Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny DNA-teknik ger bättre diagnoser – Region Skåne investerar i long read-sekvensering

Region Skåne inför en ny generation DNA-sekvensering för patientprover. Den nya tekniken läser längre och mer sammanhängande delar av arvsmassan. Det möjliggör upptäckt av genetiska förändringar bakom svårtolkade sjukdomsförlopp och i förlängningen bättre och snabbare behandling.

Foto: Region Skåne

Ett nytt instrument som läser av DNA med större precision än någonsin tidigare har tagit plats i Region Skånes laboratorium. Tekniken, som kallas long read-sekvensering, gör det möjligt att ställa diagnoser för patienter där tidigare metoder gått bet.

– Det här är ett viktigt steg mot mer träffsäkra diagnoser och bättre och snabbare behandling för patienter med sällsynta eller komplexa genetiska sjukdomar eller infektionssjukdomar där tidigare teknik inte räckt till, säger Sofia Gruvberger Saal, sektionschef vid Molekylär diagnostik i Region Skåne.

Med den nya tekniken kan nu hela genavsnitt avläsas i ett svep, snarare än att pussla ihop korta sekvenser. Det ger ökad noggrannhet vid analys av större förändringar i arvsmassan, upprepade sekvenser och genregioner som tidigare varit svårtolkade.

– När det tidigare varit som att försöka läsa en roman där du bara får se några meningar i taget, och dessutom i obestämd ordning, så kan long read-tekniken istället ge oss hela sidor, ibland hela kapitel, säger Sofia Gruvberger Saal.

Tekniken ger också information om så kallad metylering som är en kemisk påverkan av DNA-molekylen. Det kan ses som en ”på-och-av-knapp”, som påverkar om gener uttrycks – det vill säga om proteinerna som hör ihop med en gen ska produceras eller inte.

– Vi får inte bara reda på vad som finns i arvsmassan, utan också hur den används. Det öppnar dörren till bättre förståelse för många tillstånd, i första skedet för diagnosticering av cancer, men i framtiden även för flera andra sjukdomstillstånd, säger Sofia Gruvberger Saal.

Genom satsningen deltar Region Skånes även i ett nationellt pilotprojekt inom Genomic Medicine Sweden (GMS). Inom projektet testas tekniken för klinisk implementering inom sällsynta diagnoser, tillsammans med Stockholm och Uppsala.

Fintepla delsubventioneras vid Lennox-Gastauts

• TLV, Tandvårds- och Läkemedelsverket, har beslutat att Fintepla ska ingå i högkostnadsskyddet för behandling av epileptiska anfall vid Lennox-Gastauts syndrom (LGS) hos patienter som haft otillräckligt behandlingssvar av konventionell behandling.

• LGS är en sällsynt, livshotande form av epilepsi som diagnostiseras tidigt i barndomen.

TLV har beslutat att fenfluramin ska ingå i högkostnadsskyddet med begränsning som tilläggsbehandling till andra antiepileptika för behandling av epileptiska anfall associerade med LGS hos patienter som inte har uppnått tillfredsställande effekt med konventionell behandling. Fenfluramin är en oral lösning som ges som tilläggsbehandling till andra antiepileptika till patienter två år och äldre för att reducera epileptiska anfall, varav vissa typer leder till att patienten faller handlöst till marken och inte kan ta emot sig och då riskerar allvarliga skallfrakturer.

LGS är en allvarlig form av epilepsi som debuterar i barndomen och kännetecknas av frekventa och svårkontrollerade epileptiska anfall som riskerar att leda till allvarliga trauma, skador, negativ inverkan på den intellektuella utvecklingen och kraftigt reducerad livskvalitet både hos patienten och familjen. Det kan röra sig om uppåt 100 större epileptiska anfall per månad.

I Sverige lever cirka 200 patienter med diagnosen LGS. Redan vid diagnostisering har 20–60 % av patienterna allvarliga intellektuella funktionsnedsättningar vilket efter fem år har ökat till 75–90 % av patienterna. Vid en minskning av allvarliga epileptiska anfall ses en förbättrad kognitiv funktion hos patienterna.

