Goda behandlingseffekter i ny studie kring Parkinsons sjukdom

Docent Martin Ingelsson vid Uppsala Universitet utvecklar antikroppar mot så kallade protofibriller, en form av proteinet alfa-synuklein som misstänks kunna orsaka Parkinsons sjukdom. Antikropparna används nu på cell- och musmodeller för sjukdomen för att undersöka om behandlingen kan minska uppkomsten av det skadliga proteinet. Den första studien på möss med Parkinsons sjukdom har redan visat på goda behandlingseffekter. Antikroppsbehandlade möss hade lägre nivåer av skadliga protofibriller i centrala nervsystemet jämfört med placebo-behandlade möss.

– Om de planerade djurstudierna visar fortsatt goda resultat skulle vi inom fem år kunna påbörja den första studien på patienter där vi med denna nya behandling hoppas kunna bromsa upp sjukdomen, säger docent Martin Ingelsson.

Sverige fortfarande i framkant
Den 11 april infaller den internationella Parkinsondagen och sjukdomen uppmärksammas då världen över. Sverige har länge legat i frontlinjen inom parkinsonforskningen och v iktiga grundläggande upptäckter har gjorts vid svenska universitet. År 2000 fick Arvid Carlsson nobelpris i medicin för sina upptäcker kring dopaminet.
Hjärnfondens sekreterare i Vetenskapliga nämnden, professor Ted Ebendal tycker att Sverige fortfarande ligger bra till på forskningsområdet. Två framgångsrika exempel är den kliniska lanseringen av Duodopa – ett läkemedel som utvecklades av professor Sten-Magnus Aquilonius i Uppsala och behandling med djup hjärnstimulering (DBS) som är ett stort genombrott.

– Det är enbart genom forskning som dessa framsteg kunnat uppnås. Fortsatt stöd till svensk forskning om Parkinsons sjukdom är mycket angelägen och bör kunna leda till ytterligare förbättringar för berörda patienter och deras anhöriga, säger Ted Ebendal, sekreterare i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd och professor vid Uppsala universitet.