Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Triss i prestigefullt EU-anslag

Tre forskare vid Lunds universitet, alla med en lång lista av betydande forskningsmeriter, tilldelas ERC Advanced Grant på 2,5 miljoner euro vardera för att vidareutveckla och fördjupa sina forskningsprojekt. Projekten handlar om perenna grödor för en övergång till ett hållbart livsmedelssystem, hjälparproteiners funktion vid neurodegenerativa sjukdomar och blodtester för snabbscreening av läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom.

Forskarna Lennart Olsson, Sara Linse och Oskar Hansson tilldelas ERC Advanced Grant.

European Research Councils (ERC) uppdrag är att främja forskning av högsta kvalité genom omfattande och långsiktig finansiering. Anslagen söks i internationell konkurrens med vetenskaplig excellens som enda urvalskriterium. Advanced Grants (AdG) gäller för maximalt fem år och 2,5 miljoner euro och ska göra det möjligt för forskarna att utforska sina mest innovativa och ambitiösa idéer. De tre lundaforskarna som får Advanced Grants i denna omgång är:

Professor Lennart Olssons forskningsprojekt ska undersöka möjligheter och hinder för en framtida övergång till ett jordbruk med helt nya perenna (fleråriga) grödor. Det omfattar en analys av den politiska ekonomin som styr jordbruket på olika nivåer och en analys av ekonomiska och klimatmässiga vinster med perenna grödor. Bland annat ska forskare testodla vetegräset kernza från Medelhavet upp till Polcirkeln för att se hur det passar in i olika klimatzoner. Projektet ska även formulera en strategi för att underlätta införandet av perenna sädesslag.

Lennart Olsson tror att det var projektets visionära anslag som övertygade ERC-panelen.

– Det handlar om att i grunden förändra hela vårt livsmedelssystem, och därmed bidra till en ny jordbruksrevolution. I 10 000 år har våra livsmedel kommit från ettåriga grödor, trots att de orsakar eller bidrar till många av de problem som jordbruket kämpar med såsom erosion, näringsläckage, utsläpp av växthusgaser, höga kostnader och sårbarhet för klimatförändringar. Med perenna grödor kan vi lösa nästan alla dessa utmaningar. Det är också ett sätt att förändra jordbruket i en riktning tillbaka mot ett fungerande ekosystem, säger Lennart Olsson, professor i geografi vid Lund University Centre for Sustainability Studies.

Kemiprofessor Sara Linses forskningsprojekt ska undersöka den termodynamiska basen för hur en grupp hjälparproteiner fungerar. Det gäller hjälparproteiner som ökar andra proteiners löslighet och därmed skyddar mot neurogenerativa sjukdomar så som ALS, Huntington, Alzheimer, Parkinson och diabetes typ 2. En egenskap som forskarna hoppas kunna förstå är hur hjälparproteinerna kombinerar en mycket stark specificitet i fråga om vad de åstadkommer med i princip ingen selektion i fråga om sekvens hos de proteiner de hjälper. Därför måste Sara Linses team attackera frågan på andra sätt än det traditionella sökandet efter specifika element som är direkt inblandade i interaktionen mellan två proteiner. Forskargruppen kommer därför att använda en rad metoder som bygger på kalorimetri, spektroskopi (optisk och kärnmagnetisk resonans) och mikroskopi (optisk och elektron-), samt spridning av ljus, neutroner och röntgenstrålar. Allt för att ta reda på om svaret ligger i speciella egenskaper hos hjälparproteinerna, och vad i så fall dessa är.

– Det är oerhört roligt och hedrande. ERC-anslaget ger oss möjlighet att gå på djupet med denna spännande forskning, utveckla ny metodik och samla data på ett systematiskt vis. Jag hoppas att vi efter fem år ska ha närmat oss ett svar på den grundläggande frågan, säger Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi.

Oskar Hansson är överläkare och professor i neurologi med fokus på neurodegenerativa sjukdomar. Han har tidigare hittat blodmarkörer som är kopplade till Alzheimers sjukdom och visat att man genom blodprov, minnestest och en speciell algoritm kan avgöra om en individ kommer att utveckla sjukdomen eller inte. Nu är hans forskning inne i en implementeringsfas, där både i primär- och specialistvården testar hur de nya blodmarkörerna kan förbättra diagnostik och behandling hos patienterna.

