifikant.

Sett till hur BioArctic utvecklats de senaste åren är de på god väg. Förutom läkemedlet mot Alzheimers har de utvecklat en liknande behandling mot Parkinsons sjukdom som nu testas på patienter.

− Det var bara Pär och Lars när de grundade bolaget. När jag kom in så var det knappt 20 anställda. Och nu är vi runt 130 anställda och världsledande inom att göra selektiva antikroppar mot felveckade proteiner. Vi ligger också långt fram med en teknologi för att bättre föra in läkemedel i hjärnan via, något vi kallar BrainTransporter. Det är fascinerande att ett svenskt bolag har lyckats utvecklas på det här sättet, säger Gunilla Osswald.

Tror att Alzheimers sjukdom kan botas
I takt med att läkemedlet mot Alzheimers sjukdom har blivit tillgängligt i allt fler länder, har forskningen fortsatt för att göra det bättre. Lecanemab, som idag ges via infusioner på klinik, kommer snart att kunna tas subkutant, alltså hemma av patienten själv på samma sätt som diabetiker tar sitt insulin.

− När läkemedlet kan ges subkutant en gång i veckan underlättar det förhoppningsvis behandlingen för patienterna eftersom de då kan ta den i hemmet. Men vi fortsätter också att jobba med nya läkemedelsprojekt, och jag tror faktiskt att vi kommer kunna stoppa sjukdomen helt i framtiden, säger Lars Lannfelt.

Text: Sandra Gunnarsson, Uppsala universitet

Tilldelas innovationspriset
Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris tilldelas en eller flera personer som på ett avgörande sätt bidragit till att framgångsrikt omsätta en upptäckt eller innovation, baserad på forskning eller utbildning vid Uppsala universitet, till framgångsrik kommersialisering eller implementering med betydande samhällsnytta.

Priset instiftades 2021. Prissumman på 500 000 kronor har möjliggjorts genom donationer från stiftelsens tio stiftare.

Motivering
2025 års mottagare av Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris har framgångsrikt adresserat ett växande globalt hälsoproblem. Genom banbrytande forskning och starkt affärsmannaskap har de bidragit till en viktig innovation i kampen mot Alzheimers sjukdom. För deras enastående insats att ta en akademisk upptäckt hela vägen till ett godkänt läkemedel med potential att förändra livet för miljontals människor, tilldelas priset Lars Lannfelt, Pär Gellerfors och Gunilla Osswald.

Allt fler personer mellan 50 och 65 år diagnostiseras med en demenssjukdom. Men det finns ännu inte något utvecklat stöd för familjer och anhöriga till den som drabbas. Nu får Alzheimerfonden 5 miljoner kronor av Svenska Postkodlotteriet för att genomföra drömprojektet ”Familjer mitt i livet”.

Projektet ska bland annat skapa en modell för hur hela familjen kan fångas upp vid ett sjukdomsbesked.

– Vi är otroligt glada. Det här är ett jätteviktigt projekt. Vården är i dag betydligt mycket bättre på at

Postkodlotteriet och Kim Kärnfalk överraskar Alzheimerfondens generalsekreterare på kontoret.

Liselotte Jansson, generalsekreterare för Alzheimerfonden.

t diagnostisera tidiga demenssjukdomar och vi vet mycket mer om patienterna som får en tidig diagnos. Men det finns fortfarande inget utvecklat stöd för familjer där en vuxen drabbas, samtidigt som vi vet att behovet hos anhöriga är otroligt stort, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare för Alzheimerfonden.

Inom projektet ska man anordna återkommande familjehelger och regionala träffar. Dessa kommer att utgöra underlag för en modell som kan tillämpas inom kommunerna.

­– Vi vet av tidigare erfarenheter att mötet med andra drabbade och anhöriga i samma situation kan ha mycket god effekt och verka förebyggande, säger Liselotte Jansson.

Målet är att projektet ska bli tillgängligt över hela landet. Projektet kommer att genomföras i samverkan med Demensförbundet och utvalda kommuner.

Varje år delar Postkodlotteriet ut överskottet om minst en miljard kronor till ett 60-tal ideella organisationer. Den största delen är icke-öronmärkta pengar, ett basstöd, och utöver det finns så kallade drömprojekt som organisationerna kan söka.

