Söker orsaken till ALS i Umeå

Thomas Brännström, professor vid Umeå universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Hans forskning handlar om orsakerna till den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateral skleros, ALS. Syftet med studierna är att på sikt hitta nya sätt att behandla sjukdomen.

Vid ALS dör de nervceller (motorneuron) i hjärnan, ryggmärgen och hjärnstammen som styr musklernas rörelser. Det leder till muskelförtvining och förlamning. Idag finns ingen effektiv behandling av ALS. Sjukdomen kan orsakas av ärftliga förändringar (mutationer) i flera gener, bl a i enzymet superoxiddismutas-1 (SOD1). Förändringarna i SOD 1 gör att proteinet veckas på ett felaktigt sätt och bildar klumpar.

– Sjukdomen börjar oftast med en förlamning, vanligtvis i ett ben, som efterhand omfattar större och större delar av kroppen. Vi är intresserade av att förstå hur den här spridningen sker. Är det vissa celler som är känsligare än andra eller är det någon form av komponent som sprider sig från en cell till en annan cell genom nervsystemet? Vi tror på det senare och har hittat en sådan komponent, säger Thomas Brännström

Proteinklumpar sprider sig från en nervcell till en annan

Thomas Brännströms forskargrupp har visat att det finns klumpar av SOD1 i nervsystemet hos patienter med ALS.  Forskarna isolerade SOD1-klumpar från patienternas ryggvätska och injicerade det på försöksdjur. Proteinklumparna  spred  sig snabbt till andra delar av nervsystemet och djuren förlorade motorneuron och blev förlamade.

Resultaten tyder på att en sjukdomsmekanism vid SOD1-orsakad ALS kan vara att det bildas klumpar av SOD1 som när den väl startat sprider sig explosivt genom ryggmärgen och hjärnstammen.

-Det här är väldigt spännande tycker jag för det öppnar nya möjligheter att behandla sjukdomen. Vi får helt andra möjligheter att försöka stoppa spridningen, det finns nya terapeutiska vägar att utforska, säger Thomas Brännström.

Följer två spår för att hitta nya behandlingar av ALS

Runt tio procent av de som har ALS har en ärftlig form av sjukdomen, resten har en sporadisk form. Med hjälp av forskningsbidraget från Hjärnfonden vill Thomas Brännström nu undersöka om det bildas samma slags klumpar av SOD1 hos båda grupperna av patienter.

För att hitta nya behandlingar av ALS vill han följa två spår. Dels ta fram antikroppar som kan fästa sig på klumparna och förhindra spridningen eller stimulera nedbrytningen av dem och dels ta fram kemiska ämnen som kan förhindra att klumparna bildas och växer till.

Likheter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom

-En gemensam nämnare hos väldigt många av de neurodegenerativa sjukdomarna är att klumpar av proteiner sprider sig mellan nervceller. Det finns likheter mellan Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och ALS och en mängd andra sjukdomar.  En av likheterna är att  proteinklumparna ökar i mängd i nervsystemet när man får sjukdomen.

Det är olika proteiner som klumpar ihop sig vid de olika sjukdomarna men en del grundläggande mekanismer verkar vara de samma. Thomas Brännström hoppas att hans forskning också skall  ge ökad kunskap som kan användas för de andra sjukdomarna och att resultat som kommer fram i forskningen om dem kan bidra till en ökad förståelse av ALS.

-Det är en väldigt spännande period i forskningen där vi kan korsbefrukta varandra och dra slutsatser baserat på resultat som kommer fram i forskningen om andra hjärnsjukdomar.