– Nu kommer vi optimera blodprovstesterna ytterligare spå att vi kan identifiera personer med Alzheimers sjukdom redan innan de har några symtom, säger Oskar Hansson.

Genom att identifiera sjukdomen redan innan de kognitiva utmaningarna visar sig, hoppas han på sikt att läkemedel ska kunna bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt skede. Eftersom flera sjukdomsmodifierande läkemedel nu är på väg in i sjukvården är möjligheter goda att utvärdera såväl diagnostik som behandling.

– I detta projekt kommer vi använda våra nya blodtester för att snabbt screena igenom olika relevanta läkemedel, som är godkända för andra sjukdomar, och fastställa om de även har en positiv effekt vid Alzheimers sjukdom. Detta är ett högriskprojekt, men nyttan kan bli mycket stor om vi lyckas. Jag är mycket tacksam för anslaget från ERC, som ger oss kliniska forskare förutsättningar att bedriva den här typen av mer vågad forskning, säger Oskar Hansson.

 

Vem blir Årets Neuroprofil 2023?

Årets Neuroprofil är en person, ett team eller en grupp som genom sitt arbete ideellt eller professionellt gjort neurologin och/eller de neurologiska diagnoserna synliga för en större allmänhet.

Årets Neuroprofil erhåller, förutom äran och ett vackert diplom, samt en exklusiv och specialdesignad nål att bära på till exempel kavaj eller jacka. Prisnål: Valegård Design. Foto: Alfred Skogberg.

Med Årets Neuroprofil vill Neuro lyfta de goda exemplen. De personer eller grupper som gjort det där lilla extra för personer med neurologisk diagnos.

Årets Neuroprofil har till exempel:

  • ökat kunskapen om en eller flera neurologiska diagnoser,
  • förmått beslutsfattarna att förbättra vardagen för personer med neurologisk diagnos,
  • genom sin forskning gjort en viktig insats för en eller flera neurologiska diagnoser,
  • eller helt enkelt varit ett extra gott stöd för medlemmar i Neuro.

Nomineringen av kandidater till att bli Årets Neuroprofil var öppen från mitten av januari till slutet av februari.

Årets finalister är:

  • Caroline Ingre kan bli Årets Neuroprofil 2023
  • Anders Svenningsson kan bli Årets Neuroprofil
  • Marie Kierkegaard kan bli Årets Neuroprofil
  • Fröken MS kan bli Årets Neuroprofil
  • Imad Halawa kan bli Årets Neuroprofil
  • Stroketeamet på Kalix sjukhus kan få utmärkelsen Årets Neuroprofil

Vem som får motta utmärkelsen kommer avgöras av en namnkunnig jury, där ”Neuro-medlemmens röst” blir en i juryn. Årets Neuroprofil 2023 kommer att tillkännages under Neurologiveckan i Uppsala i början av maj.

Läs om finalister och juryn här.

Konferensen i Colombo – en milstolpe för nEUROcare

Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar har varit så gott som osynliga inom Sri Lankas sjukvård. Men nyligen hölls den allra första konferensen inom området. Initiativet har tagits av Högskolan Kristianstad, som driver projektet nEUROcare.

Emma Edberg Matei och Martin Persson i rollspel med varandra under en workshop i Acceptance and commitment therapy (ACT) på General Sir John Kotelawala Defence University (KDU).

– Det går knappt att greppa hur stort detta är, säger Martin Persson, professor i hälsovetenskap.

I mitten av februari slöt närmare femhundra personer upp i auditoriet på universitetet i Sri Lankas största stad Colombo. De högsta representanterna för landets sjukhus och universitet, samt sjukvårdspersonal, lärare och studenter från när och fjärran, ville ta del av föreläsningarna under de två dagarna.