– Vi på Svenska Postkodlotteriet är övertygade om att världen blir bättre med starka ideella organisationer som kan arbeta för förändring. I det här projektet har Alzheimerfonden identifierat ett viktigt behov och det är precis det som drömprojekten finns till för att stötta, säger Anders Årbrandt, managing director Svenska Postkodlotteriet.

Kim Kärnfalk kommer att vara projektets beskyddare.

Medarbetare på Hematologen, Östra sjukhuset – en del av verksamhet Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra. Fotograf/Källa: Johanna Ewald St Michaels, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Inom verksamheten Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra har man på ett par månader lyckats spara in nästan 200 arbetstimmar med en enkel robotlösning. ”Och det här är bara sen i juli. Det finns enorma möjligheter med detta”, säger Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har som sjukhusövergripande mål att minska på administrationen. En omfattande översyn av stab och administration har gjorts med syfte att dra ned på, eller sluta utföra vissa arbetsuppgifter. På så sätt öppnas möjligheter för att omprioritera resurser från administration till kärnuppdraget – vård, forskning, utbildning och innovation. Inom sjukhusets verksamheter pågår samtidigt innovationsarbeten för att med digitaliseringens hjälp kunna minska på administrationen. Ett sådant exempel finns inom verksamhet Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra.

Tidigare har administrativ personal registrerat diagnos- och åtgärdskoder i journalsystemet Melior för att sedan föra över dessa till ett administrativt system. Ett manuellt dubbelarbete som nu är ett minne blott tack vare en enkel robotlösning, RPA (Robotic Process Automation). Just denna robotteknik handlar om att automatisera olika flöden. Roboten är programmerad till att dagligen söka efter registrerade besök i Melior och överföra diagnos- och åtgärdskoder till det administrativa systemet ELVIS, vilket ger en ökad patientsäkerhet.

– Vi har i vår verksamhet utarbetat en algoritm och med det regionala RPA-teamets hjälp byggt en RPA som varje dag överför diagnoser och åtgärder från utförda öppenvårdsbesök inom vår verksamhet från Melior till vårt administrativa system ELVIS, säger Markus Jonebrant, biträdande verksamhetschef.

Med roboten minskar också risken för felregistreringar vilket skulle leda till ytterligare manuellt arbete.

– RPA är en lösning som inte syns, men som gör väldigt stor skillnad för oss i vården. Tack vare den kan vi ha mer fokus på kärnverksamheten och värna våra medarbetares arbetstid, säger han.

Sedan i juli då roboten sattes i drift har över 8 000 registreringar gjorts och nästan 200 arbetstimmar sparats in, vilket gynnat både vården och patienter.

– Det har gjort att vi kan frigöra administrativ personal och använda deras värdefulla kompetens till andra arbetsuppgifter, säger Markus Jonebrant och fortsätter:

– Det är så mycket positivt som följer av att vi förenklar för administrativ personal så att de kan underlätta för andra i vårdkedjan. Och det här handlar ju egentligen inte bara om att effektivisera. Det handlar om att ta bort ett onödigt arbetsmoment så att kompetensen kan användas på rätt sätt.

Fakta: RPA

Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset används många olika typer av robotar. En av flera robottekniker som används är RPA – Robotic Process Automation, vilket möjliggör för sjukhuset att automatisera visst administrativt arbete. Det i sin tur förenklar en del administrativa arbetsuppgifter för vårdpersonal som i stället får mer tid för patienterna.

I dag finns cirka 30 RPA:er i bruk inom sjukhuset. Några exempel är:

• Sjukskrivningsappen, som bygger på att en robot skapar ett sjukskrivningsintyg utifrån information från läkare.
• Röntgensvar och bevakning av provsvar, där en RPA hjälper olika verksamheter att bevaka om provsvar kommit in.
• Frågor om levnadsvanor eller olika skattningsskalor vid sjukdom eller formulär inför/efter besök. En RPA skickar frågor till patient via 1177 och när svar kommit in förs de över till journalen inför patientens besök.

