Prat om känslor kan hjälpa patienter med kronisk smärta

Prat om känslor kan hjälpa patienter med kronisk smärta

 

Sara Edlund, psykolog och forskare vid Örebro universitet.

Hon har undersökt hur man kan hjälpa två olika patientgrupper att påverka sina känslor – de med kronisk smärta och de med svår ångest. Det rör sig om personer som har många negativa inre upplevelser.

– Många kanske tänker att smärta bara är ett fysiskt och medicinskt tillstånd. Men flera patienter med kronisk smärta kämpar också med negativa känslor, som till exempel att allt är hopplöst och ingen förstår vad man går igenom, säger Sara Edlund, psykolog och doktorand vid Örebro universitet.

För att komma undan de negativa inre upplevelserna är båda patientgrupperna ofta inriktade på att känna så lite som möjligt.

– Därför utvecklar de dysfunktionella strategier som kan fungera för stunden, men som i långa loppet bara förvärrar deras situation, förklarar Sara Edlund.

En människa med svår ångest kan exempelvis ta ångestdämpande mediciner för att klara av en obehaglig situation. Men att aldrig utsätta sig för det man är rädd för gör att problemen bara växer sig större.

Sara Edlund har studerat hur man kan hjälpa de här patienterna att hantera sina känslor på ett funktionellt sätt. Det har hon gjort genom att använda sig av strategier och principer från behandlingsmetoden DBT, dialektisk beteendeterapi, som i första hand inriktar sig på människor med emotionellt instabil personlighetsstörning.

– Där har man uppnått goda resultat och jag ville därför se om den kan fungera på andra patientgrupper.

Mer specifikt har hon undersökt hur validering – ett verktyg för kommunikation som ofta används inom DBT – fungerar på de som har kronisk smärta. Det handlar om det bemötande en patient får efter att ha berättat om sina känslor för exempelvis sin partner.

– Att normalisera, bekräfta, sätta ord på och framför allt förmedla vad som är logiskt och förståeligt – det är vad validering handlar om, säger Sara Edlund och tillägger:

– Det är visat att man blir lugn av validering. Dess motsats är invalidering, till exempel att någon säger ”Så ja, var inte så ledsen. Det var inte så farligt”.

I hennes första studie om kronisk smärta ingick 20 par där den ena parten mer eller mindre led av ständig värk.

– Mina resultat visar att man kan träna partners i validering, och att detta kan bidra till mindre negativa känslor hos personer med kronisk smärta.

Sara Edlund undersökte även hur validering fungerar mellan läkare och patienter som får specialistvård för sin smärta. Här kom hon fram till att de allra flesta blir validerade av sin läkare.

– Men en liten grupp upplevde inte det utan tyckte det var svårt att kommunicera med läkaren. Den gruppen upplever mer psykologiska problem efter avslutad rehabilitering jämfört med övriga patienter. Här är det viktigt att läkare lägger extra krut på kommunikationen, menar Sara Edlund.

I den tredje delstudien ingick patienter med svår ångest. De tränades först i att hantera sina känslor för att sedan exponeras för saker och situationer som de starkt ogillade. Totalt deltog fyra patienter men en hoppade av innan studien blev färdig.

– Resultatet i den här delen blev lite blandat, men min forskning visar att den DBT-inspirerade behandlingen kan vara ett alternativ för den här gruppen. Men behandlingen måste i så fall ändras – dels för att minska risken för att patienter avslutar den i förtid, dels för att göra den effektiv för fler patienter.

Kontakt: Sara Edlund, 0734- 20 06 68, sara.edlund@oru.se