Genombrott för ny behandlingsmetod vid stroke

Genombrott för ny behandlingsmetod vid stroke

Ett läkemedel som brukar användas mot leukemi har visat sig markant återställa följderna av stroke och minska andelen drabbade med bestående funktionsnedsättningar eller död med nästan dubbelt så mycket som trombolys. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet med stöd av Hjärt-Lungfonden som igår publicerades i Journal of Internal Medicine (JIM).

– Vid en stroke utsätts hjärnan för läckage av celler och ämnen från blodet. I vår studie har vi lyckats förhindra läckagets skadliga inverkan på hjärncellerna, med markant minskade symptom som förlamning och talsvårigheter, säger Nils Wahlgren, professor i neurologi vid Karolinska institutet.

Enligt Hjärtrapporten från Hjärt-Lungfonden är stroke den enskilda kroppsliga sjukdom som svarar för flest vårddagar på svenska sjukhus. Studien kan leda till en helt ny behandlingsstrategi vid stroke och kommer att kunna förändra livet för miljoner människor över hela världen.

– Nils Wahlgrens forskning kommer att minska lidandet och öka livskvaliteten påtagligt för dem som drabbas av stroke. Jag tänker till exempel på den växande grupp av yngre människor som får stroke med långa liv kvar att leva, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden.

Behandlingen skyddar sannolikt mot effekter som inträffar såväl mycket tidigt i förloppet efter stroke som senare, efter något dygn. Därför kan behandlingen vara effektiv även om den inleds efter något dygn. Detta ska forskarlaget belysa ytterligare i kommande studier.

Studien presenteras även idag på Karolinska Stroke Update på Elite Marina Tower på Kvarnholmen i Stockholm.

Fakta om läkemedlet och studien
Läkemedlet heter imatinib och tyder på en minskning av andelen strokedrabbade med bestående funktionsnedsättningar eller död med 18 procent. Grundforskningen är utförd vid Karolinska Institutet hos professor Ulf Eriksson vid institutionen för klinisk biokemi och biofysik. Professor Nils Wahlgren vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har lett den kliniska studien, som är genomförd vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Studien är finansierad av Vinnova och Hjärt-Lungfonden.