En studie i tidskriften Science presenterar nya, övertygande bevis för att nervceller i hjärnans minnescentrum, hippocampus, nybildas långt in i vuxen ålder. Forskningen från Karolinska Institutet ger svar på en grundläggande och omdebatterad fråga om den mänskliga hjärnans formbarhet.

Hippocampus är ett område i hjärnan som är avgörande för inlärning och minne och som har betydelse för vår förmåga att reglera känslor. Redan 2013 visade Jonas Friséns forskargrupp vid Karolinska Institutet i en uppmärksammad studie att nya nervceller kan bildas i hippocampus hos vuxna människor. Forskarna mätte då kol-14-halter i DNA från hjärnvävnad, vilket gjorde det möjligt att tidsbestämma när cellerna bildats.

Har identifierat ursprungsceller
Men omfattningen och betydelsen av denna nervcellsnybildning (neurogenes) är fortfarande omdebatterad. Det har saknats tydliga bevis för att de celler som föregår nya nervceller, så kallade neurala progenitorceller, faktiskt existerar och delar sig hos vuxna människor.

– Vi har nu kunnat identifiera dessa ursprungsceller, vilket bekräftar att det finns en pågående nybildning av nervceller i hippocampus i den vuxna hjärnan, säger Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet, som lett forskningen.

Jonas Frisén, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

Från 0 till 78 års ålder
I den nya studien har forskarna kombinerat flera avancerade metoder för att undersöka hjärnvävnad från människor i åldern 0–78 år från flera internationella biobanker. De använde en metod som kallas enkelkärnig RNA-sekvensering, där man analyserar genaktiviteten i enskilda cellkärnor, och analysmetoden flödescytometri för att studera cellers egenskaper. Genom att kombinera detta med maskininlärning kunde de identifiera olika stadier av nervcellers utveckling, från stamceller till omogna nervceller, varav många var i delningsfas.

För att lokalisera dessa celler använde forskarna även två tekniker som visar var i vävnaden olika gener är aktiva: RNAscope och Xenium. Dessa metoder bekräftade att de nybildade cellerna fanns i ett specifikt område av hippocampus som kallas gyrus dentatus. Detta område är viktigt för minnesskapande, inlärning och anpassningsförmåga till nya omständigheter.

Hopp om nya behandlingar
Resultaten visar att de vuxna nervcellernas förstadier liknar motsvarande celler hos möss, grisar och apor, men att det också finns vissa skillnader i vilka gener som är aktiva. Det fanns dessutom stor variation mellan individer – vissa vuxna människor hade många sådana celler, andra knappt några alls.

– Det här ger oss en viktig pusselbit i förståelsen av hur den mänskliga hjärnan fungerar och förändras under livet. Forskningen kan också få betydelse för utvecklingen av regenerativa behandlingar som stimulerar nervcellsnybildning vid neurodegenerativa och psykiska sjukdomar, säger Jonas Frisén.

Studien genomfördes i nära samarbete med Ionut Dumitru, Marta Paterlini och andra forskare vid Karolinska Institutet samt forskare vid Chalmers tekniska högskola.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet (ERC), Cancerfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för Strategisk Forskning, StratRegen-programmet, EMBO Long-Term Fellowship, Marie Sklodowska-Curie Actions och SciLifeLab. Jonas Frisén är konsult för företaget 10x Genomics. Se den vetenskapliga artikeln för en komplett förteckning över potentiella intressekonflikter.

Publikation:

”Identification of proliferating neural progenitors in the adult human hippocampus”, Ionut Dumitru, Marta Paterlini, Margherita Zamboni, Christoph Ziegenhain, Sarantis Giatrellis, Rasool Saghaleyni, Åsa Björklund, Kanar Alkass, Mathew Tata, Henrik Druid, Rickard Sandberg, Jonas Frisén, Science, online 3 juli 2025, doi: 10.1126/science.adu9575.

Jonas Frisén, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

Bild: Umeå universitet.

Var tionde patient som får diagnosen Parkinsons sjukdom kan i själva verket ha en annan neurologisk sjukdom som mer liknar alzheimer än parkinson. Det visar en ny svensk studie som baseras på prover av ryggmärgsvätska hos patienter i Umeå.

– Det är ett viktigt resultat som kan förändra vår förståelse av sjukdomsförloppet och i förlängningen påverka behandlingen av vissa patienter som får diagnosen parkinson, säger David Bäckström, neurolog, universitetslektor vid Umeå universitet och en av studiens huvudförfattare.