Som koordinerande institution var Högskolan Kristianstad på plats och representerades av rektor Håkan Pihl, projektledare Martin Persson och universitetsadjunkterna Emma Edberg Matei och Lena Larsson.

nEUROcare är ett EU-finansierat projekt som drog i gång 2019, då fem europeiska lärosäten gick samman för att stärka den akademiska kompetensen vid fyra universitet i Sri Lanka, i frågor som rör neurodegenerativa sjukdomar. Det sker genom olika utbildningsinsatser, konferenser och att utveckla en masterutbildning för personal inom vård och omsorg. Deltagarna ska därmed fördjupa sina kunskaper om vården av personer med exempelvis Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och ALS.

Läs hela artikeln.

Projektet nEUROcare
Det EU-finansierade projektet nEUROcare är ett europeiskt initiativ för att bygga ut kapaciteten inom högre utbildning att möta utmaningarna med att ta hand om personer med neurodegenerativa sjukdomar i Sri Lanka. Projektet leds från Högskolan Kristianstad. Mer information på www.neuro-care.lk/

Forskare föreslår en ny biomarkör för tidig upptäckt och diagnos av Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste orsaken till demens som drabbar miljontals människor världen över. Eftersom förändringarna i hjärnan kan börja 10–20 år innan den kliniska symptomen på Alzheimers sjukdom, finns det ett starkt behov för identifiering av tidiga biomarkörer som kan förutsäga framtida påverkan på kognitiv funktion. Detta kan vara något som några KI-forskare är på spåren. Deras senaste studie finns nu publicerad i Nature Reviews Neurology.

Ny astrocytisk α7nAChRs-biomarkör som en brygga som länkar samman reaktiv astroglios, kolinerga och amlyoidkaskadhypoteserna i Alzheimers sjukdomspatogenes. Illustration: Igor Fontana.

Aktuella nya forskningsdata antyder att hjärnas astrocyter kan utgöra ett lovande målorgan för att förstå tidiga förändringar och processer i sjukdomsförloppet. Astrocyter utgör gliaceller i hjärnan som kontrollerar olika processer som behövs för en optimal hjärnfunktion. Astrocyternas viktigaste uppgift är att genom en specifik försvarsprocess, reaktiv astroglios, svara på uppkomna skador och sjukdomstillstånd i hjärnan. Vid Alzheimers sjukdom är astrocyternas roll fortfarande oklar och men nya forskningsstudier visar att ökad reaktiv astroglios kan föregå andra etablerade patologiska processer vid Alzheimers sjukdom, såsom amyloid (Aß) inlagring och uppkomst av s.k. tau-tangles. Det finns ett behov av att utveckla nya astroglia biomarkörer som kan fördjupa vår förståelse av betydelsen av reaktiv astroglios under olika stadier av   Alzheimers sjukdoms. I detta sammanhang kan relationen mellan kolinerg neurotransmission och reaktiv astroglios vara nyckeln för att förstå gliacellers tidiga svar på hjärnpatologi och skador. Den “Kolinerga hypotesen vid Alzheimers sjukdom” skapades för nästan fyra decennier sedan och banade vägen för utvecklingen av sk. kolinesterashämmare – än så länge, den gyllene standardterapin vid Alzheimers sjukdom.

Igor Camargo Fontana, Amit Kumar och Agneta Nordberg, Translationell Molekylär Imaging Nordberg Lab, avdelningen för klinisk geriatrik, NVS. Foto: Stefan Zimmerman.

I denna artikel har de senaste två decenniernas forskning rörande förekomst av α7 nikotin acetylkolin receptorer (α7nAChRs) i astrocyter utvärderats för att belysa deras roll i samband med Alzheimerpatologi. Studien påvisar betydelsen av α7nAChRs viktiga roll i astrocyter   för initiering och potentieringen av den tidig Aß-patologin samt föreslår flera nya mekanistiska vägar för AD-patogenes. Sålunda föreslås att α7nAChRs i astrocyter kan utgöra en viktig brygga som länkar samman reaktiv astroglios, kolinerg neurotransmission och amyloid kaskad hypotesen vid Alzheimers sjukdom (se illustrationen ovan). Dessutom kan α7nAChRs i astrocyter utgöra en ny tidig biomarkör och därmed ett möjlig ett nytt spårämne för hjärnavbildning med PET kamera och därmed i klinisk miljön ha betydelse för diagnostiska och terapeutiska interventioner vid Alzheimers sjukdom.

