Vård för ryggmärgsskadade blir nationell högspecialiserad vår

Nu har Socialstyrelsens beslutat att viss vård vid ryggmärgsskador blir nationell högspecialiserad vård. Denna ska bedrivas vid fyra enheter i landet.

Ett pilotområde inom nervsystemets sjukdomar – vård vid förvärvade ryggmärgsskador – har utretts under året. Nu har Socialstyrelsen fattat beslutet att viss vård vid förvärvade ryggmärgsskador ska bedrivas som nationell högspecialiserad vård, och på fyra enheter. För exempelvis gruppen barn och ungdomar ska vården koncentreras ytterligare, till högst två enheter.

– I dag är det stora skillnader i kvaliteten på vården av ryggmärgsskadade och genom det här beslutet skapar vi förutsättningar för ökad kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling. Frågan om en koncentration inom området har diskuterats i decennier utan att enighet kunnat nås. Genom det nya arbetet med nationell högspecialiserad vård har det varit möjligt att fatta det här beslutet, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Bidra till utveckling av vården

Socialstyrelsens beslut har fattats efter en sammanvägd bedömning av det som framkommit från sakkunniga, ett 70-tal remissinstanser samt en beredningsgrupp med experter på hälso- och sjukvårdssystemet. Beslutet innebär att den subakuta vården, som sker efter det första akuta omhändertagandet, inklusive den första delen av rehabiliteringen blir nationell högspecialiserad vård.

– De flesta har varit positiva till en koncentration inom det här vårdområdet. Sakkunniga har föreslagit att även senare rehabilitering och uppföljning bör koncentreras, medan flera remissinstanser liksom beredningsgrupp har sett svårigheter med detta. Den sammanvägda bedömningen har blivit att om senare rehabilitering och uppföljning av denna relativt stora patientgrupp enbart skulle få utföras av enheter med tillstånd skulle det få alltför omfattande konsekvenser för patienterna och för den lokala och regionala vårdkompetensen, säger Thomas Lindén.

– Socialstyrelsens bedömning är dessutom att den efterföljande, ofta livslånga, rehabiliteringen och uppföljningen behöver finnas nära dessa patienters hemmiljö.

Ett mål med beslutet är att ge förutsättningar för ryggmärgsskadevården att fortsätta utvecklas även på regional och lokal nivå.

– De fyra enheterna kan exempelvis fungera som kompetenscentrum som lokala och regionala vårdenheter kan konsultera. Ett nationellt vårdprogram kan också bidra ytterligare till en god och jämlik vård. Den nationella högspecialiseringen behöver även gå hand i hand med den regionala koncentrationen, säger Kristina Wikner, enhetschef för nationell högspecialiserad vård.

Möjlighet att ansöka om tillstånd

I november kommer Socialstyrelsen att utlysa möjligheten för regionerna att ansöka om tillstånd att få bedriva den aktuella vården. Därefter fattar nämnden för nationell högspecialiserad vård beslut om vilka regioner som får uppdraget.

– Lärdomarna från pilotområdena ger oss viktiga erfarenheter i det fortsatta arbetet med nationell högspecialiserad vård. Tillståndsbeslut beräknas kunna tas av nämnden för nationell högspecialiserad vård i maj 2020, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.