Sveriges största sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största sjukhus och ett av de större universitetssjukhusen i Europa. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns kompetensen att utföra de allra mest avancerade behandlingar och ingrepp som dagens medicinska utveckling tillåter. Med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har västsvenskarna nära till avancerad sjukvård som även efterfrågas nationellt och internationellt.

Landets bästa kliniska forskning

Sahlgrenska Universitetssjukhuset driver ledande forskning, utveckling och utbildning, mitt i en internationell och attraktiv lifescience-miljö. Sveriges yngre läkare rankar AT-tjänstgöringen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som den bästa bland landets universitetssjukhus. Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet, högsta betyg i Vetenskapsrådets utvärdering 2023 av den kliniska forskningens kvalitet i ALF-regionerna.

SweTrial föreslås organiseras direkt under Läkemedelsverkets generaldirektör och till det ska knytas ett råd som utöver medarbetare från Läkemedelsverket ska bestå av externa ledamöter. Peter Asplund är projektledare och Gunilla Andrew Nielsen är enhetschef och beställare, båda Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket föreslår en modell för hur ett framtida SweTrial bör organiseras, som möjliggör fler högkvalitativa kliniska prövningar i Sverige genom förbättrade förutsättningar och stärkt genomförandekapacitet.

Läkemedelsverket har fått regeringens uppdrag att föreslå hur Sverige kan förbättra förutsättningarna och stärka kapaciteten att genomföra kliniska prövningar. Ökad svensk konkurrenskraft är ett mål i den svenska life science-strategin. Ett nationellt samarbete ska också möta behoven från såväl näringslivet och akademin som patienter och hälso- och sjukvård. Nu kommer en första delredovisning med förslag på organisatorisk modell.

– Från första spadtag har samråd varit ett ledord. I arbetet har representanter från hälso- och sjukvården, industrin, akademin, myndigheter, civilsamhället och patienter bjudits in till en nationell referensgrupp. Samma aktörer har även bjudits in till en serie utvecklings- och innovationsmöten i syfte att ta fram förslag på arbetssätt för nationell samverkan inom SweTrial, berättar Peter Asplund som är Läkemedelsverkets projektledare.

Ett råd med externa ledamöter och ett samordnande kansli
SweTrial föreslås organiseras direkt under Läkemedelsverkets generaldirektör. Till det ska knytas ett råd som utöver medarbetare från Läkemedelsverket ska bestå av externa ledamöter.

– I en första rapport redogör vi nu för hur ett partnerskap kan organiseras och vilka kostnader som är förenade med etablering och förvaltning. Samtidigt fortsätter vi uppdraget att bygga en förtroendefull process tillsammans med aktörerna och uppdragsgivaren. Genom att utveckla lösningar gemensamt och lära av det som redan är gjort kan vi uppnå en effektiv, tillgänglig och öppen struktur som  bygger på aktörernas delaktighet, fortsätter Peter Asplund.

Fördela medel
SweTrial ska vara ett nav mellan aktörer och i delredovisningen till regeringen skriver Läkemedelsverket att det görs genom att aktörerna på den nationella nivån gemensamt sätter mål och prioriterar åtgärder samordna fördelning av medel till stöd för förbättrade förutsättningar och ökad genomförandekapacitet för kliniska prövningar, och följa upp och utvärdera prestationer och resultat i förhållande till mål prioriteringar och utbetalda medel.

– I delredovisningen föreslås att ett råd ska knytas till SweTrial. Rådets ledamöter ska ha en särskild insikt i hälso- och sjukvård, näringsliv och akademi. Rådets ska bidra till att SweTrial har en långsiktig och strategisk målbild, där relevanta omvärldsfaktorer beaktas. Läkemedelsverket föreslår att verksamheten inom SweTrial utvärderas löpande och att Socialdepartementet ska uppdra åt Statskontoret att, när SweTrial är etablerat och har uppnått en rimlig grad av stabilitet, utvärdera såväl effektiviteten som ändamålsenligheten, säger Gunilla Andrew Nielsen, enhetschef och beställare av uppdraget.

Förbättrade förutsättningar och stärkt genomförande­kapacitet för kliniska prövningar i Sverige.