Enkelt blodprov för att mäta nervcellsskador vid Alzheimer.

Enkelt blodprov för att mäta nervcellsskador vid Alzheimer.

En ny studie bekräftar att ett enkelt blodprov kan ge svar på accelererande nervcellsskador i hjärnan. Proteinet neurofilament light i blodprover, insamlade vid olika tillfällen över flera år, från patienter med Alzheimers sjukdom har analyserats. I studien deltog 1 182 patienter med olika grad av kognitiv svikt och 401 friska i kontrollgruppen. Studien som publiceras i JAMA Neurology visar att NFL-koncentrationen i blodet skulle kunna tala om ifall ett läkemedel faktiskt påverkar förlusten av nervceller.

Under senare år har det skett en utveckling av mycket känsliga metoder för att mäta förekomsten av olika ämnen i blod som kan tyda på skador i hjärnan och neurologiska sjukdomar som Parkinson, multipel skleros (MS) och Alzheimer. Proteinet neurofilament light (NFL) är just ett sådant ämne.

– Vanliga metoder för att påvisa nervcellsskador är att mäta patientens nivå av olika ämnen med ett ryggvätskeprov eller så avbildar vi hjärnan med magnetkamera. Dessa metoder är komplicerade, tar tid och är kostsamma. Att mäta NFL i blodet kan vara billigare och dessutom enklare för patienten, säger Niklas Mattsson, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, som lett studien som är ett samarbete med bland andra Henrik Zetterberg och Kaj Blennow vid Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenskauniversitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal.

När nervcellerna i hjärnan är skadade eller dör läcker NFL‑protein ut i ryggvätskan och vidare ut i blodet. Sedan tidigare är det känt att nivåerna av NFL är högre hos personer med neurodegenerativa sjukdomar, men studier över tid har saknats.

– Vi upptäckte att NFL‑koncentrationen ökar över tid vid Alzheimers sjukdom och att de ökade nivåerna dessutom stämmer överens med den ansamling av hjärnskador som vi kan mäta genom ryggvätskeprov och med magnetkamera, säger Niklas Mattsson.

Studien är gjord på den vanligare formen sporadisk Alzheimers sjukdom, en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i världen och den vanligaste orsaken till demens. Forskarna har analyserat en stor mängd blodprover insamlade över flera års tid hos totalt 1 583 patienter.

– Nyligen publicerades en mindre tysk-amerikansk studie som visade liknande resultat på familjär Alzheimers sjukdom, en mycket ovanlig form och starkt relaterad till ärftlighet. Tillsammans talar dessa studier för att NFL i blodet kan användas för att mäta skador på hjärnceller vid olika former av Alzheimers sjukdom.

Alzheimer är en svårdiagnosticerad och komplex sjukdom som kommer smygande. Sjukdomen medför att kognitiva såväl som kroppsliga funktioner försämras samtidigt som nervcellerna förtvinar och dör. Det finns idag ingen behandling som minskar förlusten av nervceller i hjärnan. Läkemedel som lindrar kognitiva besvär finns, men inga som bromsar förloppet. Mätningar av NFL-koncentrationen i blodet skulle kunna tala om ifall ett läkemedel faktiskt påverkar förlusten av nervceller, när en optimal dosering av ett läkemedel är uppnått eller om ett annat läkemedel bör prövas.

– Inom läkemedelsutveckling kan det vara värdefullt för att tidigt upptäcka effekter av de läkemedel som testas och för att kunna testa på personer som inte redan har utvecklat sjukdomen fullt ut, säger Niklas Mattsson och fortsätter;
– I tidigare läkemedelsstudier har det funnits en stor osäkerhet kring effekterna av läkemedlen. Det finns flera olika orsaker till det. Till exempel har en del patienter som inkluderats förmodligen inte haft Alzheimers sjukdom. I andra fall har det varit oklart om läkemedlen satts in för sent i förloppet. Att mäta NFL-koncentration i blodet skulle kunna underlätta för framtida läkemedelsutveckling, både genom att följa effekter av läkemedel och genom att inkludera testpersoner som uppvisar markörer på nervcellssönderfall. På så vis går det även att dra säkrare slutsatser av resultaten.

Niklas Mattsson betonar vikten av att fortsatt undersöka hur känsligt måttet av NFL i blodet är som markör för Alzheimers sjukdom och vad att förvänta av longitudinella förändringar. Det måste undersökas. Vilka läkemedel som har effekt behöver också bekräftas av nya läkemedelsstudier. Men Niklas Mattsson tror ändå att metoden att mäta markörer i blodet som säger oss något om hjärnans funktion inte är långt från klinisk rutin.

– Det pågår förberedelser på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal för att inom en snar framtid göra den här metoden tillgänglig i klinisk rutin. Då kan läkare använda metoden för att mäta skador på nervceller vid Alzheimers sjukdom och andra sjukdomar i hjärnan bara genom ett enkelt blodprov.

För mer information kontakta: Niklas Mattsson, biträdande universitetslektor och forskare vid Lunds universitet och ST-läkare på Skånes universitetssjukhus,  niklas.mattsson@med.lu.se

Publikation:Longitudinal plasma neurofilament light tracks neurodegeneration in Alzheimer’s disease
JAMA Neurology, online 22 aprildoi:10.1001/jamaneurol.2019.0765