David Bäckström, neurolog, universitetslektor vid Umeå universitet.

Forskarna har gjort en särskild analys av ryggmärgsvätska, en så kallad alfa-synukleinfröamplifieringsanalys, αSyn-SAA, hos 140 patienter vid Norrlands universitetssjukhus som hade diagnosen Parkinsons sjukdom och liknande sjukdomar samt på 30 friska personer i en kontrollgrupp.

Proteinet α-synuklein är i regel kopplat till Parkinsons sjukdom. Överraskande nog visade provtagningarna att cirka tio procent av de undersökta parkinson-patienterna saknade aggregering av detta protein, som alltså annars anses vara en markör för parkinson.

När forskarna undersökte dessa α-synuklein-negativa patienter närmare kunde de konstatera att de ofta hade typiska markörer i ryggmärgsvätskan för Alzheimers sjukdom, till exempel amyloid och tau-proteiner. Dessa patienter uppvisade också något sämre kognitiv förmåga och balans än normalt för parkinsonsjuka.

Det tycks vara något av en mellanform av parkinson och alzheimer som forskarna nu har funnit. Det har tidigare kliniskt observerats att vissa patienter med alzheimer också har visat symtom liknande parkinson. Det nya som forskarna nu kan visa är dels att likheten är så stor att många av dessa patienter istället har fått diagnosen parkinson, dels att de patienterna har en specifik profil av biomarkörer. Det kan påverka hur man i framtiden ställer diagnos och behandlar.

– En möjlig utveckling är att man på dessa patienter kan prova att behandla med läkemedel som används vid alzheimer. Det är åtminstone ett spår att forska vidare kring och något som kan testas i läkemedelsstudier, säger David Bäckström.

Forskningen har genomförts i samarbete mellan forskare i Umeå, Göteborg och San Diego i USA. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Om den vetenskapliga publiceringen
Alzheimer’s disease traits in Parkinson’s disease without α-synuclein seeding
Bárbara Fernandes Gomes, Carly M. Farris, Yihua Ma, Luis Concha-Marambio, Johanna Nilsson, Karin Forsberg, Russ Lebovitz, Ulf Andreasson, Kaj Blennow, Henrik Zetterberg, David Bäckström
https://doi.org/10.1002/alz.70284

 Foto: Charbel Sader.

Med hjärnavbildningstekniken tau-PET kan alzheimerdiagnostiken inom vården bli betydligt bättre, visar en studie från Göteborgs universitet. Tekniken ger både tidigare diagnos och identifierar personer med högst risk – redan innan symtomen märks.

Tau-PET är en relativt ny teknik som visar ansamlingar av tau-protein – ett biologiskt tecken på alzheimer. Den används främst i forskning men är nu godkänd för kliniskt bruk och har stor potential inom vården.

Godkänd för klinisk användning
Resultaten publiceras i tidskriften JAMA. Studien, genomförd i samarbete mellan många forskargrupper, omfattar analyserade data från över 6 500 personer i 13 länder och är den största i världen i sitt slag. Forskarna använde den metod som nu är godkänd av europeiska och amerikanska läkemedelsmyndigheter för bildtolkning i klinisk rutin.

Studien visade att omkring tio procent av friska äldre runt 75 års ålder hade redan höga nivåer av tau-protein i hjärnan, trots att de ännu inte visade några symtom. Andelen ökade med stigande ålder och med graden av minnesstörningar.

Bland dessa personer – med både tau- och amyloidprotein i hjärnan – var risken att insjukna i mild kognitiv svikt eller demens 57 procent inom fem år. För dem som redan hade milda minnesproblem steg risken till 70 procent.

Senior forskare bakom studien är Michael Schöll, professor i molekylär medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:

– När både tau och amyloid finns i hjärnan ser vi en tydligt ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom inom relativt kort tid. Det här gör tau-PET till en kliniskt ytterst relevant metod, den speglar sjukdomens utveckling och ger värdefull information för tidiga behandlingsbeslut samt möjliggör bättre urval till behandlingsstudier. Våra resultat kan få stor betydelse för hur metoden används i både klinisk rutin och framtida behandlingsstudier, säger han.

