Akupunktur mot sömnstörningar prövas i ny studie

– KBT ses i dag som den bästa icke farmakologiska behandlingsmetoden vid svåra
sömnstörningar och insomni, men terapin fungerar inte för alla. Det behövs fler behandlingsalternativ. Om studien visar att öronakupunktur ger liknande effekter kan behandlingen erbjudas fler patienter, säger Lena Bergdahl, sjuksköterska och doktorand vid Uppsala universitet.

Svåra sömnstörningar är växande problem. I Sverige lider nästan en fjärdedel av befolkningen av
någon form av sömnstörning (exempelvis insomningssvårigheter och ofrivilliga uppvaknanden under nätterna mer än tre gånger i veckan). Problemen är vanligast bland kvinnor där prevalensen är 29 procent jämfört med 19 procent av männen. Ungefär 14 procent av kvinnorna och sju procent av männen har ännu allvarligare sömnbesvär, insomni.

Målgruppen för studien är personer som haft svåra sömnproblem under minst ett halvår och medicinerat med vanligt förekommande sömnpreparat. Studien är randomiserad vilket innebär att
patienterna slumpvis hamnar i en av två grupper, en som får KBT och en som får akupunktur.

– De som får öronakupunktur behandlas under en månad, medan KBT ges under sex veckor. Innan och efter behandlingen mäts patienternas aktivitetsnivå med hjälp av en så kallad aktigraf på handleden. Alla som ingår i studien kommer att följas upp ett halvår efter avslutad behandling för att studera mer långvariga effekter, säger Lena Bergdahl.

I likhet med annan akupunktur innebär öronakupunktur att specifika punkter (i detta fall i örat) stimuleras för att ge effekter i andra delar av kroppen; ett visst organ, en kroppsdel
eller en funktion. Inom vården används akupunktur framförallt inom smärtbehandling och förlossningsvård.

– Öronakupunktur används sedan en tid inom beroendevården som kompletterande
behandling vid olika missbruk. 2012 publicerades en vetenskaplig artikel av en
utvärdering på Akademiska sjukhuset som visade att patienterna upplevde ökat välbefinnande och fick bättre sömn, säger Lena Bergdahl.

f1nuwtzanyep6axop7my

Svåra sömnstörningar kan medföra ökad risk för utbrändhet, ångest, depression och läkemedelsberoende. Dessutom kan risken öka för nedsatt immunförsvar, hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och övervikt/fetma. Personerna löper också högre risk för fall- och trafikolyckor och är i högre grad sjukskrivna, vilket leder till produktionsbortfall och ekonomisk förlust. 2008
uppgick de samhällsekonomiska kostnaderna till tre miljarder kronor.

Enligt Lena Bergdahl är det vanligt att personer med sömnstörningar tar bensodiazepinliknande
sömnmedel betydligt längre tid än rekommenderade fyra till sex veckor, många
gånger utan att bli hjälpta av preparaten. Intresset för nya behandlingsalternativ har ökat på senare år. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering och Läkemedelsverket har efterlyst
mer forskning på icke-farmakologiska behandlingsmetoder för att undvika
läkemedelsberoende.

– Det är viktigt att öka kunskapen om effekter av olika behandlingar mot sömnstörningar. Fler effektiva behandlingsalternativ skulle också kunna minska risken för både fysiska och psykiska följdsjukdomar. Förutom minskat personligt lidande tjänar samhällsekonomin på att fler kan leva ett normalt liv,
framhåller Lena Bergdahl.

Mer information:
Lena Bergdahl, sjuksköterska och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Uppsala universitet, 076-847 41 02
Agneta Markström, överläkare på sömn- och andningscentrum och handledare, 018-611 52 85
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21