Så försöker Skåne förebygga stroke med bättre läkemedelsbehandling

Bara 42 procent av de runt 210 000 vuxna som har förmaksflimmer i Sverige får rätt medicinering. Vissa får ingen medicin alls och andra behandlas med acetylsalicylsyra, en metod som visat sig vara verkningslös. Felaktig behandling kan leda till att risken för att drabbas av stroke ökar. Om de här patienterna får andra antikoagulantia kan antalet fall av stroke minska med flera tusen per år.

En SBU-rapport från 2013 visar att framförallt kvinnor och personer över 80 år underbehandlas för sina förmaksflimmer. Det finns också uppgifter som tyder på att lågriskgrupper istället överbehandlas.

I Skåne finns uppskattningsvis 32 000 personer med förmaksflimmer och cirka 13-14 000 får inte den nödvändiga behandling som behövs för att minska risken för stroke.

2,5 miljoner till FIRST

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Skåne beslöt sig 2013 för att satsa 1,25 miljoner kronor på ett tvåårigt projekt för att komma tillrätta med problematiken. LIF:s medlemmar bidrar som medfinansiärer med samma belopp. Samarbetspartners i projektet kommer från både primär- och specialistvården, Lunds universitet och läkemedelsindustrin. 25 vårdcentraler runtom i Skåne har anmält sig till projektet som kallas FIRST (Förmaksflimmer i Region Skåne – Trombosprevention). Personalen får fortlöpande utbildning om behandling vid förmaksflimmer hos patienterna.

– Vi hjälper vårdcentralerna att identifiera de som underbehandlas. Varje vårdcentral ska få besök av en kardiolog och en forskningssjuksköterska, och vid de tillfällena kan läkarna på vårdcentralen ta upp olika frågor, berättar Kristina Sundquist, professor vid Lunds universitet och projektledare vid Centrum för primärvårdsforskning i Skåne.

Hur kommer det sig att så många patienter underbehandlas?

– Orsakerna har det egentligen aldrig gjorts någon bra studie på. Jag tror att det kan handla om att det finns en stor respekt för behandlingen med antikoagulantia som ju kan vara potentiellt dödlig. Trots att risken för stroke är betydligt större än risken för blödning, kan det nog vara det som ligger bakom att många tvekar inför behandlingen, säger Kristina Sundquist.

Gett välfungerande nätverk

Hon menar att det unika samprojektet gett ett välfungerande nätverk för vården, forskningen och industrin. Att läkemedelsbolagen suttit med styrgruppen har gett dem möjlighet att påverka hur projektet ska genomföras, men Kristina Sundquist betonar att de inte påverkat vilka mediciner som ska användas..

– Den stora vinsten är att vi etablerat goda kontakter med industrin, och att vi kunnat implementera evidensbaserad information och forskning så att det vi gör får goda effekter för patienten, säger Kristina Sundquist.

Utmaningarna i projektet har varit att vissa delar tagit längre tid än förväntat, men hon tycker ändå att det mesta fungerat väldigt bra hittills.

– Ett problem på vårdcentralerna har varit bristen på både läkare och sköterskor, men det är ju en utmaning rent generellt inom vården, säger hon.

”Vi kan samarbeta konstruktivt”

Dag Larsson, som är chef för Regional Access på Bayer, tycker att FIRST visar att det är möjligt för läkemedelsbranschen att samarbeta med både primär- och specialistvård och akademi på ett konstruktivt sätt i ett realistiskt projekt.

– Vi behöver hitta former för att vara konstruktiva partners med sjukvården, det är nödvändigt för att vi ska kunna utveckla våra läkemedel. I det här fallet finns det ju också fler intressenter från den andra sidan, politiker och förvaltning, vilket är mycket positivt, säger Dag Larsson, som sitter med i styrgruppen för FIRST.

Han tror att det är bra att LIF medverkar i projektet, eftersom organisationen har ett produktneutralt perspektiv.

– Det finns andra områden där man kan tänka sig att det finns intresse för den här sortens samarbeten med vården, det gäller att hitta former med öppenhet och som är inom ramen för LIF:s verksamhet, säger Dag Larsson.

Självklart att gå med

Linda Svensson, Market access manager vid BMS, säger att det inte var någon tvekan när läkemedelsbolaget fick möjlighet att delta i FIRST:

– För oss var det självklart att vi skulle gå med i det här projektet, som ju har sin utgångspunkt i patientens bästa genom att se till att fler får adekvat behandling med antikoagulantia. Det har varit positivt att arbeta över gränserna på det här sättet och det är vår förhoppning att få till stånd fler samprojekt av den här typen i framtiden, säger hon.