Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny granskning av varför män oftare får medel

Medan 15 procent av männen fick sin ansökan beviljad gällde det bara 10 procent av kvinnorna – så såg det ut när Vetenskapsrådet delade ut projektbidrag inom utbildningsvetenskap 2022. Nu presenteras en extern analys av orsakerna, och instruktionerna till de sakkunniga som bedömer ansökningarna justeras redan i år.

Hanteringen av meriter tycks ha gynnat manliga sökande. I och med att de i snitt hade fler år i karriären bakom sig än kvinnorna hade de också en längre meritlista. Foto: Jon Tyson/Unsplash.

Vetenskapsrådet ska ”främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel”, och måna om att kvinnor och män ska söka bidrag i lika hög grad, sett till könsfördelningen inom respektive ämnesområde. Det framgår av myndighetens egen jämställdhetsstrategi och uppdraget från regeringen.

Men i praktiken kan det vara utmanande att nå målen. Ett exempel är området utbildningsvetenskap. År 2022 fick 15 procent av de män som sökt projektbidrag sin ansökan beviljad, medan bara 10 procent av de kvinnliga sökande fick det.

– Vi har en tydlig övervikt av kvinnor som söker, bland annat eftersom omkring 70 procent av lektorerna på landets lärarutbildningar är kvinnor. Men någonting händer på vägen, så i slutänden är det ändå fler män som får bidrag, konstaterar Pernilla Nilsson, professor vid Högskolan i Halmstad och Vetenskapsrådets huvudsekreterare för utbildningsvetenskap.

Läs hela artikeln i Tidningen Curie.

Läs rapporten från Vetenskapsrådet.