LGS är en komplex sjukdom som inte bara innebär epileptiska anfall utan också kan medföra kognitiva och motoriska svårigheter. Det kan inkludera problem med uppmärksamhet, koncentration, inlärning och språk. Sjukdomen påverkar inte bara den drabbade personen utan även deras närstående.

Fas 2a-studien med exidavnemab utökas med MSA-patienter

BioArctic meddelar att de regulatoriska myndigheterna i Spanien och Polen har godkänt att patienter med multipel systematrofi (MSA) inkluderas i den pågående fas 2a-studien EXIST med exidavnemab, en antikropp riktad mot alfa-synuklein.

Fas 2a-studien EXIST (EXIdavnemab Synucleinopathy Trial) är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie i patienter med Parkinsons sjukdom som utvärderar säkerhet och tolerabilitet för exidavnemab, en antikropp riktad mot alfa-synuklein. Det erhållna regulatoriska godkännandet för ett förändrat studieprotokoll möjliggör att även patienter med multipel systematrofi (MSA) kan inkluderas.

Studien genomförs i Spanien och Polen. Utöver de 24 personer med mild till moderat Parkinsons sjukdom som ingår i studien, kommer ytterligare 12 patienter med MSA att rekryteras. Förutom de primära målen gällande säkerhet och tolerabilitet, kommer en rad biomarkörer att testas, inklusive plasma, ryggvätska och digitala mätningar.

MSA är en progressiv och dödlig sällsynt sjukdom med snabbt förlopp som påverkar det centrala och autonoma nervsystemet. MSA kännetecknas av onormal aggregering av alfa-synuklein, som gradvis skadar nervcellerna i hjärnan. Detta påverkar balans, rörelseförmåga och det autonoma nervsystemet som i sin tur styr basala funktioner som andning, matsmältning och urinblåstömning. För närvarande finns det ingen bot och ingen tillgänglig behandling för att bromsa sjukdomens utveckling.

Exidavnemab utvecklas som en ny sjukdomsmodifierande behandling för synukleinopatier som MSA och Parkinsons sjukdom. Det är en monoklonal antikropp (mAb) som selektivt riktar sig mot alfa-synuklein-aggregat, såsom oligomerer eller protofibriller. Genom att avlägsna aggregerad alfa-synuklein som skadar nervcellerna kan exidavnemab minska spridningen och den negativa effekten av alfa-synuklein. Därigenom kan funktionen och överlevnaden av celler potentiellt bevaras, och sjukdomen bromsas.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter. Men värdet av att inrätta särskilda verksamheter riktade till de här barnen är omdiskuterat. I en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.

Universitetsadjunkt Rebecka Tiefenbacher på Tema Barn vid Linköpings universitet.

KFUM Funkis startades av två föräldrar i Linköping. Verksamheten som riktades enbart mot barn med neuropsykiatriska diagnoser som till exempel autism och adhd, hade egna, anpassade lokaler. Syftet var att erbjuda en fungerande fritid utanför hemmet och att bryta den sociala isolering många familjer känner.

– Att bygga upp en hel verksamhet med egen lokal är ovanligt. Vi har faktiskt inte hittat något liknande i Sverige, säger universitetsadjunkt Rebecka Tiefenbacher på Tema Barn vid Linköpings universitet.

I sin doktorsavhandling har hon undersökt vilka idéer som KFUM Funkis byggde på, hur verksamheten lyckades och vilka lärdomar som finns att dra både för riktade och öppna verksamheter. I studien deltog 20 barn (3–11 år) från 15 familjer.

Rummen på KFUM Funkis hade utformats med hänsyn till barnens speciella behov. Färgen på väggar och möbler var anpassad för att undvika för mycket synintryck och lokalerna var ljuddämpade. Antalet barn som fick vara på plats samtidigt begränsades för att minska stök och krav på interaktion. Det fanns ett ”lugnt rum” där barnen skulle kunna dra sig undan. Verksamheten var också anpassad så att det till exempel inte var tvång på att alla skulle göra allt på ett visst sätt.

