​Fler unga med dystoni behandlas med djup hjärnstimulering

Fler unga med dystoni behandlas med djup hjärnstimulering

Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. På Akademiska behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med sådana motorikstörningar.

– I fjol opererades fyra barn med dystoni och vi har flera under utredning både från sjukvårdsregionen, Norrland och andra delar av landet. Internationellt har barn opererats även tidigare. Metoden uppmärksammas alltmer när det gäller barn och den tekniska utvecklingen gör det möjligt att operera allt yngre patienter, säger Elena Jiltsova, neurokirurg på Akademiska sjukhuset.

Enligt Elena Jiltsova lindras symtomen bättre med DBS än läkemedel för unga med dystoni. I vissa fall är operationen det enda alternativet och ju tidigare man opererar desto bättre blir resultatet. Då kan man bryta mönstret av felaktiga nervsignaler. Hon betonar att det finns ett mörkertal, att många unga med dystoni har gått utan rätt diagnos med svåra symtom länge innan de remitteras till Akademiska sjukhuset.

– Det är oerhört viktigt att patienter med motorikstörningar utreds och följs upp av ett multidisciplinärt team, med specialister inom psykologi, neurologi, neurokirurgi och fysioterapi. I teamet på Akademiska, som mig veterligen är det första i sitt slag i Sverige, ingår även en specialistsjuksköterska som kan ge stöd och hjälp till föräldrarna, fortsätter Elena Jiltsova.

Dystoni är en kronisk, neurologisk sjukdom som beror på en störning i hjärnans rörelsecentrum som styr muskelaktiviteten. Den som drabbas har svårt att balansera/styra rörelser och har återkommande ofrivilliga muskelsammandragningar (spasmer). Även kroppshållningen kan påverkas.

Djup hjärnstimulering (DBS) innebär att man via elektroder stimulerar den del av hjärnan som styr finmotoriken. Lite förenklat går det till så att 1-2 elektroder opereras in i basala ganglier, ett område centralt i storhjärnan djupt under hjärnbarken som hanterar/styr informationen om muskeltonus och kroppshållning. Elektroderna får elektriska impulser (svagström) från en dosa, liknande en pacemaker som är programmerbar, batteridriven och placeras under huden på bröstkorgen. Vid behov kan patienten själv reglera både intensitet och frekvens på strömmen. Detta, menar Elena Jiltsova, är en stor fördel eftersom muskel-sammandragningarna kan variera mycket.

Förutom vid Parkinsons sjukdom och dystoni används DBS för att lindra symtom vid svår epilepsi, tvångssyndrom och tremor (darrningar eller skakningar, som orsakas av ofrivilliga, rytmiska muskelsammandragningar oftast i händerna).

Mer information:
Elena Jiltsova, neurokirurg, tfn 0764-963790, e-post: elena.jiltsova@akademiska.se
Kristina Forsblad, barnneurolog, 018-611 27 71, e-post: kristina.forsblad@akademiska.se
Gunnar Liminga, barnneurolog, 018-611 58 49, e-post: gunnar.liminga@akademiska.se

FAKTA: Dystoni
*En kronisk, neurologisk sjukdom som leder till ofrivilliga muskelsammandragningar och beror på en störning i hjärnans rörelsecentrum som styr muskelaktiviteten.
*Drabbar 300-400 personer per miljon invånare.
*Den vanligaste bakomliggande orsaken är genetisk och kopplad till en mutation i vissa gener. Andra orsaker är medicinering (t ex neuroeleptika), problem med metabolismen, dvs kroppens förmåga att bryta ned vissa ämnen eller trauma/blödning.
*Kan vara ett av flera symtom hos barn med CP-skada.