Dessa studier öppnar upp nya möjligheter att identifiera biomarkörer för tidig upptäckt och diagnos av Alzheimers sjukdom samt nya målorgan för sjukdomsmodifierande behandling. Forskningen kan även leda till bredare kliniska implikationer som att innefatta andra neurodegenerativa sjukdomar där reaktiv astroglios föreligger. Forskarna har redan börjat testa den föreslagna astrocythypotesen genom att utveckla en ny α7nAChRs PET tracer , KIn-83, som visar lovande egenskaper vid bindningsstudier i postmortem human hjärnvävnad och de  första  in vivo PET-studierna planeras att  ske  snart hos friska forskningspersoner  och Alzheimer patienter.

Publikation

The role of astrocytic α7 nicotinic acetylcholine receptors in Alzheimer disease.

Metodutveckling för analys av omikdata för att studera komplexa sjukdomar

I en ny avhandling från Karolinska Institutet låg fokus på användningen av så kallade omikdata för att kunna upptäcka molekylära förändringar hos patienter och som i längden kan möjliggöra en individualiserad behandling.

DNA-kod, illustration från Pixabay, CC0. Foto: Gerd Altmann, Pixabay.

Lu Pan, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, har analyserat så kallad omikdata, bland annat genomik, transkriptomik och proteomik. Omik är ett samlingsnamn på ett antal nya metoder som används för att mäta till exempel arvsmassan (genomik), hur mycket alla gener är påslagna i en viss cell under vissa förhållanden (transkriptomik) eller studera förändringen i ett stort antal proteiner (proteomik). Dessa olika metoder möjliggör att få fram ny information för att besvara biologiska frågor som inte går att besvara när man bara använder en enda teknik.

Lu Pan har i sitt avhandlingsarbete utvecklat verktyg för enkelcellstranskriptomik för att kvantifiera genuttryck på isoformnivå samt att undersöka molekylära uttryck i hjärnan på friska människor och människor med sjukdomen amyotrofisk lateral skleros (ALS).

Många sjukdomar orsakas inte av bara en gen, utan uppstår ur ett komplext samspel mellan arv och miljö. För dessa komplexa sjukdomar räcker det inte att titta på endast en nivå för att förstå sjukdomen, utan istället behöver kunskap från många olika områden sammanföras. Avancerad omikteknik har gjort detta möjligt men att använda den nya tekniken  ställer också forskarna inför nya utmaningar.

Ett exempel är att den vanligast använda enkelcellsmetoden Chromium Single Cell 3ʹ 10× Genomics-teknologi, möjliggör undersökning av RNA-uttryck av upp till 10 000  enskilda celler. Analysen av sådana data är förenade med betydande statistiska utmaningar.

Kan du berätta något om de viktigaste resultaten i din avhandling?

–Min avhandling har tre huvudspår; för det första utvecklade vi ett verktyg för att kvantifiera isoformförhållanden på enkelcellsnivå för att hantera bias som uppstår vid användningen av 10X Genomics. För det andra gjorde vi statistiska analyser och upptäckte isoformförhållanden som är specifika för olika normala hjärnregioner hos människan. Slutligen identifierade vi proteinbiomarkörer som är specifika för ALS för bland annat sjukdomsdiagnos och prognos. Jag hoppas att mina resultat kan användas för att hantera de analytiska begränsningar som finns vid enkelcellstranskriptomik och underlätta för framtida forskning och valideringar.

Varför valde du att forska om detta?

–Nya omiksmetoder, särskilt teknik för enkelcellsomik, gör det nu möjligt att bättre förstå biologiska processer. Vi har också fått idéer om hur vi kan hantera de problem som uppstår i och med den nya omik-tekniken.

Hur tycker du att forskningen ska fortsätta framöver på det här området?

–Vårt kvantifieringsverktyg kan utökas för att tillämpas på annan enkelcellsteknik och är inte begränsat till enbart 10X Genomics. De uttryck vi upptäckt från friska hjärnregioner och för ALS behöver dock bekräftas först innan man använder metoderna i vården.