Michael Schöll, professor i molekylär medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Vägledning för behandling
Snart blir blodprov som visar på amyloidansamling i hjärnan ett viktigt och lätttilgängligt diagnostiskt verktyg i vården vid misstänkt alzheimer. Men tau-PET, som är en mer specialiserad undersökning, ger enligt forskarna avgörande komplementär information och en mer exakt bild av både hur långt sjukdomen har gått och vad som kan hända framöver.

Alexis Moscoso Rial är affilierad forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och studiens huvudförfattare:

– Tau-PET är den mest robusta biomarkören som tillförlitligt kan visa vem som har alzheimerrelaterade hjärnförändringar och riskerar att utveckla minnesförlust och demens, säger han.

Båda individerna var kliniskt friska med positiv amyloid-PET och plasmamarkörer (p-tau217/Aβ). Endast den med positiv tau-PET utvecklade symtom, vilket visar att tau-PET bättre identifierar dem som verkligen löper risk för Alzheimers sjukdom. Foto: Göteborgs universitet

Artikel: Frequency and Clinical Outcomes Associated With Tau Positron Emission Tomography Positivity

Den svenske forskaren Lars Lannfelt har tilldelats det internationellt erkända Hartwig Piepenbrock-DZNE-priset för sina avgörande insatser inom Alzheimerforskning. Priset, som delas ut vartannat år i Tyskland, är värt 60 000 euro och ges till forskare som gjort banbrytande framsteg inom neurodegenerativa sjukdomar.

Lannfelt, professor emeritus vid Uppsala universitet och medgrundare till läkemedelsföretaget BioArctic, prisas särskilt för sin forskning om de molekylära mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom – och för sin centrala roll i utvecklingen av Lecanemab, det första godkända läkemedlet inom EU som kan bromsa sjukdomens förlopp i ett tidigt skede.

– ”Med Lannfelts forskning har vi tagit ett historiskt steg i behandlingen av Alzheimer. Han har inte bara ökat vår förståelse för sjukdomens orsaker – han har också hjälpt till att utveckla en behandling som faktiskt kan påverka sjukdomens förlopp,” säger professor Gabor Petzold, tillförordnad ordförande för det tyska neuroforskningscentret DZNE, som delar ut priset tillsammans med Piepenbrock Group.

Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste formen av demens, drabbar miljontals människor världen över. Tidigare behandlingar har enbart kunnat lindra symtomen – men med Lecanemab finns nu ett läkemedel som angriper sjukdomen i dess tidiga stadier och bromsar dess utveckling.

– ”Varje forskningsgenombrott innebär hopp för de miljontals människor och familjer som drabbas av Alzheimers och liknande sjukdomar,” säger Olaf Piepenbrock, vd för Piepenbrock Group. ”Det här priset är också ett sätt att lyfta vikten av mer medvetenhet, förståelse och engagemang i kampen mot neurodegenerativa sjukdomar.”

Prisutdelningen kommer att äga rum i november i Bonn, Tyskland.

Ett pris med tyngd och historia

Hartwig Piepenbrock-DZNE-priset har delats ut sedan 2011 och ges till forskare som gjort framstående insatser inom sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och ALS – alla sjukdomar där nervceller förtvinar och orsakar omfattande kognitiva och fysiska försämringar. Priset bär namn efter Hartwig Piepenbrock, tidigare vd för Piepenbrock Group, som själv drabbades av demens och engagerade sig djupt i vetenskap och samhällsfrågor.

Årets utmärkelse är den åttonde i ordningen och beslutet fattas av en internationell expertjury knuten till DZNE.

Läs mer här

I september öppnas åter en kognitiv mottagning på Norrtälje sjukhus. Mottagningen har specialistkunskap inom området kognitiv svikt.

Kognitiva mottagningen är en specialistmottagning som möter, utreder och stödjer patienter med misstänkt demenssjukdom och minnessvikt. Den vänder sig till personer över 65 år. Mottagningen stängdes 2022, på grund av brist på personal med rätt kompetens.

När kognitiva mottagningen nu åter öppnar kommer den att bemannas av läkare från geriatriska kliniken på Norrtälje sjukhus och två sjuksköterskor som är specialiserade på vård av patienter med demenssjukdom.

Det arbetar även arbetsterapeuter och neuropsykolog på mottagningen, och en specialistläkare från minnesmottagningen på Danderyds sjukhus finns tillgänglig.

Som tidigare utförs basala demensutredningar på vårdcentralen men vid behov av utredning på en specialistmottagning så skickas remiss till kognitiva mottagningen.