Akademiska först med djup hjärnstimulering vid svår epilepsi

– DBS är ett komplement till annan behandling, framförallt läkemedel. Hittills har en patient opererats på Akademiska och ytterligare en operation är planerad, säger Eva Kumlien, överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset.

Enligt Eva Kumlien är det för tidigt att dra slutsatser om resultaten eftersom det tar
flera månader, ibland upp till år innan man kan utvärdera effekten. Men tidigare erfarenheter, bland annat en amerikansk studie publicerad 2010, visade att över hälften av patienterna hade betydligt färre anfall två år efter behandlingen och att några var helt anfallsfria. Även livskvaliteten ökade.

Deep brain stimulation eller djup hjärnstimulering (DBS) är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att två elektroder placeras i främre delarna av thalamus, den del av mellanhjärnan som hanterar information mellan nervceller. Elektroderna får elektriska impulser från en dosa, liknande en pacemaker. Om det inte fungerar kan systemet tas bort.

För att behandlingen ska fungera vid epilepsi måste anfallen utgå från ett avgränsat område i hjärnbarken. Dessutom ska läkemedelsbehandling inte ha tillräcklig effekt eller ge kraftiga biverkningar. Man ska också ha uteslutit ett neurokirurgiskt ingrepp.

Inför beslut om DBS-behandling görs en omfattande utredning. Bland annat görs en långtidsregistrering med EEG, MR-undersökningar och neuropsykologiska tester. Vissa risker finns, bland annat komplikationer i samband med operation med infektion och blödning, men även huvudvärk och humörpåverkan.

Akademiska har en lång tradition och goda resurser för utredning av svår epilepsi, numera finns en speciell enhet för just epilepsiutredningar. Dessutom är sjukhusets neurokirurger och neurologer vana vid DBS-behandling vid andra neurologiska sjukdomstillstånd som Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor.

 

FAKTA: Kriterier för DBS-behandling vid svår epilepsi

Anfallen måste utgå från ett avgränsat område i hjärnbarken.
Patienten ska ha otillräckligt effekt av läkemedelsbehandling alternativt problem med kraftiga biverkningar.
Ett neurokirurgiskt ingrepp (resektion) ska inte kunna genomföras, alternativt att patienten säger nej till ett sådant ingrepp.