Klinisk neurofysiologi, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

En gång har dock neurofysiologienheten fått stora rubriker. Det var när den översvämmades av vatten för några år sedan, trots att den ligger på tredje våningen. En vattenledning hade brustit. – Vi kämpade med att hålla undan vattenmassorna ett bra tag, men tvingade  till slut ge upp, berättar avdelningschef Lena Eriksson. Efter det äventyret gled man tillbaka i den mer dolda rollen. – Att vi är doldisar här på det egna sjukhuset är mycket beroende av storleken på vår specialitet – som på ett stort universitetssjukhuset är jämförelsevis liten, tillstår Roland Flink, verksamhetschef. Enheten har mycket gott rykte ute på länssjukhusen. – Men att vara en liten specialitet innebär att vi måste aktivera oss, se till att träffa kollegor på andra håll och söka rätt på intressanta vidareutbildningar, konstaterar Lena Eriksson. Det håller oss i frontlinjen kompetensmässigt och bidrar till att vi kan ge experthjälp av hög kvalitet, till gagn för våra remittenter.

Läs hela artikeln som PDF