”Vi måste erkänna könsskillnaderna när det gäller stroke”

Snittsåldern för människor i världen ökar, och med den också förekomsten av stroke – särskilt bland kvinnor. En situation som kräver könsspecifika riktlinjer för stroke världen över, konstaterar författarna till en översiktsartikel i Nature Reviews.

Bakom artikeln, publicerad i Nature Reviews in Neurology, står en grupp europeiska forskare från gruppen Women Initiative for Stroke in Europe (WISE). Artikeln är en sammanställning om de faktorer som särskiljer kvinnor när det gäller stroke. Författarna diskuterar framtida forskningsprioriteringar, och uppmanar hälso- och sjukvårdspolitiker att arbeta för att minska stroke hos kvinnor på global nivå.


Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, är en av forskarna bakom artikeln. Hon konstaterar att skillnaderna mellan könen när det gäller stroke inte är lika uttalade i Sverige.

– I Sverige har vi inte sett att någon skillnad på utskrivning av blodförtunnande läkemedel som används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer, som man sett i andra länder. Men vi vet att kvinnor som får stroke är äldre, ofta ensamstående då och oftare skrivs ut till sjukhem.

Larmar senare

Vetenskapliga studier visar att kvinnor överlag har bättre kunskap om hur strokesymptom yttrar sig, men de är ändå mindre benägna att kontakta akutvården. De kommer därmed senare till sjukhus, vilket i sin tur leder till att de får tillgång till färre avancerade behandlingar och diagnostiska undersökningar.

En del av könsskillnaderna kan förklaras av sociala strukturer, menar Charlotte Cordonnier, professor i neurologi vid franska Lille University, som är förstaförfattare till artikeln.

– Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i kliniska prövningar vilket resulterar studieresultat i lägre utsträckning går att direktapplicera på kvinnor. Propplösande läkemedel är exempelvis mindre effektiva hos kvinnor, vilket kan leda till större funktionshinder efter en stroke, konstaterar hon.


– Världen måste erkänna att det finns skillnader mellan könen när det gäller stroke och det behövs också riktlinjer som tar hänsyn till könsskillnaderna. Både forskning och behandling måste anpassas för att om vi ska kunna förbättra strokeutfallet hos kvinnor, fortsätter Charlotte Cordonnier.

Graviditet ökar risken

Kvinnor utmärker sig när det gäller traditionella riskfaktorer för stroke, bland annat har diabetes och förmaksflimmer en starkare negativ inverkan hos kvinnor. En kvinnlig riskfaktor är graviditet, störningar som är relaterade till graviditet kan öka risken för stroke. Spontan hjärnblödning, så kallad intracerebral blödning som är en form av stroke, är den främsta orsaken till mödradödlighet under graviditet.

Strokerisken är förhöjd inte bara under graviditeten utan även årtionden efteråt. P-piller kan också öka risken för stroke hos annars friska unga kvinnor upp till 2,5 gånger, även om det är sällsynt. Sinustrombos, en relativt ovanlig form av stroke som både är svår att diagnostisera och att behandla, är vanligare bland kvinnor.

– Internationellt sett fungerar strokebehandlingen bättre för män än för kvinnor, och det behövs mer forskning för att ta reda på varför det är så. Forskningsstudier måste anpassas så att båda könen kan inkluderas och kvinnor behöver lika tillgång till vård och rehabilitering, menar Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Titel: Stroke in women – from evidence to inequalities

Bilder: Katharina Stibrant Sunnerhagen (foto: Åsa Nordin) och Charlotte Cordonnier (foto: safestroke.eu)

AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se