Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Normaltryckshydrocefalus – Underdiagnostiserat demenstillstånd med goda behandlingsresultat

Inför kongressen ”Hydrocephalus 2006” i Göteborg gjordes en enkätundersökning av allmänläkares kännedom om normaltryckshydrocefalus (NPH). Undersökningen genomfördes som en telefonintervju och visade att endast ett fåtal av allmänläkarna ansåg sig ha god kännedom om NPH. Det var välkänt att datortomografi (DT) av hjärnan är ett viktigt led i utredningen och att behandling av NPH med ventrikuloperitoneal eller ventrikuloatrial shunt är effektiv. Förklaringen till den bristfälliga kunskapen kan vara att allmänläkarna gör så få demensutredningar (i genomsnitt en utredning i månaden) och därför genomsnittligen ser 1,3 NPH-patient per år, vilket förstås inte är tillräckligt för att upprätthålla den kompetens man fick under utbildningen. Det är inte bara allmänläkare som har bristfällig kännedom om NPH, utan även neurologer. Läser man Harold O Conns sjukhistoria1 får man en väldigt illustrativ beskrivning av hur illa det kan gå med diagnostik och behandling om man drabbas av idiopatisk NPH – och sköts av inkompetenta neurologer. Harold Conn, som var professor emeritus i hepatologi vid Yale University School of Medicine, insjuknade vid 68 års ålder, strax efter pensioneringen, med gångbesvär som långsamt tilltog under de följande åren. Han diagnostiserades av neurologkollegorna vid Yale med ”Parkinson’s Disease-like syndrome” grundat på klinik och en MR som tolkades som cerebral atrofi (figur 1). Det skulle dröja tio år med frekventa besök hos neurologerna innan han, av en yngre neurolog på annan ort, fick diagnosen NPH och blev framgångsrikt behandlad med en shuntoperation. Harold Conn övergav leversjukdomarna och ägnade sitt återfunna liv åt ”att göra NPH till en välkänd term för såväl läkare som lekmän”, med ett antal fina publiceringar inom ämnet.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Läs mer...

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Läs mer...

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Läs mer...