Pengar till epilepsiforskningen

Pengar till epilepsiforskningen kan öppna dörren för nya behandlingar
Hjärnfondens givare håller igång svensk hjärnforskning. Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Hjärnfonden i veckan dela ut 26,5 miljoner kronor till 47 svenska forskningsprojekt. Men trots att svensk hjärnforskning ligger i framkant är det alldeles för lite resurser i förhållande till behovet och de stora samhällskostnader som hjärnsjukdomar orsakar.

Det är sjätte året som Fredrik Elinder, en av Sveriges främsta epilepsiforskare och professor i molekylär neurobiologi vid Linköpings universitet, får ta emot Hjärnfondens forskningsanslag. Att kunna hitta nya läkemedel för att behandla epilepsi är målet för Elinders forskning. Den andra forskaren är Anders Blomqvist vars studier har betydelse för kunskap om hur hjärnan svarar på sjukdomar som utlösts vid inflammationer.

Hjärnans nervceller kommunicerar med varandra genom att skicka elektriska impulser emellan sig. Vid ett epileptiskt anfall synkroniseras dessa impulser i starka vågor. I nervcellernas yttre membran sitter jonkanaler, små selektiva hål som öppnar och stänger sig och därmed åstadkommer något som kallas för elektrisk retbarhet. När jonkanalerna är felkonstruerade kan det leda till epilepsi, en sjukdom som mellan 60 och 70 000 svenskar lider av. Många läkemedel fungerar genom att de påverkar jonkanalerna, t e x lokalbedövning som pluggar igen jonkanaler och därmed hämmar impulsen. Även epilepsiläkemedel utnyttjar denna mekanism men tyvärr fungerar inte behandlingen för alla drabbade. Fredrik Elinders projekt handlar om att studera de mekanismer som leder till öppning eller stängning av jonkanalerna och hur denna mekanism kan påverkas på kemisk väg, vilket har betydelse för att kunna utveckla nya läkemedel.

–  Med Hjärnfondens stöd hoppas vi hitta nya läkemedelskandidater som ska kunna minska den elektriska retbarheten i hjärnan och behandla epilepsi i framtiden, säger Fredrik Elinder. Det är känt sedan tidigare att om visa jonkanalers portar öppnas eller stängs dämpas den elektriska aktiviteten vilket motverkar epilepsi. Vår idé är att vi ska kunna påverka öppningen och stängningen av jonkanalen genom att identifiera och förädla substanser som kan ta tag i dörrhandtaget till jonkanalernas portar.

Med Hjärnfondens stöd får Elinders forskningsteam även medel att studera vilka läkemedelsliknande molekyler som finns i en fettrik, så kallad ketogen kost. Det är en diet med extremt hög fetthalt, tillräckligt med protein och inga kolhydrater som gör att en del barn har blivit helt symtomfria. Fleromättade fettsyror, som det finns gott om i den ketorgena kosten hämmar elektrisk retbarhet i nervceller. Om man förstår de molekylära mekanismerna genom vilken den fettrika kosten verkar skulle man kunna utveckla nya läkemedel som ger samma effekt.