Toppforskare i Uppsala får anslag för forskning kring Parkinsons sjukdom

Forskaren Per Andrén från Uppsala universitet får en halv miljon kronor för att fortsätta sin forskning kring Parkinsons sjukdom. Förhoppningen är att ny kunskap kan utveckla nya behandlingsmöjligheter för de drabbade. Tack vare att fler och fler stödjer kampen mot hjärnans sjukdomar kan Hjärnfonden dela ut 14,5 miljoner kronor extra till svensk hjärnforskning i år. Det innebär att årets totala utdelning kommer att uppgå till cirka 50 miljoner kronor och det blir den största utdelningen sedan Hjärnfonden bildades 1994. 23 hjärnforskare runt om i landet får dela på det extra forskningsstödet.
När en parkinsonpatient behandlas med levodopa, som är en av de vanligaste och effektivaste behandlingarna vid Parkinsons sjukdom, kan så småningom motoriska störningar uppträda i form av snabba svängningar mellan onormal överrörlighet (s.k. dyskinesier) och oförmåga till rörelse. Utvecklingen av dessa ofrivilliga rörelser är vanligtvis progressiv. Per Andréns projekt som får 500 000 kronor i anslag från Hjärnfonden är fokuserat på att studera förändringar av proteiner och signalsubstanser i specifika hjärnområden och nervcellsbanor som kan kopplas till dessa rörelsestörningar.

Ofrivilliga rörelser vid Parkinsons sjukdom är de mest svårbehandlade besvären efter flera års behandling med levodopa.

– Förhoppningen är att vår forskning ska ge oss ny kunskap om komplikationerna med levodopabehandling vid Parkinsons sjukdom. Den kunskapen hoppas vi ska spela en betydande roll i utvecklandet av framtida läkemedel och behandlingar, säger forskaren Per Andrén.

Hjärnfonden delar ut stipendier och forskningsanslag till de främsta hjärnforskarna inom hjärnans område en gång om året. Årets totala utdelning kommer att uppgå till cirka 50 miljoner vilket är en fördubbling jämfört med förra året då Hjärnfonden delade ut cirka 24 miljoner kronor.

– Det är ingen tillfällighet att året Nobelpris i medicin går till forskning om hjärnan. Det vi har lärt om kroppens mest komplicerade del har skett tack vare forskning. Svenska forskare står i kö för att utforska både den friska hjärnan och dess många sjukdomar. Hjärnsjukdomarna kostar samhället 165 miljarder kronor så behovet av forskningsmedel inom hjärnans område är mycket stort. Till Hjärnfonden strömmar oerhörda mängder med mycket kvalificerade ansökningar från forskare i hela landet och vår vetenskapliga nämnd kan inte bevilja så många som de skulle önska, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av 23 av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Samtliga av alla landets sex medicinska fakulteter finns representerade. Vetenskapliga nämndens expertis är en garanti för att de projekt som stöds av Hjärnfonden är de allra främsta inom sitt område.

Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt:
1) Ett- och tvååriga forskningsanslag om 500 000 kronor per år till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
2) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare inom neuroområdet. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor.