Ny forskning kring sambandet mellan fysisk aktivitet och utveckling av minnessjukdomar

Vasaloppsåkare drabbas mer sällan av depression och vaskulär demens. Det var några av de samband som forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet upptäckte när de jämförde cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan åren 1989-2010 med en lika stor grupp ur övriga befolkningen. Resultaten av studierna som letts av forskare vid Lunds universitet, har nyligen publicerats i tre vetenskapliga artiklar.

– Vi har som hjärnforskare haft en unik möjlighet att analysera en exceptionellt stor grupp personer med hög fysisk aktivitet, Vasaloppsåkare, upp till två decennier och sett intressanta resultat, säger Tomas Deierborg, forskargruppsledare och docent vid Lunds universitet.

Minskad risk för vaskulär demens
Det är tidigare visat att Vasaloppsåkare har minskad risk att drabbas av hjärtinfarkt, men hur ser det ut när det gäller förekomst av demenssjukdomar? I gruppen med Vasaloppsåkare var det 50 procent färre som drabbades av vaskulär demens än i kontrollgruppen. Däremot såg forskarna inte att risken att drabbas av Alzheimers sjukdom minskade, något som går emot en del tidigare studier inom fältet som visat att fysisk aktivitet påverkar Alzheimers.

Två decennier efter att skidlöparna hade åkt Vasaloppet hade 233 drabbats av demens, 40 av dessa personer hade fått diagnosen vaskulär demens och 86 personer Alzheimers sjukdom. I den övriga befolkningen hade 319 drabbats av demens, 72 hade utvecklat vaskulär demens och 95 Alzheimers sjukdom.

Vi har som hjärnforskare haft en unik möjlighet att analysera en exceptionellt stor grupp personer med hög fysisk aktivitet, Vasaloppsåkare, upp till två decennier och sett intressanta resultat.

Tomas Deierborg, forskargruppsledare och docent vid Lunds Universitet

– Resultaten tyder på att fysisk aktivitet inte påverkar de molekylära processerna som orsakar Alzheimers sjukdom, så som upplagring av proteinet amyloid. Däremot minskar fysisk aktivitet risken för vaskulära skador i hjärnan, liksom i resten av kroppen, säger minnesforskare Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds Universitet.

Forskarna såg liknande resultat när de undersökte 20 000 deltagare som ingår i befolkningsstudien Malmö Kost Cancer (se faktaruta). De som var mest fysiskt aktiva hade lägre risk att drabbas av vaskulär demens. Däremot framkom inga signifikanta skillnader när det gäller att drabbas av Alzheimers sjukdom mellan gruppen som var mest fysiskt aktiv och gruppen med lägst fysisk aktivitet.

ARTIKEL: Midlife physical activity is associated with lower incidence of vascular dementia but not Alzheimer’s disease, Alzheimer’s Research & Therapy, oktober 2019, doi.org/10.1186/s13195-019-0538-4

Fördröjning av Parkinsondiagnos
Forskarna undersökte också om Vasaloppsåkare över tid har en minskad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom. Två decennier (21 år) efter att de åkt Vasaloppet hade 119 personer fått diagnosen Parkinsons sjukdom. I den övriga befolkningen hade 164 personer fått diagnosen. Det verkar som att skillnaden mellan de som är fysiskt aktiva (Vasaloppsåkarna) och övriga befolkningen minskar över tid.

– Det återstår att undersöka mekanismerna bakom detta, men det verkar som att de som är fysiskt aktiva har en ”motorreserv” som skjuter upp insjuknandet; om man tränar mycket kanske man kan bibehålla sin rörelseförmåga längre trots de sjukliga förändringarna i hjärnan, spekulerar Tomas Olsson, doktorand och försteförfattare till studien.

ARTIKEL: Delayed Clinical Manifestation of Parkinson’s Disease Among Physically Active: Do Participants in a Long-Distance Ski Race Have a Motor Reserve?, Journal of Parkinson’s Disease, oktober 2019 DOI:10.3.3223/JPD-191762

Hälften så stor risk att få diagnosen depression hos Vasaloppsåkare
När forskarna undersökte hur många Vasaloppsåkare som drabbades av depressioner jämfört med övriga befolkningen, såg de att risken att drabbas var hälften så stor hos de som deltagit i Vasaloppet.

Men de snabbaste kvinnorna hade fortfarande lägre risk att drabbas av depression än de som inte var aktiva i den övriga befolkningen

Martina Svensson, doktorand vid Lunds Universitet 

Efter två decenniers uppföljning hade totalt 3 075 personer fått en depressionsdiagnos, varav 1 030 var Vasaloppsåkare och 2 045 personer ur den övriga befolkningen.

Forskarna undersökte även skillnaderna mellan män och kvinnor. Risken att drabbas av depression minskade ytterligare hos de män som ingick i gruppen med de snabbaste sluttiderna. Detta gällde däremot inte de snabbaste kvinnliga Vasaloppsåkarna.

– Men de snabbaste kvinnorna hade fortfarande lägre risk att drabbas av depression än de som inte var aktiva i den övriga befolkningen, säger Martina Svensson, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till den vetenskapliga artikeln

ARTIKEL: Long distance ski racing is associated with lower long-term incidence of depression in a population based, large-scale studyPsychiatry Research, augusti 2019, DOI.org/10.1016/j.psychres.2019.112546

För mer information om studierna, kontakta:
Tomas Deierborg, forskare och docent i neuroinflammation vid Lunds Universitet, 0709-708212, tomas.deierborg@med.lu.se

Martina Svensson, doktorand vid Lunds Universitet inom ämnet neuroinflammation, 070-5366474, martina.svensson@med.lu.se

Fakta Malmö kost cancer: 20 000 deltagare, 60 procent kvinnor, medelålder vid start för studien: 58 år, självskattad fysisk aktivitet (formulär) vid två tillfällen med fem års mellanrum, upp till 18 års uppföljning.