Ett ”gränssnitt” mellan dofter och språk i hjärnan har upptäckts

Forskare har upptäckt vilka delar av hjärnan som gör att vi känner igen dofter. Med hjälp av hjärnavbildningsteknik har ett ”gränssnitt” mellan dofthjärnan och språkhjärnan identifieras. Resultaten publiceras i Journal of Neuroscience och kan vara till hjälp i utvecklingen av dofttest för att upptäcka demenssjukdomar.

Med våra ögon kan vi enkelt beskriva objekt i vår omvärld. Men med doftsinnet är det annorlunda och till och med vanliga dofter som banan eller kokos är svåra att känna igen och beskriva. I ett experiment där deltagarna fick matcha ord efter att ha sett en bild eller känt en doft upptäcktes att hjärnan aktiverades på olika sätt beroende på om ett felaktigt ord föregicks av en doft eller en bild.

– Dessa fynd kan förklara varför det är så svårt att känna igen dofter. Hjärnan återaktiverar doftsystemet för att förstå att ordet inte stämmer, men det är inte hela dofthjärnan som återaktiveras utan endast de regioner där dofterna översätts till språkliga uttryck, säger Jonas Olofsson, docent i Psykologi vid Stockholms universitet.

Resultaten gör att forskarna kan identifiera ”gränssnittet” mellan dofter och språk i hjärnan mer precist än vad tidigare studier har lyckats med. Två regioner i hjärnan aktiverades i experimentet; främre delen av tinningloben och frontallobens undersida. Områden som sedan tidigare är kända för att sammanföra olika sinnesintryck.

– Dessa områden ligger väldigt tidigt i hjärnans bearbetning av dofter. Detta skiljer sig från synintrycken som bearbetas i flera olika hjärnregioner innan de översätts till språk. Kanske är dofthjärnan helt enkelt inte redo för uppgiften att direkt översätta ett doftintryck till språk, säger Jonas Olofsson.

Resultaten kan vara till hjälp i utvecklingen av dofttest för att upptäcka demenssjukdom då förmågan att känna igen dofter är särskilt försämrad i tidiga stadier av Alzheimer’s sjukdom.

– Nu när vi vet mer om vilka hjärnregioner som behövs för att känna igen lukter kan vi utforma bättre test som utmanar just de regioner som är särskilt utsatta i demenssjukdom, säger Jonas Olofsson.

Om studien
Forskarna konstruerade ett psykologiskt experiment där försöksdeltagarna skulle bedöma om ett ord, exempelvis ”citron”, matchade med ett sinnesintryck som presenterats strax innan ordet. Tidigare studier har visat att ord vars betydelse bryter mot sammanhanget, exempelvis när en bild av en ros följs av ordet ”citron”, aktiverar hjärnans språknätverk. I denna studie gjorde forskarna emellertid en förändring av experimentet; sinnesintrycket var ibland en bild, ibland en doft.

Studien är utförd av forskare vid Stockholms universitet och Northwestern University i Chicago, USA. Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond.

Länk till Journal of Neuroscience

För ytterligare information
Jonas Olofsson, docent i Psykologi vid Stockholms universitet, tfn 070-921 03 57, e-post jonas.olofsson@psychology.su.se