Den kritik som finns mot riktad verksamhet överlag är att det riskerar att spä på barnens utanförskap. Men enligt Rebecka Tiefenbacher visade det sig att KFUM Funkis gjorde stor skillnad för många av barnen. De kunde gå dit och ha fritid på sina egna villkor. Situationer med konflikter eller utåtagerande beteende var ovanliga. ”Det lugna rummet” använde barnen mer som ett vanligt lekrum.

– Det var oerhört betydelsefullt för många familjer att få en plats dit de kunde åka och ha fritid ihop. Föräldrar beskrev också att de inte behövde förklara sitt barns beteende, eftersom det fanns en förståelse från andra föräldrar med samma erfarenheter, säger Rebecka Tiefenbacher.

Å andra sidan såg hon att det fanns normer för hur man utför fritidsaktiviteter som levde kvar även på KFUM Funkis. En del familjer önskade få komma till lokalerna ensamma, eftersom det var svårt för deras barn att vara där tillsammans med andra. Så ville man inte göra på Funkis, delvis på grund av föreställningarna om vad fritidsverksamhet är.

– Att ibland tillåta att bara en familj fick komma utmanade syftet att bryta den sociala isoleringen. Men det utmanar också en idé som finns i samhället om att meningsfull fritid är aktiviteter som görs tillsammans. Det här är en svårighet som kan vara svår att lösa, säger Rebecka Tiefenbacher.

Men hon tror att det finns lärdomar att dra både för riktade och öppna verksamheter. Den första är att båda typerna behövs. Rebecka Tiefenbacher menar att barn som får chans att prova på aktiviteter i riktad verksamhet kanske kan bli trygga nog att våga prova på även öppna aktiviteter. Den andra är att kritiskt granska vilka förutfattade meningar och föreställningar man bygger sin verksamhet på och om det går att luckra upp reglerna en aning för att fler ska kunna delta. Den tredje är att inte glömma att barn med NPF-diagnoser är en stor målgrupp att rikta sig mot och ta hänsyn till.

Verksamheten vid KFUM Funkis lades ner 2024 efter att bidragen Region Östergötland dragits in på grund av besparingar.

– Det var oerhört betydelsefullt för många familjer att få en plats dit de kunde åka och ha fritid ihop, säger universitetsadjunkt Rebecka Tiefenbacher.

 

Avhandlingen: A Space Away From the Ableist Gaze?: Separate Leisure for Children With Neuropsychiatric Disabilities, R Tiefenbacher, Linköping Studies in Arts and Sciences, ISSN 0282-9800 ; 901, publicerad 18 december 2024, DOI: 10.3384/9789180759656

BioArctic får europeiskt substanspatent för exidavnemab

BioArctic meddelar att det europeiska patentverket, EPO, har beviljat bolaget det europeiska patentet EP4172199B1 för exidavnemab, en läkemedelskandidat som utvecklas för behandling av synukleinopatier som Parkinsons sjukdom och multipel systematrofi (MSA). Patentet träder i kraft den 14 maj 2025 och löper ut 2041, med möjlighet till patenttidsförlängning till 2046.

Exidavnemab utvecklas som en ny sjukdomsmodifierande behandling för synukleinopatier som Parkinsons sjukdom och MSA. Exidavnemab är en monoklonal antikropp (mAb) som selektivt riktar sig mot alfa-synuklein-aggregat, såsom oligomerer eller protofibriller. Aggregerad alfa-synuklein skadar nervcellerna och genom att exidavnemab binder in till och avlägsnar dessa aggregat kan funktionen och överlevnaden av nervcellerna potentiellt bevaras, och sjukdomen bromsas.

”Neurodegenerativa sjukdomar skapar ett oerhört lidande världen över och vi fortsätter vårt arbete att utveckla läkemedel som fördröjer eller stoppar sjukdomsförloppet. Att vi nu utökat patentskyddet för exidavnemab genom ett substanspatent i EU är ytterligare ett bevis på vår innovationskapacitet och förmåga att identifiera helt nya sätt att angripa hjärnans sjukdomar”, säger Gunilla Osswald, vd för BioArctic.