Ny studie och databas över biomarkörer blir en stor hjälp för Alzheimerforskningen

Ny studie och databas över biomarkörer blir en stor hjälp för Alzheimerforskningen

I en ny studie som publiceras i Lancet Neurology har forskare vid Sahlgrenska akademin kunnat visa vilka biomarkörer i blod och cerebrospinalvätska som bäst skiljer de med Alzheimers sjukdom och kontroller. Parallellt med studien har forskarna utvecklat en stor databas som samlar data om biomarkörer vid Alzheimers och andra demensformer.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demensformen. Den orsakar ett stort lidande för både patienter och anhöriga och sjukdomen kostar samhället mer än hela hjärt-kärlsjukvården och cancervården tillsammans.

En viktig orsak till varför det hittills inte finns några läkemedel mot Alzheimers är att hjärnskadorna börjar långt innan en demensdiagnos sätts. Det innebär att patienter som deltar i kliniska Alzheimersstudier ofta har irreversibla skador som inte går att bromsa.

Biomarkörer som tidigt kan avgöra vilka som kommer att insjukna och vilka som inte kommer att göra det behövs för att öka chansen att finna framgångsrika läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

Ett annat viktigt område för biomarkörer vid Alzheimers sjukdom är att kunna påvisa effekten av ett läkemedel i en klinisk prövning. Detta är särskilt viktigt vid denna sjukdom då den fortskrider långsamt, och utan biomarkörer skulle en klinisk prövning kunna ta tio år eller mer.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en stor studie gått igenom cirka 5000 vetenskapliga artiklar och inkluderat 231 artiklar som avhandlar 15 biomarkörer för Alzheimers sjukdom i blod och cerebrospinalvätska. Totalt inkluderar denna studie 16699 patienter med Alzheimers sjukdom och 13018 kontrollpersoner.

– Vi har kunnat visa att T-tau, P-tau, Aβ42 och NFL i cerebrospinalvätskan är mycket bra biomarkörer för att skilja patienter med Alzheimers sjukdom och kontroller åt medan NSE, VLP-1, HFABP och YKL-40 är måttligt bra, säger Bob Olsson, forskare vid Sahlgrenska akademin.

– Vi kan även visa att T-tau, P-tau, Aβ42 i cerebrospinalvätska är bra på att skilja ut de patienter med lättare kognitiv störning som kommer att utveckla Alzheimers sjukdom mot de som inte förvärras kognitivt.

Parallellt med studien har forskarna utvecklat en online-databas tillsammans med Alzforum, en intresseorganisation som fungerar som en plattform för att sprida kunskap och de senaste forskningsresultaten kring Alzheimers sjukdom.

Den nya databasen AlzBiomarker samlar data om biomarkörer vid Alzheimers och andra demensformer. Där finns även andra data om studierna, grafiska verktyg för att på bästa sätt kunna visualisera de biomarkörer som man är intresserad av, samt en lista över de biomarkörer som fungerar bäst för Alzheimers sjukdom. Databasen uppdateras kontinuerligt varför listan kan ändras över tid, i takt med nya vetenskapliga framsteg.

– Databasen samlar flera decenniers forskning om biomarkörer vid Alzheimers sjukdom. Den kommer att vara en ovärderlig hjälp för alla som forskar om Alzheimers och öka chansen att finna framgångsrika läkemedel, säger Bob Olsson.

Artikeln CSF and blood biomarkers for the diagnosis of Alzheimer’s disease: a systematic review and meta-analysis publicerades i Lancet Neurology online 5 april.

Länk till artikel: http://dx.doi.org/10.1016/S1474-4422(16)00070-3

Länk till databasen AlzBiomarker: http://www.alzforum.org/alzbiomarker

Kontakt:
Bob Olsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-343 2372, 070-2227238
bob.olsson@neuro.gu.se

Henrik Zetterberg, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-343 0142, 0768-67 26 47
henrik.zetterberg@gu.se